När vi skulle åka upp till högsta våningen på Grand Hotel som vi bodde på, så klev det ut en liten tjej med troligtvis hennes mamma ur hissen, och den lilla flickan blev så chockad att hon höll på att svimma. Inte kunde hon veta att Justin skulle stå mitt framför ögonen på henne. Hennes mamma reagerade inte på något fören hennes dotter inte ville kliva ur hissen. ”Justin?” Hon lät frågande då hon sa hans namn, och Justin mötte hennes blick. ”Yes.” Hon log blygt och hennes mamma tittade upp och flackade med blicken mellan både mig och Justin. ”Kan vi ta en bild?” Hon darrade på rösten, jag tyckte nästan lite synd om henne. ”Klart vi kan, sötnos.” Hennes mamma tog en bild då Justin stod bredvid henne i hennes höjd och log. Dem kramade och skiljdes åt. Samma visa varje gång, när vi kom upp till hotellrummet gick Justin direkt in och kastade sig i sängen. ”Varför gör du likadant varje gång?” Jag ställde mig i dörren och kollade på honom. ”För jag vill veta om man kan sova gott i den, och göra andra saker.” Min extremt snygga pojkvän låg i sängen och flirtade med mig, så jag gick därifrån. ”Baby, kom tillbaka.” Hörde jag han ropa, men jag tog min väska och började packa upp den.

På eftermiddagen valde vi att dra ut och kika lite. Kenny var med oss, och det kan man tacka Gud för. Folk var som galna, men efter ett tag började dem lugna ned sig lite, men inte speciellt mycket. Justin började fota massa olika graffiti målningar, och bad mig flera gånger att ta kort på honom. Vad har man en flickvän till om hon inte ställer upp på sådant? ”Jag är hungrig?” Säg någon gång Justin inte är det, så vad vore annorlunda nu? ”Det är du jämt.” Kenny tog orden ur munnen på mig, så jag började skratta. Justin spände ögonen i mig, så det gick inte att sluta skratta heller. ”Kan vi inte äta på McDonalds?” Både Kenny och jag tänkte på samma sak. ”Varför just där? Det finns hemma också.” Justin bara suckade, och blev sur. ”Baby, vi kan äta där. Sluta sura nu.” Jag pussade han på kinden och på halsen. ”Sluta, du vet att jag inte kan motstå dig.” Jag som gillar att retas kysste han på halsen igen, tillslut puttade han bort mig. ”Ge dig nu.” Han lät arg, samtidigt som han log. ”Okej, din förlust. Blir inget ikväll heller. Kenny kom nu, vi åker.” Justin stod kvar på samma ställe när vi började röra på oss mot bilen. ”Du kan inte göra så mot mig, hör du det.” Skrek han och sprang ifatt oss.

När vi kom tillbaka till hotellet var jag helt slut, Justin hade hållit på och drygat sig hela dagen med både Kenny och mig. Kenny somnade nog när han la sig ned på kudden, och det kan jag lova att jag också kommer göra. ”Hur orkar du? Vart får du alla energi ifrån?” Jag låg utslagen på soffan medan han höll på och springa fram och tillbaka på rummet, utan någon direkt anledning till det. ”Jag har mycket energi bara, har alltid haft det.” Han satte sig i fåtöljen bredvid soffan, la upp fötterna på bordet och plockade fram sin mobil. ”Nästa ställe vi ska till blir Sidney, och då flyger jag även dit Alessa och Ryan.” Jag reste mig hastigt upp i soffan så det till och med svartnade för ögonen, så jag var tvungen att lägga mig ned igen. ”Du gör vad?” Jag lät överglad när jag sa det, och det hörde även jag själv. ”Ja, du hörde mig.” Svarade han bara och log, så jag reste mig lugnt och satte mig i hans knä. ”Vill du inte vara med bara mig?” En tillgjord röst som ledsen funkar alltid. ”Klart jag vill, men vi kan behöva lite tid ifrån varandra, även om vi sover tillsammans på nätterna.”



Jag är van att vakna på morgonen av att Jazmyn hoppar på en, men denna morgon var annorlunda, Liam var också här. Det finns inget bättre än att se sin dotter umgås med en bra vän. Jag tror att Jazzy kommer få fler grabbar som vänner när hon blir äldre. Den enda som kommer sätta käppar i hennes hjul över det är Justin. Han är så fruktansvärt överbeskyddande, men det är väl något Jazzy får lära sig leva med. "Vad gör ni två busungar uppe nu, klockan är ju bara 8." Liam såg ledsen ut. "Jag saknar mamma, kan jag få ringa till henne?" "Självklart får du det." Jag sträckte mig efter min mobil från sängbordet. Justins nummer var det enda jag hade efter en incident med en vattenpöl. "Tjenare grabben, hur är det i Sverige?" Han svarade ganska på en gång, så jag antar att han satt med den framme. "Det är bra här, men kallt. Hur är det hemma, Jazzy mår hon bra?" Liam satt som en sten framför mig. "Allt är bra, har du Clar där?" Vi sa hejdå och han gav luren till henne, och jag min till Liam. "Mamma, kom hem. Jag saknar dig." Liam började gråta, det var då jag insåg hur mycket jag egentligen saknar Justin. Jag lät Liam prata i mobilen själv så jag tog med mig Jazzy ned till köket. När Liam kom ned mådde han mycket bättre än innan. "Mamma blev ledsen, men lovade att vi skulle ses snart." Han satte sig ned Vid bordet bredvid Jazzy. "Blir det någon frukost här eller?" Hans fråga kom med ett lika fint leende som Clar har.

Vi gick till parken på dagen då vi hade gjort oss klara, tänkte att dem skulle få leka av sig lite innan vi skulle hem till Erica på middag ikväll. Erin tog med sig Jaxon när hon åkte till sina föräldrar så jag fick spendera tiden med Jazmyn och Liam. Det gjorde mig inget, men jag känner att jag och Erin börjar glida ifrån varandra. Vi är inte som vi var när vi träffades, och det vi har blivit passar inte speciellt bra ihop enligt mig, men jag har inte sagt något till henne. ”Kommer du ihåg när jag trampade på spiken här?” Liam stod högst upp i borgen och pekade på stället där olyckan inträffades. ”Ja, det gör jag allt. Se till att det inte händer en gång till bara.” Liam nickade och kastade sig i rutschkanan, han kom ner i en väldig fart, Jazmyn gjorde lika dant, och så sprang dem upp igen. Så där höll dem på i säkert en timme innan dem tröttnade och ville gunga istället. ”Jag gungar högre än dig.” Hörde jag hur Jazmyn skrek åt Liam. ”Då slår du dig mer om du ramlar.” Det hade Liam verkligen rätt i, han kan inte ha fått sin klokhet från sin mamma i alla fall, eftersom hon är tillsammans med min knäppgök till son. Jag skrattade lite för mig själv när jag tänkte på det.

”Mormor, vi är här nu.” Liam sprang raka vägen in till köket där han förstod att Erica stod. ”Hej, välkomna.” Det kändes konstigt att vara här utan både Clar och Justin, jag vet inte varför. Jag och Erica ska ändå kunna umgås med varandra, men det var något annat som spökade. Jag kan inte sätta fingret på det. ”Vad gott det luktar.” Jag fick ett glas vin när jag kom in i köket, Liam och Jazzy hade redan slagit ned sig framför tv:n. ”Har du pratat något med ungdomarna på andra sidan Atlanten eller?” Jag satte mig ned vid bordet under tiden Erica höll på med det sista, innan hon kunde servera maten. ”Jo, jag pratade med Justin idag, en snabbis. Liam ville ringa Clarissa. Dem har det bra, dem befinner sig i Sverige just nu, och blir där i några dagar innan dem ska vidare till Sidney.” Vi fortsatte prata om dem två, och om hur bra vi tycker att det är att dem har hittat någon dem trivs med.

”Har Justin inga problem alls med att Clar har Liam?” Liam och Jazmyn hade redan lämnat bordet då vi redan hade ätit klart. Jag och Erica satt kvar och pratade lite. ”Han blev nog lite chockad när jag råkade släppa bomben, jag trodde absolut att Clar hade berättat det för honom. Men förstod ganska på en gång att hon inte hade det.” Hon fyllde på våra glas med mer vin. ”Jag förstår honom, och jag sa åt henne flera gånger att hon skulle berätta om Liam, bara just för att Justin har den positionen han har. Men allt har redan skett, och dem mår bra med varandra.” Det hade hon helt rätt i, jag har aldrig sett Justin så glad som han är tillsammans med Clar, även med Liam. Några timmar senare och ännu en vinflaska tom, så valde jag att ta med mig Jazmyn och åka hem, taxi självklart. ”Tack för en mycket trevlig kväll.” Det blev en hejdå kram innan vi gick, Jazmyn sov redan, så det var bara att bära ut henne i taxin.

Jag har inte drunknat, men jag börjar bli jävligt (ursäkta uttrycket.) trött på att folk inte kommenterar, jag har över 150 st som läser dagligen, och det är KNAPPT 15 som kommenterar. VILL NI HA MER ELLER VAD FAN ÄR DET FRÅGAN OM?! Det handlar om att GE och TA!