Vi satte oss ned vid bordet och Michael lämnade oss ensamma. Det var faktiskt vår första ensamma frukost hemma hos mig. Vilket var skönt, och mysigt. ”Kan du lova mig en sak?” Han tittade på mig, och bad med bara sina ögon. ”Beror helt på vad.” Han tittade snett på mig, och tog en tugga av sin macka. ”Att du inte lägger ned nå mer tid på Sarah.” Jag skakade bara på huvudet. ”Nej, det kan jag inte. Jag tänker bryta ned henne, precis som hon har försökt bryta ned mig.” Han suckade bara och fortsatte äta, likaså gjorde jag. Precis när vi hade plockat undan allt, och borstat tänderna tutade det utanför. Så jag antog direkt att det var Kendall. Jag plockade med mig alla mina böcker från mitt rum, och stoppade ned dem i min väska. Justin följde mig till dörren. Av misstag öppnade jag den när Justin kysste mig, och jag hörde hur Kendall återigen tutade. ”Dags för min tjej att bli smart.” Jag kysste honom en sista gång, och precis när jag skulle stänga dörren hejdade Justin mig. ”Jag älskar dig.” Jag blev helt stum, jag visste inte vart jag skulle ta vägen, så jag stängde dörren och hoppade in i bilen.

”När kom han?” Var det första Steffi sa när jag satte mig i bilen. Jag kunde inget annat än skratta åt henne. ”Han kom igår, han var hemma hos mig när jag klev in.” Kendall blinkade åt mig i backspegeln. Resten av bilresan var tyst, och det var ovanligt. Vi brukar alltid ha massor att prata om. När vi kom fram till skolan parkerade hon bilen och vi gick tillsammans in till våra skåp. Sarah stod lutad mot mitt, så när jag var nära nog knuffade jag bara iväg henne. Jag tittade inte ens åt hennes håll där hon låg på golvet med böcker runt sig. ”Vad håller du på med?” Skrek hon, så att alla som var runt oss skulle kolla. Hon är sådan, gillar att alla ser och hör henne. ”Du stod i vägen, se till att du vet din plats tills nästa gång.” Folk som en gång i tiden har sett upp till henne, har börjat ändra uppfattning. När hon kommer i korridoren flyttar dem inte längre på sig, utan nästan ställer sig i vägen istället, så att hon är tvungen att gå runt, vilket jag är överlycklig för. Men det har sina nackdelar, då folk istället har börjat göra allt dem gjorde för henne, för mig istället.

Första lektionen var matte, och vi skulle ha ett litet mini prov. Jag hade tänkt plugga till det när jag kom hem dagen före, men det blev ändrade planer. Miss Callen kom in i klassrummet strax efter att alla i klassen hade satt sig ned på sina platser, och återigen hade jag, Kendall och Steffi skjutit ihop tre bänkar, även om vi inte fick, men ingen lärare orkade säga åt oss mer. Hon delade ut våra prov och vi fick börja på en gång då vi fick dem. Jag hade faktiskt ganska höga betyg i skolan, även om det inte såg så ut om man kollade på hur jag betedde mig, men jag hade rätt mycket tid på kvarsittningarna som jag kunde plugga på. Provet var inte så svårt som jag trodde, och sedan var det bara ett sådant där vår fröken skulle se hur mycket vi kom ihåg och hur mycket vi hade glömt från förra året. Så egentligen räknades inte det som ett prov.

Jag var en av dem som var klar först, och då fick man lämna salen. När jag satt utanför klassrummet för att vänta på Kendall och Steffi kom först Alec ut, en av dem få pluggisarna som finns i klassen, men han är ändå inte en nörd på det sättet. Han satte sig ned bredvid mig. ”Så du och Bieber, lyckat.” Han kollade inte på mig, men jag förstod på en gång att det faktiskt var mig han pratade med. ”Ja, skulle det inte kunna vara så eller?” Jag blev lite stött av uttrycket han använde, precis som att han var för fin för mig. Eller att jag egentligen inte förtjänade honom. ”Det är ju lite konstigt. Han kan få vem han vill, och han väljer en tjej som dig.” Jag kastade ned mina böcker på golvet och visade honom att antingen gick han frivilligt eller så kastade jag iväg honom, och jag tror ni förstår vad han valde. Jag är så trött på folk som inte kan förstå att ingen bestämmer över ens känslor. Att Justin föll för mig, kan varken jag eller han göra något åt. Men visst fanns det saker i det han sa. Varför höll sig Justin kvar vid mig, när han hade en tjej som Selena bredvid sig?

Kendall och Steffi kom ut tillsammans och satte sig ned bredvid mig. ”Vi har håltimme fram till efter lunch, för att vår fysik lärare var hemma med magsjuka.” Leendet som Kendall hade när hon kom ut, blev betydligt större när Steffi öppnade munnen. ”Jaha, och vad gör vi fram till dess då?” Kendall viftade med sin kamera, och jag förstod ingenting. ”Märkte inte ni att jag försvann från idrotten igår?” Både jag och Steffi kollade skeptiskt på varandra, och skakade på huvudena. Kendall plockade fram sin lilla bärbara dator från väskan och pluggade i sin kamera, och på skärmen visades en halvnaken Sarah. Bilderna var tagna i omklädningsrummet igår efter idrottslektionen. ”Någon som vill ge igen? Hon inkräktade på ditt privatliv, så nu har du chansen att ge igen.”

Det fanns en dator på hela skolan som både hade skrivare, och som stod avskiljt. Vi gick dit och satte oss, hon hade tagit 10 olika bilder, men vi valde att bara använda 5 av dem, men vi skrev ut 10 stycken av varje. Steffi satte en tejpbit på varje, så när vi var klara började vi sätta upp dem lite här och där, men vi såg hela tiden till att ingen var i närheten när vi gjorde det, så att vi skulle kunna få ut för det. Dörren till matsalen var den sista som fick två bilder på sig, sedan gick vi in och tog mat. När folk stormade in i matsalen efter oss skrattade dem så mycket dem orkade, och lite senare kom även Sarah springandes med en hel bunt med bilder i handen. Hon skrek och var helt hysterisk, medan alla skrattade åt henne. När hon fick syn på mig gick hon med bestämda steg mot mitt håll, men precis när hon skulle säga något reste sig Kendall upp framför mig och hejdade henne. ”Var det något speciellt du ville?” Sarah tvärstannade och stirrade på Kendall. ”Ja.. eller nej.” Sa hon och vände om och gick.

Vi fortsatte skratta hela lunchen, och vi såg vissa bilder som hon helt och hållet hade glömt bort. Det hon inte visste var nog att killarnas toaletter hade lite bilder också, men eftersom att hon inte brukade vara där inne skulle hon inte få reda på det. Om ingen sa det åt henne då. Precis innan vi skulle gå in på kemi lektionen kom Sarah emot mig, så jag stannade kvar utanför och sa åt Kendall och Steffi att dem kunde gå in. Hon tittade på mig, men sa inget. ”Var det något du ville eller?” Hon stannade precis framför mig, så att jag till och med kunde känna hennes hemska andedräkt från cigaretterna hon röker. ”Kriget är inte över mellan oss.” Jag skrattade bara åt henne och la en hand på hennes axel. ”Om du inte har fattat det än så var det inte jag som satt upp bilderna, så du lägger energin på fel person. Dock önskar jag att jag kunde ta åt mig av personens kreativa förmåga att göra en skoldag mycket roligare.” Hon fnös bara åt mig, och vände på klackarna och gick.

När klockan äntligen ringde ut för sista gången slog jag igen min bok och hällde ut den flytande vätskan vi hade i provrören för att sedan lämna klassrummet med Kendall och Steffi efter mig. ”Jag behöver inte ha någon skjuts hem. Justin kommer och hämtar mig.” Båda två gav varandra en mystisk blick och tittade sedan på mig. ”Jasså, vad ska ni ha för er då?” Jag kastade bara in mina böcker i skåpet och vände mig återigen mot dem, då vi har skåpen mitt emot varandra. ”Vi ska besöka Alcatraz. Han vill väl spärra in mig eller något.” Väskan kastade jag över axeln, samtidigt som Steffi kollade på mig. ”Eller så vill han prova på att ha sex någon annanstans.” Jag blev helt stum av hennes plötsliga utlåtande, samtidigt som Kendall tittade på henne och brast ut i skratt. Jag kunde egentligen inte göra annat än haka på henne, vi skrattade tillsammans alla tre då vi lämnade skolan bakom oss. ”Vi syns imorgon då.” Dem vinkade åt mig, och gjorde massa konstiga ljud, som jag tror skulle likna stön i olika ljudtoner.

Precis innan jag skulle öppna dörren på min bil så såg jag hur Sarah lämnade byggnaden i tårar, vilket fick mig att le. När jag hade satt mig till rätta i bilen kollade jag på Justin, som log och pressade sina läppar mot mina. ”Hur har din dag varit?” Jag ville vara säker på att Michael inte hade varit elak mot honom, man vet aldrig. ”Den har varit bra. Jag och din bror har lirat xbox, plus att han har ställt typ hundra frågor till mig. Men som du ser så överlevde jag.” Han fattade taget om min hand och började köra iväg. ”Och hur har din dag varit?” Han pussade baksidan på min hand samtidigt som han svängde ut på stora vägen. ”Den har varit.. annorlunda.” Jag kom på att innan jag åkte imorse så sa ju faktiskt Justin att han älskade mig. Men jag visste inte om det var rätt tillfälle att ta upp det på, men jag kunde inte låta bli. ”Förlåt för i morse. Att jag bara stängde dörren när du sa något så viktigt som jag älskar dig, jag blev helt ställd.” Han tittade på mig, men jag kunde inte skymta det där leendet som alltid fanns på hans läppar.

Kom igen, ge mig förslag på vad som kan hända. :) Jag har ingen aning, =/