Skrivet:
Kategori: √ 5. You Gave Me Strength

Chapter 17.


 

Höstlovat låg vid dörren och det var tid för mig att åka hem till Canada. Det var längesedan jag hälsade på mormor och morfar samt alla mina vänner. Ryan och Chaz har alltid varit mina bästa vänner, och kommer troligen vara det tills jag försvinner från ordens yta. Det är dem jag kan lita på, fullt ut. Pearl satt i mitt rum under tiden som jag packade min väska. Hon såg nästan ledsen ut, vilket gjorde ont inom mig. Jag ville inte lämna henne, och om jag kunde hade jag tagit med mig henne, men hon skulle hem till sina föräldrar och umgås med dem. Aurora och jag slutade prata med varandra en sväng då det kom fram att hon hade varit in till Pearl och lämnat tillbaka nyckeln, vilket hon inte hade någon rätt att göra. Jag blev besviken, vilket gjorde att jag tog avstånd från henne förutom dem få gångerna vi hamnade bredvid varandra under en lektion. Då var man så illa tvungen att prata med sin bordskavaljer, störande nog.

 

”Jag kommer verkligen sakna dig.” Hon satt och pillade på lakanet i sängen utan att kolla på mig, hon hade den tendensen att egentligen inte våga säga något sådant, som kunde visa hennes känslor, men hon hade under denna tid på skolan öppnat sig en aning till mig. Vilket faktiskt glädjer mig, jag blir glad om hon anser att hon kan vända sig till mig, och faktiskt prata. ”Tro mig, jag kommer sakna dig också, men vi har några timmar att slå död på innan jag måste åka. Så jag följer med dig när du ska packa.” Ett leende spred sig på hennes läppar när jag sa det sista, och jag såg verkligen att det var ett äkta leende. Jag packade klart det sista jag hade på sängen, och satte mig sedan ned mittemot henne. Ingenting hade hänt mellan oss sedan den kvällen efter balen då vi höll på att kyssa varandra. Jag vet inte varför, men det kändes som att tidpunkten var fel, och att det skulle finnas en bättre i framtiden kanske.

 

Efter incidenten med hennes nyckelkort valde vi att byta nummer så att vi kunde meddela varandra om vi fick förhinder. Hennes nummer låg till och med på snabbuppringningslistan, vilket hon tyckte var sött av mig. När vi kom ned till hennes rum såg det ut som att hennes väska hade exploderats. Jag tvärstannade så att Pearl gick in i min rygg av bara farten, hon började skratta när hon kom underfund med vad det var som hade hänt. ”Vad har du gjort härinne, unga dam?” Hon la sina händer för ansiktet och suckade. ”Förlåt. Var inte meningen du skulle få se det.” Jag tog bort dem omgående och tittade henne i ögonen. För första gången någonsin, när jag gjort så, vek hon inte ned blicken utan kollade lika intensivt på mig, som jag kollade på henne. Vi blev ståendes så ett tag, vilket jag inte hade något emot. ”Det blev såhär igår, när vi skulle ut. Jag visse inte vad jag skulle ha på mig.” ”Hey, du är vacker i allt.”

 

Hon hade lite mer att vika ned i resväskan än vad jag tidigare hade haft, så jag gav henne en hjälpande hand. Hon kastade åt mig alla hennes byxor, så jag vek dem. Ni kanske tycker att man kan göra roligare saker tillsammans, men jag gillar att göra vad som helst tillsammans med henne. Vi skulle kunna ligga i varsin säng, bara vi var i samma rum, och det skulle för oss vara bra. Jag trivs med henne i mitt sällskap, och jag ångrar absolut inte att jag fick kämpa lite i början då hon var ganska blyg och tillbaka dragen. Den enda som egentligen tycker om henne bland mina nyfunna vänner är Tony, eller tycker om och tycker om, är kanske att ta i. Han har inget emot henne, vilket verkar reta upp Elena en aning. ”Du viker dem fel.” Hon slet jeansen ur handen på mig, och vek dem framför ögonen så att jag skulle se hur det skulle göras. ”Sorry mam.” Hon började skratta och kollade så jag gjorde rätt.

 

 

När jag först kom in i rummet såg det ut som att hon skulle behöva typ 3-4 väskor för att få ned alla kläder, men hon lyckades med 2. Vilket jag verkligen blev imponerad av. När vi två var klara och Pearl hade dragit igen den sista dragkedjan la vi oss båda raklånga på sängen och pustade ut. Hon låg och blundade när jag sneglade på henne, och jag tog chansen att kittla henne. Vilket hon inte uppskattade då hon tryckte ned mig på rygg och satte sig gränsle över mina höfter. Vi sa inget, men jag kunde se på henne att hon ville hämnas, men hon visste inte hur. Hon fångade mina händer och satte fast dem under sina knän, för att sedan picka mig en aning på bröstet, och det gjorde fruktansvärt ont, men jag kunde inte hindra det. Tillslut fick jag en lucka då hon slutade så det var hennes tur att åka ned på rygg. Jag hamnade alldelens för nära hennes ansikte, och hennes ben var korsade över min rygg, vilket skulle missuppfattas om någon annan såg det. ”Vad är det här?” Under hennes madrass i sängen låg det en tidning, vilket kändes som ett udda ställe att lägga en sådan på.

 

”Vi alla vet ju att Justin Bieber har tagit sig en paus, för att kunna avsluta sina studier på ett normalt sätt. Nu säger jag inte att det inte är normalt att göra det i en buss på andra sidan jorden, men det finns inte många ungdomar som får den chansen. Visst är det intressant, men det var inte det jag tänkte tala om för er, utan jag har fått in lite information angående kärleken i hans liv. På skolan finns det en flicka vid namn Aurora, där efternamnet inte är irrelevant, men det finns även en till, Pearl. Så vem är hans flickvän, och vem är hans vän? Det är en fråga jag tror vi alla vill ha svar på. Aurora och Justin har i alla fall kysst varandra öppet på stranden, det vet vi sedan tidigare, men det säg att Pearl och Justin har något mycket mer betydelsefullt. Vad vet jag. Jag hoppas i alla fall att han blir lycklig oavsett vem han väljer.”



 

Att läsa om sig själv i tidningar eller på internet är ingenting jag rekommenderar. Ibland blir man psykisktinstabil, och ibland vill bara riva sönder tidningen i bitar, eller i värsta fall, slå näven genom skärmen. Allt jag kunde tänka på när jag läste dem sista meningarna var Pearl, hur hon kände och hur hon tog allt det. Hon hade absolut inte valt att hamna på löpsedeln för en av Los Angeles största skvallertidningar, men hon hade hamnat där, på grund av mig. Jag hade sedan jag hittade tidningen satt mig mot väggen och skummat igenom dem olika påståendena som fanns där, med Pearl lutandes mot min axel. ”Förlåt.” Hon kollade förvirrat upp på mig samtidigt som hon satte sig rak i ryggen och drog fingrarna genom sitt hår. ”Det är inte ditt fel.” Hon tog tidningen av mig och kastade iväg den på det nystädade golvet. Hon såg verkligen seriös ut, vilket fick mig att förstå att jag inte ska lägga skulden på mig själv, utan att jag ska ta allt med en nypa salt.

 

Vi la oss ned i sängen och av ren reflex la hon sig på min arm. Hon låg så nära mig, att jag kunde känna hur hennes hjärta slog. Om jag inte inbillar mig helt så kunde jag ibland känna hur det drog iväg och slog dubbla slag, för att sedan lugna ned sig och slå vanligt. Jag slogs med mina inre demoner, jag ville känna hennes läppar, jag ville att det skulle vara en början på mitt lov. Men om jag skulle försöka och hon skulle neka mig, skulle det bli sådan konstig stämning mellan oss, och jag visste inte om jag var villig att riskera det. Hennes ena hand låg på mitt bröst, och jag kunde ibland känna hur hon sakta drog handen upp och ned, även om det inte var mycket, men jag kände det, och det var huvudsaken. ”Justin?” Hon tittade upp på mig, med ett par lysande ögon. Intensiteten som fanns inom henne släpptes plötsligt fri, och innan jag hann svara henne pressade hon sina läppar mot mina. Det var precis som att hon hade hört mina inre dialoger. Jag blev så tagen av vinden att jag nästan glömde bort att besvara den, men tillslut uppfattade jag vad som hände och placerade min ena hand i svanken, och den andra i nacken på henne. Jag har aldrig i hela mitt liv upplevt en kyss, så stark och så bra. Hon visste vad hon gjorde. Jag log inombords, och tillsammans slog våra hjärtan i takt, men ändå inte.

 


 

Jahapp, där kysste dem varandra. Vad tycker ni? :)

 

Jag bara älskar att statistiken ökar för varje dag. Jag visste från början då jag la av att jag skulle tappa läsare, och det gjorde jag, en hel del. Men nu ser jag att dem är tillbaka, eller så är det nya läsare. :) Jag vet inte, men jag blir lika glad iaf. Det är den lyckan som gör att jag bara skriver och skriver. Jag har märkt nu att det måste vara varmt och sol ute för att jag ska kunna skriva med glädje. 
Det var under vintern jag fick alla mina utbrott, men nu är det sommar och sol. Så jag hoppas kunna hålla uppdateringen på en bra nivå. Så att ni blir nöjda, för jag är mer än nöjd.
Fortsätt kommentera. (",)


Kommentarer
linda säger:

Superbra :D jag älskar scenen med kyssen!

Skrivet: |

Felicia säger:

ååååh, så jävla bra alltså!!! ^^

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbnoveller.bloggplatsen.se

Becka säger:

Yeey, äntligen en kyss! :D



Sjukt bra!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se/

emilija med j. säger:

Vadå uppdatera bra? Du är Awesome på att skriva och uppdatera, vi får ju redan flera kapitel om dagen :d



Superbra som.vanligt !

Skrivet: | Bloggadress: http://rromaites.blogg.se/

Anna säger:

Jätte bra! :) Älskar att de äntligen kysser varandra. Längtar till nästa kapitel.

Skrivet: |

Amanda säger:

JAAAA! en kyss! precis det jag väntat på! :) suuuuuuuperbra skrivet :D

Skrivet: | Bloggadress: http://novelsbyyme.blogg.se/

Becca♥ säger:

så jävla bra skrivet! älskar att du skriver med många detaljer :P

Skrivet: | Bloggadress: http://beccaochlollo.blogg.se/

Me+You 'Imma Tell you one time. <3 säger:

EN KYSS, ÄNTLIGEN! WIEWIEWIE, i love it. <3

Skrivet: |

Anonym säger:

Som Danny säger: AH-MAZING, AH-MAZING!!!!

Skrivet: |

Emma säger:

SUUUUUPER! :D

Skrivet: |

Mickan - / My Life In My Words säger:

Finally, praise the lord! ;) haha!



Men Gud jag tror jag smäller av, så oerhört sött, nästan så att man mår lite illa, men ändå inte, haha :)

Nej men dom är söta, och jag tycker att det är bra att Justin total dissase A, det förtjänar hon!

<3

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se/

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback