Skrivet:
Kategori: √ 3. Twinkling Eyes

Chapter 2.


 

”Sexy, lust att ses? ;)” Jag log för mig själv, det är detta jag kallar frihet. Jag kan göra vad jag vill, samtidigt som jag vet att det finns en hemma som älskar mig. Bad girl, dem säger det, dem som vet. ”Hottie, alltid. Baren på mitt hotell om en timme? ;)” Han svarade fort efter med ett enkelt, ”Kommer.” Jag skrev vilket hotell jag bodde på. Jag hade nu en timme på mig att göra mig klar. Precis när jag la ned mobilen blev duschen ledig och Steffi kom ut. Jag drog igen dörren och låste. ”Men vad fan, det var ju min tur att duscha.” Hörde jag Kendall skrika från vardagsrummet. ”Glöm det, jag ska ha kul om en timme.” Svarade jag och hoppade in i duschen. Det tog ett tag att få ur allt salt jag hade i håret från havet, men tillslut var jag klar.

 

Jag stod framför spegeln och kollade in kläderna jag hade valt. Ett linne som gick precis nedanför rumpan, och ett par höga klackar. Riktigt snyggt, om jag får säga det själv. ”Wow, han kommer äta dig med blicken.” Steffi stod i dörren och kollade på mig, Kendall kom upp bakom henne och tappade hakan. ”Someone’s gonna get laid tonight.” Både jag och Steffi tittade på henne och brast ut i skratt. ”Vi ska ses i baren här nere, och ta en öl tillsammans.” Hon himlade med ögonen. ”Yeah, u think so.” Jag bara viftade med handen mot henne, plockade fram min väska och la ned kortet, mobilen och plånboken. ”Ses senare brudar.” Båda två lyfte ögonbrynen mot mig och log.

 

När jag kom ned till baren satt han redan där, och det var tur. Jag gillar inte att komma först, grabbarna ska alltid få vänta. ”Hey beautiful.” Han log när han såg att jag kom emot honom, och reste sig upp för att ge mig en kram. Han var betydligt längre än mig, även fast jag hade höga klackar på mig. Vi satte oss i baren och beställde in varsin öl. ”Så vart kommer du ifrån då? För du bor väl inte här i Miami.” Helt rätt grabben, du är inte så dum ändå kanske. ”Nej, bor i San Francisco. Men åker hit en gång om året. Du då?” Jag tog några klunkar och insåg att friheten var framför mig, jag kan göra vad jag vill. ”Jag bor här.” Han hade nog egentligen inte så mycket att säga, han gjorde precis som Kendall sa, han åt mig med blicken, och jag kunde se hur mycket han ville ha mig. Jag kände en hand på mitt lår och jag log mot honom.

 

Hans hand hade flyttat sig längre upp ju fler timmar, och mer dricka han hade fått i sig. Inget mig emot, jag gillade känslan av att han ville ha mig. Han var riktigt trevlig faktiskt, det var inte så mycket tyst tid man spenderade med honom, tappade vi tråden plockade han upp den, det fanns alltid något att prata om. Vilket var konstigt, är en grabb snygg brukar han oftast vara blåst. ”Ska vi fortsätta i mitt rum?” Han nickade och drog i sig det sista av sin öl. Han gick bakom mig med händerna placerade på mina höfter. När vi kom upp på rummet var varken Kendall eller Steffi vakna, vilket var skönt. För annars vet jag att Kendall inte hade hållit käften. Vi gick in i mitt sovrum, då vi alla hade ett varsitt.

 

På morgonen när jag vaknade var jag ensam kvar i sängen och helt naken. Tankarna flög tillbaka på natten och hur bra han hade vart i sängen. Det var tredje gången på två år som jag legat med någon annan än Nike, och jag ångrar det inte. Bredvid mig på kudden låg det en lapp, så jag antar att det var från Nate. ”Tack för inatt, det var det bästa sexet på länge. Min flickvän ringde och var hysterisk, därför var jag tvungen att dra, men hoppas jag får träffa dig igen.” Jag log för mig själv, och inte brydde jag mig om att han hade flickvän, i så fall skulle jag vara tvungen att bry mig om min pojkvän, vilket jag inte heller gjorde. Jag gick upp och drog på mig en stor t-shirt och ett par hotpants.

 

”Hade du det mysigt inatt?” Steffi satt vid köksbordet och jag såg hur balkongdörren var öppen, så det var nog där Kendall befann sig. ”Om jag hade, vilken jävla kropp och han visste hur han skulle använda den.” ”Kom ut på balkongen och berätta ALLT.” Både jag och Steffi tittade på varandra och började röra oss ut. Jag berättade allt i minsta detalj och tjejerna bara gapade. Min mobil började ringa så jag sprang in och hämtade den. Nike, vem annars? ”Hej babe. Hur är det?” När jag hörde hans röst insåg jag att bakfyllan var på väg att komma. ”Hej älskling, hur bra som helst. Men har du tänk att ringa varje dag eller? Jag är på semester, från allt.” Jag hörde hur han vart irriterad. För han suckade, och det gör han inte annars. ”Från mig med?” Jag skrattade till. ”Ja, från dig med.” Han kastade luren i örat på mig, men jag visste att han skulle ringa upp och be om ursäkt innan dagen var slut, för det är så han alltid gör.

 

När vi kom ned till frukosten så plockade vi våra tallrikar fulla och gick och satte oss. ”Vad ska vi göra idag då?” Vädret var lite mulet för första gången, över alla gånger vi har vart här. ”Jag vet inte, ska vi känna på hur det känns att slappa i Miami?” Steffi kom med ett bra förslag, med tanke på min bakfylla, som kom närmare och närmare verkligheten. ”Det kan vi.” Var Kendall snabb med att svara. När vi hade suttit där ett tag så ändrades Kendalls ansiktsuttryck, hon kollade förbi mig då jag satt med ryggen mot alla andra människor och ingången, så jag var tvungen att vända mig om för att se. ”Vad ser du?” Hon sparkade till mig på benet under bordet, men jag bara skakade på huvudet och vände mig om igen. ”Såg du inte?” ”Nej, vad?” Steffi satt och åt i lugn och ro, hon var för hungrig för att ens bry sig i vårt samtal. ”Det var ju din ringsignal som gick där.” Jag vände mig om igen för att försäkra mig om att Kendall inte hade blivit galen, men mycket riktigt så gick han där, tillsammans med den där snubben jag stannade hissen åt dagen före.

 

”Han är så jävla snygg.” Jag drack det sista ur min kaffekopp, men insåg att jag inte skulle ha gjort det, det var nämligen kallt. ”Du har pojkvän, ge dig nu.” Steffi, den duktiga av oss öppnade munnen igen. ”Ja, det hade jag igår med, men fan så skönt jag hade det.” Kendall log med hela ansiktet. ”Så ska det låta. Men vadå, Bieber. Kom igen, har inte han flickvän? Hon Selena.” Jag funderade ett tag. ”So what? Får man inte ha kul?” När vi satt där och snackade hörde jag hur han kom närmare oss, för han pratade med den där han hade med sig. Jag kollade bakom mig och mötte hans blick. ”Är det inte du som är hiss-tjejen. Har du kanske ett namn så man slipper kalla dig det?” Jag skrattade till. ”Jo, det är jag, och klart jag har. Rebecka, men kalla mig Becki. Du då?” Kendall gav mig en blick som betydde ganska precis, du-berättar-allt-sen. ”Alfredo.” Justin såg lika chockad ut som Kendall, och det kan dem väl få vara.

 

Vi satt kvar där ett tag, och jag kunde höra över min axel hur Justin frågade Alfredo vart han hade träffat mig. ”Ska vi röra oss upp på rummet eller?” Steffi hade äntligen ätit klart, vilket jag och Kendall hade gjort för länge sedan. Precis när jag reste mig upp så hörde jag Justin. ”Hon var ju skit snygg.” Jag log för mig själv, och precis när jag gick förbi deras bord kollade jag på honom och blinkade till med ögat. Jag kastade mig i soffan när vi kom upp, och inte långt efter kastade sig Kendall över mig. ”Berätta.” Historien var egentligen inget speciellt, men jag berättade om hissen. ”Hörde du föresten vad Justin sa innan vi gick?” Jag nickade bara åt henne, och gick och hämtade en flaska vatten.


Jag mår fortfarande inte riktigt bra, men det är något jag kan stå ut med, jag skriver små snuttar om dagen för att kunna vila. Men jag tycker synd om er, så jag gör mitt bästa. :)

Skrivet:
Kategori: √ 3. Twinkling Eyes

Chapter 1.

 

Jag vaknade på morgonen av att mobilen spelade upp min ringsignal, Justin Bieber – Baby. Egentligen har jag den bara för att den är sjukt irriterande och att man hör den, även om mobilen ligger längst ned i väskan. ”Mhhm.” Jag hörde på andra sidan luren hur Kendall skrattade. ”Sover du? Bara för att du har blivit avstängd, ska du upp samma tid som oss.” Hon fortsatte skratta. ”Vad vill du?” Jag sneglade på klockan bredvid sängen, halv 8. Är hon seriös? ”Nej, jag ville egentligen bara väcka dig, och säga att vi kommer hem till dig på lunchen.” Hon visste att mamma och pappa jobbade, så då kunde dem komma. Annars är det bara Nike som får vara här när jag har utegångsförbud. ”Det är bara att gå in, jag låser upp dörren när jag har klivit upp.”

 

Väl nere i köket iklädd morgonrock plockade jag fram flingor och mjölk, egentligen hatar jag att äta frukost, men gör jag inte det träder mitt värsta humör fram, och det är det ingen som vill riskera. Så enda anledningen till att jag äter är väl för mina nära och kära. Jag bläddrade lite i morgontidningen, samtidigt som jag såg hur mammas bil gled upp på uppfarten. Hon såg inte speciellt pigg ut när hon klev ur, så jag antar att det hade vart en jobbig natt. Hon släppte allt i hallen när hon kom in. ”Vad gör du uppe nu?” Hon tittade förvånat in i köket, och mötte min blick. ”Jag blev väckt.” Hon flinade. ”Låt mig gissa, av Kendall?” Då slog det mig att dem inte kunde komma på lunchen om mamma skulle vara hemma. Jag nickade som svar och fortsatte läsa tidningen. ”Jag går upp och lägger mig, ska tillbaka och jobba till lunch, men bara några timmar.” Då kunde jag pusta ut. ”Okej.”

 

Mamma hade åkt för 10 minuter sedan och jag hörde hur ytterdörren öppnades och smälldes igen strax efter. ”Becki, sover du kommer jag döda dig?” Hörde jag hur Kendall skrek från nedervåningen. ”Nej, jag är på mitt rum, kommer ned nu.” Och i samma veva åkte jag på räcket ned för trappen, vilket mamma alltid skriker om att jag inte får. ”Och hon gör en stilig entré som vanligt. Hur har du det här hemma innanför dessa väggar?” Frågade Steffi och slog ut med armarna. Båda två fick en kram, och jag drog med dem in i vardagsrummet. ”Jag har det hur bra som helst, ett fängelse fast lite bättre.” Sarkasm är det bästa jag vet. ”Vill ni ha kaffe?” Båda två nickade och jag gick ut i köket.

 

”Har ni packat än? Eller är det bara jag som har haft tråkigt?” Dem båda tittade chockat på mig. ”Skojar du med mig? Är du klar?” Jag nickade och skrattade. ”Jag har inte ens funderat vad jag ska ha med mig.” Kendall är alltid ute i sista sekunden, och det är alltid henne vi får vänta på. Steffi är den blyga av oss, men ändå är hon inte det, det är bara jag och Kendall som tar fruktansvärt mycket plats. ”Plocka med dig dina sexiga små kläder du, det är väl det enda du behöver ha med dig.” Steffi flinade mot henne, och fick omedelbart en smäll på axeln tillbaka. ”Kallar du mig hora?” Hon lät allvarlig, men ett leende lekte på hennes läppar. ”Nej, nej. Att ligga runt är ju en hobby.” Svaret kom chockat från min egen mun. ”Du har Nike, tänk inte ens tanken.” ”Den tanken har jag tänkt många gånger, och utfört.” Svarade jag undvikande, men båda två tittade storögt på mig.

 

En vecka gick fort även om jag hade utegångsförbud. Det brukar den aldrig göra, och speciellt inte när jag har något att se fram emot. Nike har spenderat nästan all sin lediga tid med mig, och jag är faktiskt glad att ha honom i mitt liv. Min packning var klar för längesedan, det var bara Kendall som hade problem med att välja vad hon skulle ha med sig och inte. Mamma och pappa verkade lite oroliga, men jag kunde förstå varför, det är ju inte direkt första gången jag åker utan dem.

 

”Plocka ur din väska ur taxin nu då.” Vi stod utanför flygplatsen, och Kendall var sist ur taxin. Steffi hade redan dragit med sin väska mot ingången, men jag stod kvar. För jag visste att Kendall ville röka innan vi skulle gå in. Jag rökte när jag var yngre, men valde att sluta. Kommer inte ihåg anledningen, men nu i efterhand är jag tacksam, för man blir inte att lukta gott. ”Vad menade du med det där om att du både tänkt tanken och utfört den? Vi pratade om det hemma hos dig för några dagar sedan.” Hon lutade sig mot handtaget på sin väska och drog in ännu ett bloss i lungorna. ”När vi var iväg förra året så hände det ju massa saker, jag trodde jag hade berättat det för er.” Hon såg chockad ut, men släppte det samtidigt som min mobil pep till. ”Ha så trevligt nu älskling, och sakna mig varje dag. Jag älskar dig. /Nike” Han är så rolig, han skriver alltid under med sitt namn, precis som att jag inte kunde hans nummer, eller hade det i mobilen. Jag svarade lite snabbt.

 

När vi väl landade i Miami och klev av planet slog den varma luften oss rakt i ansiktet och jag såg en underbar månad framför mig. Den här gången skulle jag verkligen ta vara på tiden här, och göra den till ett minne, väl värt att komma ihåg. Ingen skulle kunna stoppa mig, inte ens min pojkvän, som jag älskar över allt. ”Wellcome to Miami.” Skrek Kendall rakt ut så att alla människor runt om oss vände på sina huvuden. Jag bara skrattade och fortsatte gå mot stället där man hämtar väskorna. Både jag och Steffi hade fått våra när bandet plötsligt slutade rulla, vi kollade på Kendall och började skratta, medan hennes ansiktsfärg ändrades till röd och hon blev förbannad. ”Är det någon som skojar med mig eller? Vart fan är min väska?” Det var inte bara hon som inte hade fått sin, det stod närmare 10 till och muttrade runt om oss. Precis när jag satte mig ned på golvet började bandet rulla igen, och den första väskan som kom var Kendalls, så vi alla kunde pusta ut. För vi vet vilket liv det hade blivit annars.

 

Alla tre kastade in sina väskor och bytte fort om till badkläder, vi skulle nämligen kolla in utbudet av grabbar på stranden. Ingen var mer taggad än jag, och jag vet att jag är elak, men jag behöver detta. Det är inte det att jag inte älskar Nike, för det gör jag verkligen. Men det kan vara bra att få se lite nytt. ”Är ni klara, flickor?” Steffi stod redo vid dörren i sin extremt snygga bikini, och ett par minimala jeansshorts. Själv hade jag på mig den som min bror inte tyckte att jag skulle ta med mig överhuvudtaget, då den inte täcker speciellt mycket, och en kort kjol. Har man något snyggt ska man visa upp det också, och inte dölja det. ”Yes, nu drar vi.” Alla tre drog ned sina solglasögon när vi kom ut från hotellet, det var sjukt varmt och helt underbart.

 

Handdukarna låg på sin plats i sanden och vi spenderade mer tid i vattnet än på land, nästan. Kendall är mer en badkruka, men jag och Steffi låg allt i och plaskade. ”Har du sett något snyggt?” Jag kollade på Steffi som låg och flöt. Hon hade en kropp att dö för, och det är inget jag skäms över att tycka, hon vet om det, men vågar inte riktigt använda sig av den. ”Dem där grabbarna som ligger näst intill Kendall på stranden. Den ena såg riktigt bra ut.” Vi började gå upp ur vattnet, för att lägga oss på våra handdukar. Eftersom att vi landade rätt tidigt på morgonen så hade vi en hel dag att spendera på stranden. Vi låg alla tre på mage och solade, och jag kände hur grabbarna en bit bort slängde blickar mot oss. Jag kunde inget annat än le inombords.

 

Kendall satte sig upp och drack lite vatten, samtidigt som en av grabbarna kom fram till oss. ”Vi har länge suttit och diskuterat vem av oss som skulle gå fram till er, så här är jag. Lust att vara med på volleyboll?” Jag vände på mig och sneglade på grabben som stod framför mig. Som vanligt är det Kendall som kastar ur sig massa saker. ”Vi är med.” Hon reste sig upp och presenterade oss, samtidigt som han berättade att hette Nate. Grabbarna hade en tjej med sig, så jag hamnade i samma lag som henne och tre killar, bland annat Nate. Vi var lika många i båda lagen, och det gick hyfsat bra. Ibland kändes det som att Nate var precis bakom mig, men jag vågade inte vända mig bak och titta i fall att jag bara inbillade mig. Jag fick svar på mina inre tankar då han kysste mig på halsen. Jag vände mig om och fick se ett brett leende. ”Du ska ju inte distrahera mig, utan det andra laget. Eller vill du att vi förlorar.” Han log utan att svara, så vi fortsatte spela.

 

När molnen började ta över den klarblåa himmelen valde vi att dra oss tillbaka till hotellet. Nate och jag bytte nummer, Kendall bytte med André, och Steffi fick sig ett nummer av Seth. Vi skrattade oss upp på vårt rum, aldrig kunde jag tro att den första dagen skulle börja så bra som den gjorde. ”Vilka jävla kroppar dem där grabbarna hade.” Kendall kastade sig i soffan och suckade tungt, precis som att någon hade tagit andan ur henne. Jag och Steffi tittade på varandra och började skratta. ”Du tänker bara på sådant.” Hon reste sig hastigt i soffan. ”Såg ni inte Andrés 8-pack eller? Innan denna vecka är över ska jag ha spelat schack på den.” Hon flirtade med ögat och la sig ned igen. Jag drog på mig ett linne, kjolen behöll jag på mig. ”Jag går ned till receptionen och ber om två nycklar till, ifall att vi tappar bort varandra.” Båda två nickade mot mig.

 

Tjejen i receptionen var trevlig och fixade mig två nycklar till. Precis när jag klev in i hissen så hörde jag hur någon skrek att jag skulle hålla den, så jag var snäll och gjorde det. En grabb, lite äldre än mig, med en filmkamera i handen, hoppade in och tryckte på 8:an, själv bodde vi på 6:an. Vi pratade inget, men han tackade för att jag hade hållit hissen åt honom. ”Hejdå.” Log jag och lämnade honom i hissen när den kom till min våning. När jag kom in i vårt rum hörde jag hur duschen var igång, och såg hur Kendall satt på balkongen och rökte, så jag antog att det var Steffi som duschade. Jag gick ut och satte mig bredvid henne. ”Du har nog fått ett sms. Det plingade i alla fall till i din mobil, och jag antar att du har den där Baby-sångaren som ringsignal fortfarande.” Hon skrattade då hon sa det sista. Jag gick in efter min mobil. ”Ja, det är den enda jag har.” Meddelandet var från Nate.


Jag är fortfarnade sjuk, men jag ser att ni är många som kollar in ihopp om att jag ska ha lagt upp ett nytt kapitel, så jag är snäll. Tycker så synd om er. Nu vill jag veta vad ni tycker om denna, verkar den bra. Eller ska jag sumpa den på en gång? :P
Jag har sett att ni är många som frågat om Justin kommer komma in i denna novell, svaret är SJÄLVKLART ja. :) Det är ju en Bieber novell. Sen har jag även fått lite frågon angående en HITRISA, det kommer komma en fortsättning på den, men dock efter denna. :)

Skrivet:
Kategori: √ 3. Twinkling Eyes

Twinkling Eyes - Prolog


 

Dåtid.

 

 

”SARAH, för i helvete. Vad var det där bra för?” Jag skulle precis lämna min bricka i matsalen när hon satt fram sitt ben så att både jag och brickan försvann mot golvet. Jag låg där och tittade upp på henne där hon stod med armarna i kors och såg förvånad ut. ”Jag har inte gjort något.” Precis när jag tänkte ta upp mitt glas och kasta det på henne hörde jag en harkling bakom mig. ”Du tänkte väl ändå inte kasta glaset, miss Stone?” Det var vår historielärare Mr. Degroot. ”Jag behöver inte ens ha ett svar på det där, lika bra du besöker rektor på en gång.” Det var inte första gången det hände, och garanterat inte sista. Sarah har gått långt över gränsen nu genom att ta till fysiska medel, i vårt lilla bråk som aldrig kommer att ta slut.

 

”Jaha, miss Stone. Det är inte första gången den här veckan. Vad ska jag behöva göra för att du ska sluta vara elak mot Sarah? Ni har två år tillsammans, du är bara 15 år och det är redan såhär.” Jag fnös inom mig, det var alltid hon som började, och jag som försökte avsluta det. Hon har garanterat mutat alla våra lärare, och rektorn. Som svar ryckte jag på axlarna, enda sättet att få detta att sluta på är att få henne förflyttad, men det skulle väl aldrig ske. ”Jag ska skärpa mig.” Det var lika bra att vara trevlig mot honom, annars kunde man aldrig veta vad han hittade på som straff mot mig. ”Jag tror inte det hjälper, du är avstängd från skolan tills på måndag.” Idag var det tisdag, så jag hade en lång helg framför mig.

 

När jag rusade ut från hans kontor stötte jag ihop med en grabb jag aldrig sett förut. Det var jag hundra på, med tanke på att man hade kommit ihåg en sådan skönhet. ”Se dig för, för i helvete.” Alla mina böcker låg över hela golvet, så det var bara krypa omkring och leta reda på alla. ”Är du ny här?” Jag var ju tvungen att få det bekräftat. Även om jag var elak innan. ”Ja, syns det så tydligt?” Han pratade med en lugn ton, och jag plockade upp sista boken. ”Nej, men du ser inte ut som personen som gör något illa nog för att besöka rektorn.” Han skrattade, och det var något med honom som jag gillade. ”Nike.” Sa han och sträckte fram sin hand. ”Rebecka, men du kan kalla mig Becki, om vi ses igen.” Jag slängde ett öga över axeln innan jag gick ut och mot mitt skåp.

 

”Hemma.” Ropade jag och dörren smällde igen bakom mig. Ingen svarade så jag antog att mamma och pappa var på jobbet, som vanligt. Dem jobbar båda två som överläkare, och är i stort sett aldrig hemma. Michael var nog troligtvis i skolan, eftersom att jag var hemma för tidigt, om jag inte hade blivit avstängd. Det var inte första gången det hände, så mamma och pappa kommer gå i taket när dem får höra det. Min bror är ett år äldre än mig, och spelar basket, när han inte gör det så beskyddar han mig, från allt annat än Sarah. Vilket är lite jobbigt, han kan väl plocka ned henne på jorden istället för att spika fast mig.

 

Jag låg i min säng när klockan började närma sig tiden då alla mina klasskamrater slutade skolan. Jag kunde på något sätt inte sluta tänka på Nike. Han hade något speciellt som jag fastnade för, och det var en snabb titt jag fick på honom. Jag hoppas verkligen att vi skulle få några lektioner tillsammans, så att jag får chansen att lära känna honom. Mobilen ringde från andra sidan rummet och Kendalls namn lyste upp displayen. ”Vart tog du vägen?” Hon skrek nästan åt mig. ”Jag är avstängd, IGEN.” Hon suckade och skrattade åt mig. Hon är min bästa vän, och kommer alltid att vara det, hon och Steffi. Vi har alltid hängt ihop.

 

Nutid – Två år senare.

 

”Varför kan du inte bara ignorera Sarah? Hon vinner ju varje gång du ger dig på henne.” Pappa satt vid frukostbordet och skulle säkert vidare till jobbet. ”För att hon måste sättas på plats. Hon är uppkäftig, och sådana människor gillar jag inte.” Han tittade upp från tidningen och spände ögonen i mig. ”Ja, du har i alla fall utegångsförbud, tills du ska åka.” Jag suckade bara och klampade upp på övervåningen, varje steg jag tog i trappen slog jag ned foten hårdare. När jag kom upp på mitt rum som förövrigt är väldigt stort och luftigt, så kastade jag mig i sängen och suckade högt och tydligt. Michael knackade på dörren och kom in, han satte sig ned bredvid mig i sängen. ”När åker du?” Jag satte mig upp bredvid honom. ”Om en vecka, och försök inte ens hindra mig. Det kommer inte funka.”

 

Han satt fortfarande kvar på min säng under tiden som jag drog fram min stora resväska. ”Ska du ha med dig allt du äger eller?” Han pekade på väskan och skrattade. ”Ja, jag ska vara borta en månad, då måste jag ha med mig kläder för det också.” Alla kläder som jag hittade från min garderob kastade jag ut på golvet. ”Den här bikinin täcker ju ingenting, ska du verkligen ha med den?” Han satt med den i sin hand och vände på den åt alla håll för att kunna förstå hur den skulle sitta. ”Ja, klart jag ska. Kanske finns nå grabbar som vill se något mumsigt.” Han fnös åt mig och gick ut. ”Du har pojkvän, glöm inte det.” Skrek han innan dörren slogs igen.

 

Jag älskar min bror, men han lägger näsan i blöt allt för många gånger under en dag, och det gör mig sjukt irriterad. Ibland kan den irritationen gå ut över Nike, och det är inte meningen, han vet om det och förstår det. ”Älskling.” Även om jag har utegångsförbud så får alltid min pojkvän komma hem till mig, annars vet dem att det blir liv i luckan. ”På mitt rum.” Ropade jag tillbaka, utan att inse att han stod bakom mig. ”Hej babe.” Han kysste mig och placerade sina händer på mina höfter. ”Hej snygging.” Han satte sig ned på min säng och kollade när jag packade ned det sista i väskan, även om det är en vecka kvar så är det skönt att ha det gjort. För då kan jag spendera resten av dagarna med Nike efter att han har slutat skolan.

 

”Måste du åka?” Vi satt tillsammans i soffan och bara höll om varandra. ”Ja, det måste jag. Det är en tradition, och det vet du.” Han suckade och pussade mig på hjässan. Det blev tyst mellan oss ett tag, men han avbröt den. ”Minns du hur vi träffades?” Jag skrattade till och kollade upp på honom. ”Klart jag minns.” Minnet kom tillbaka i mitt huvud. Jag åkte in till rektorn för ännu en fight med Sarah. Ja, det har pågått i några år, och Nike kom ny till skolan. Trevligt första möte. ”Jag kommer aldrig glömma hur du kom ut från rektorn och var fly förbannad.” Han skrattade till och drog sina fingrar genom mitt hår. ”Jag hade ett värre humör på den tiden.” Jag tittade upp på honom och mötte hans underbara ögon. ”Ja, det hade du allt. Men du är mycket snyggare nu.”
 

 
Nu vill jag veta vad ni tycker. För jag själv är inte säker. Det är bara för att jag mäter mig med HITRISA. =/ Jag tycker att den andra novellen var grymt bra skriven, för att vara från mig. Så det kommer aldrig gå att skriva en till. =/

NEW POSTS >>