Skrivet:
Kategori: √ 5. You Gave Me Strength

Chapter 118.

 

Vi kysstes ett bra tag tills vi båda var tvungna att hämta andan, och jag var tvungen att medge, grabben var bra på det han gjorde. Han sög nästan musten ur mig, men jag klagade inte. Jag satt fortfarande kvar i över hans ben och vi tittade varandra i ögonen, men jag kände att tystnaden höll på att övergå till något pinsamt. ”Ska vi ta oss ett dopp?” Jag nickade lite löst mot poolen och han lyfte upp mig, för att sedan släppa ned mig på mina fötter. ”Absolut.” Jag gick upp till mitt rum för att byta om till min bikini, och han gick in i gästrummet för att byta om. Väl framför spegeln skådade jag min kropp i alla vinkar, för att återigen känna hur Justin placerade sina händer på min mage. Allt det gav mig dåligt samvete för vad som precis hade hänt, men jag kunde inte få det ogjort, det gick bara inte. Efter ett tag tog jag mig samman och knallade ned till Alex som redan låg i poolen och flöt.

 

Natten drog sig in och stjärnorna gjorde sig tydliga på himmelen, vilket även gav mig möjligheten att se på Karlavagnen. ”Jag fick den där stjärnan av Justin i 18 årspresent.” Jag låg med armarna över kanten på poolen och blickade upp mot himmelen som gjorde mig mer ledsen än innan, men jag visade det inte öppet. Jag pekade mot den sista stjärnan på Karlavagnens ”handtag”.  ”Det visste jag faktiskt inte.” Helt utan att jag var beredd på det, så placerade han sina armar kring min midja och kysste mig lugnt på halsen, all ånger jag tidigare känt var som borta och jag tog in situationen ordentligt. Han vände mig om och pressade sina läppar mot mina. Fantastiskt, var allt jag kunde tänka. Hans händer vandrade över min kropp precis som att dem inte gjort annat, och jag drog mina fingrar genom hans mörkbruna, nästan svarta hår och vidare ned över hans armar som enbart var muskler, precis som resten av hans kropp.

 

Allt släppte, det var till och med precis som att min egen själ lämnade min kropp och jag kunde se på oss båda från ett annat perspektiv. Jag såg lycklig ut, men det var bara en fasad som jag höll uppe för att jag orkade inte må dåligt mer, jag ville vara lika lycklig som jag var tillsammans med Justin, han gjorde mig hel, och gav mig kärlek. Hans händer fortsatte vandra över min kropp och nådde tillslut bikinitrosans kant och utan att tveka smekte han in sin hand där och började massera min klitoris. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva den underbara känslan en gång till. Jag stönade, men ljudet blev begravt i våra heta kyssar och jag var glad att vi befann oss i vattnet annars hade jag nog ramlat omkull. Två av hans fingrar hittade sin väg in i mig, och jag slappnade av så att allt var mycket enklare. Han pullade mig i ett rasande tempo och såg till att jag kom i min första orgasm på över två månader.

 

 

Vi gick inte längre och en liten del i mig sa att det var bra, medan den andra ville känna hela hans längd i mig. Jag duschade av mig all klor och bytte om till mitt sidennattlinne för att sedan krypa ned i sängen. Det finns ingen bättre känsla än att lägga sig bland sidenlakan när man har nyrakade ben, så det var den känslan jag njöt av innan jag somnade. På natten vaknade jag av att sängen sjönk ned en bit bakom mig, men jag var alldelens för trött för att se efter vem det var eller vad det var, så jag somnade om. Dock hamnade jag aldrig riktigt i den djupa sömnen utan kände hela tiden hur personen bakom mig rörde sig, och placerade sedan en hand kring min midja. Det kändes som något Justin skulle ha gjort, men ändå inte. Och innerst inne visste jag att han inte var där, tillsammans med mig, och det var först då jag insåg att det var Alex som låg bakom mig.

 

Efter flera timmar av ganska djup sömn kunde jag höra hur dörren slogs igen på nedervåningen, men vad som förbryllade mig var att Alex fortfarande låg bakom mig. Så frågan var, vem var vid dörren? Jag började skakade lite på Alex så att han skulle kunna vakna, men han var inte lätt väkt om man säger så, då inget verkade väcka honom. ”Vakna Alex, det är någon vid dörren.” Han mumlade till något men la sig sedan ned igen, fast med ryggen mot mig. Jag kunde höra fotsteg i trappen, och förstod så fort jag hörde det ekande knarret i sista trappsteget att personen snart skulle vara vid dörren till mitt sovrum. Jag la mig ned under täcket eftersom att Alex inte var till speciellt stor hjälp. Utan problem kunde jag höra hur dörren öppnades, och jag slutade för en sekund att andas då rädslan tog över min kropp.

 

 

Tystnaden i rummet låg som ett täcke över oss alla, jag kunde inte för en sekund höra mina egna andetag och insåg att jag inte ens tog några. Jag tittade upp från täcket och fick se en rosenrasande Justin stå i dörröppningen, och allt han försökte göra var att kontrollera sina andetag. Jag såg från min plats i sängen hur han knöt sin ena knytnäve och tittade ned på Alex, och det var först då jag insåg vad han hade trott. Jag visste inte hur snabb jag kunde vara. ”Det är inte som du tror.” Jag stod framför honom och försökte få honom att slappna av samt andas ordentligt. Dock verkade det inte fungera då han såg rakt igenom mig. Det såg precis ut som att han inte såg mig, utan en dum hora med utsmetad maskara och hår åt alla håll och kanter, vilket inte var sant. ”Hur i hela helvete kunde du?” Han skrek rakt ut, så att till och med Alex flög upp ur sängen.

 

”Hur kan du ens komma hit och skrika på henne. När du själv inte är så mycket bättre?” Alex hade ställt sig upp i försvarsposition, inte mot sig själv, utan mot mig. Vilket jag kunde tycka vara gulligt, men jag ville kunna lösa det här själv. ”Jag har inte ens gjort något. Hade lilla oskyldiga Pearl velat lyssna på mig från första stund, hade jag kunnat säga att det var Aurora som kysste mig, och att hon kan fråga Kenny om hon inte tror mig.” Det var precis som att jag inte ens fanns i rummet, och när han sa att han inte kysste henne tillbaka blev jag att må illa då jag kvällen före hade varit värre än honom. Jag hade låtit det gå så långt att jag hade skadat honom. Han kallade mig till och med oskyldig, och han fick det att låta som att det äcklade honom. ”Rör du henne en gång till..” ”Vad ska du göra?” Alex placerade sina händer i ett kors över bröstet och tog ett steg närmare Justin. Även om Alex var bredare och större än honom hindrade det inte honom från att ge Alex en rak höger, så att han säckade ihop. ”Du äcklar mig.” Var det sista han sa innan han lämnade rummet.

 
 
Ignorera all skit på bild ett, som att det står någon bakom henne, och att hon skriver autograf. 
 
Så vad tycker ni om detta? 

Kommentarer
Sofia säger:

Nu börjar det verkligen hända saker! Kan verkligen se framför mig hur Justin kokar av ilska, jisses.. Pearl är illa ute. Dock är det rätt åt henne att känna så som hon gör, hon lät honom inte förklara. Stackars Justin.. Han måste vara förstörd.. Och arg! OMG han slog till honom.. Go Justin, go Justin! Haha. Väntar spänt på nästa :D

Skrivet: |

rt säger:

Rätt åt Alex. Hoppas det tar lång tid innan Justin tar henne tillbaka för just nu är jag 100 % på Justins sida och att Pearl faktiskt lät det på så långt äcklar mig. Åhh blir så sur fast det bara är en novell. Alltså oiewfmiewnfoifmomimw. Haha kan inte vi få en halv perspektiv från Justin och från Alex så vi får veta hur dom känner? :) Gryyymtbra :D

Skrivet: |

Anna säger:

Super bra! :)

Skrivet: |

Anonym säger:

Super bra!

Skrivet: |

Emelie säger:

Skujt bra!n <3
Men sa han "du äcklar mig" till Pearl eller Alex?

Skrivet: | Bloggadress: http://bieberrstorys.blogg.se

Evelina säger:

Har en fråga var är bilden på Selena ifrån?

Skrivet: |

Becka säger:

Sjukt bra!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se

Felicia säger:

Asså jag gillar inte Alex! Är han tvungen att ha känslor för Pearl, det förstör allting ju! :O Bra av Jusstin att slå honom tycker jag, haha.
Sjukt bra kapitel i alla fall! Lika bra som alltid :D

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbiebernovells.blogg.se

Anonym säger:

Åååh nejjjjj :(. De måste lös detta. Det får inte vara kört för de!!!!!!
ass bra.

Skrivet: |

Ebba säger:

Grymt bra!! Stackars Justin :( han o Pearl måste fixa allt nu, dom måste bli tillsammans igen <33

Skrivet: | Bloggadress: http://twitter.com/JerrysBitch

johanna säger:

åh tusan också :(
jag som var så glad över att det var JAG som hade kapitel på lager när du inte kunde uppdatera så ofta.. för då hade jag fortfarande något att läsa ändå.... men nu är dom slut.. bu :(
så jag hoppas på kapitel snart, jag menar.. sjukt jävla spännande hur det här kommer gå :D
grymt kapitel as usual, förtstår inte hur du kommer på allt.. och hur sur jag än är på att pearl beter sig såhär så älskar jag det ändå! för nu blir det som sagt riktigt intressant vad som kommer hända!
ååååhh beroende av denna blogg <33333333333333

Skrivet: |

Anonym säger:

Meeeeer så fort som möjligt känner jag, men ta din tid så att du blir nöjd.

Skrivet: |

Felicia säger:

OMGAAASH!!Såjävla braa!! Hopasnästakommerriktigt jävlasnart alltså!!

Skrivet: |

Mickan - / My Life In My Words säger:

Nej alltså fyfan, :O Hur fan kunde hon göra så?! Hur kunde hon göra så mot honom... Sårad är en sak, men som sagt så vet hon ju inte hela sanningen heller.. Att hon inte bara insåg att när hon såg Justin bakom sig i spegeln så betyder det att hon gör fel, och det vet hon innerst inne, för det är Justin hon älskar.. Och nu är hon inte så mycket bättre själv mot vad hon trodde att han hade gjort. Och jävla Alex jag visste att han var trouble! Varför hade han inte bara kunnat hålla sig på kompis-nivå och avstånd. Till och med hennes tankar går till Justin och hur lycklig han gjorde henne, så jag fattar inte ens hur hon kunde låta det där ske. Visst har vi alla våra behov men nej, det där var bara fel! Dock är jag jävligt glad för att dem inte gick längre, och det ska dem inte heller, nej fy fan. Och varför var han tvungen att komma in och lägga sig breve henne, jag kunde nästan mer eller mindre förstå att Justin skulle komma dit, och se det, och få för sig något, jag menar han reagerar ju som hon gjorde. Och där kom det äntligen fram! Jag visste väl att han kunde säga att Kenny kunde intyga att det som hände med Aurora just inte var som det såg ut, utan att det var hon, bara hon. Men det Pearl har gjort, det har hon själv stått för. Hon kan gott ha det dåliga samvetet nu, för nu är det hon som har gjort fel, det är hon som har sårat honom. Haha ah, som vanligt du påverkar mig med det du skriver, jag lever mig in i det, och ja, jag blir störd. :P Och även om det kanske är uppenbart, men visst var det Pearl han sa 'Du äcklar mig' till? - Okej att lite drama kan vara spännande och jag räknar inte med att dem blir sams det första dem blir nu, inte efter detta, så okej då, det ska bli kul att få läsa hur detta blir. Så ge mig nästa will ya! :D ♥♥♥

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se

Ewweh säger:

OH GAASH :O<3 MEER!! Såå fucking bra! sitter och skakar och vet inte vad jag ska skriva! De får inte va ovänner </3

Skrivet: | Bloggadress: http://justbiebzz.blogg.se

elena säger:

super bra

Skrivet: |

Nella säger:

Sjukligt bra.. Det finns inte ord! Jag verkligen älskar din novell (: Finns ingen bättre, du inspirerade mig att börja med en egen novell "BAD" som du kan läsa om du går in på min blogg!

Btw, Pearl borde ha låtit Justin förklara!!

Skrivet: | Bloggadress: http://www.biebstory.blogg.se/

Ida säger:

Sjukt bra!! Usch just nu äcklar pearl mig till 100 procent att hon kan låta en annan man ta i henne medan hon fortfarande älskar någon annan är sjukt fattar att hon är sårad men ändå liksom tänk om det var Justin som hade gjort det här mot henne! Hon skulle vara krossad! Alex suger verkligen hoppas han far åt helvete! Skit bra hoppas det tar tid för Justin att förlåta henne och att hon verkligen måste kämpa för att få tillbaka hans hjärta!!:)

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback