När Justin sa att han älskade mig, stannade mitt hjärta. Jag ville säga det tillbaka till honom, men jag kunde inte, jag ville inte att det skulle vara bara för att han sa det. Jag ville verkligen mena det, och jag kunde inte, inte då i alla fall. När alla hade öppnat sina paket och tagit in den underbara julstämningen blev den bara bättre. Jazzy lekte sig trött med alla sina dockor. Hon fick en målarbok av Jeremy med tillhörande pennor. ”Kan inte du måla en bild till mig?” Som tur var, var det en bok med redan färdigtryckta bilder i, annars vette sjutton om hon hade sett vad jag målat åt henne, men självklart började jag fylla i en bild på Snövit och dem sju dvärgarna. Hon satt bredvid mig hela tiden och tittade på vad jag gjorde, hon stirrade sig verkligen trött då hon helt plötsligt började gäspa. Justin kom och satte sig bakom mig och placerade båda sina händer runt min midja och drog mig intill sig. Jazzy tittade irriterat på Justin och utbrast. ”Hey, hon målar faktiskt. Du får vänta tills hon är klar.” Justin släppte mig motvilligt. ”Sorry.” Det gjorde Jazzy nöjd.

Jag målade klart bilden och satte mig sedan tätt bredvid Justin i soffan och tittade ut på allt papper som låg över hela golvet, och jag kände ren panik i fingrarna. Så jag reste på mig, och tog en av dem svarta sopsäckarna som Diane redan hade plockat fram, och började kasta ned allt papper. ”Men gumman, inte ska du behöva städa.” Pattie var den första som hann reagera över det för att sedan låta Diane flika in. ”Du är gäst här, sätt dig ner igen.” Men jag skakade bara på huvudet. ”Det är lugnt, det är fixat på två sekunder.” Och jag hade ganska rätt, allt papper var borta från golvet innan dem ens hunnit lugna ned sig. När jag var tillbaka i famnen på Justin höll han mig så hårt, vilket fick mig att tro att han inte skulle släppa mig det första han gjorde.

Jazzy somnade i soffan och hon var garanterat den sötaste sovande varelse jag någonsin sett. Hon mumlade till lite då och då, samtidigt som hon rörde på sig. Både jag och Justin stod i dörröppningen och kollade på henne. Han smet förbi mig och la sig ned bakom henne och pussade henne på kinden. ”Jag älskar dig.” Hörde jag honom mumla mot hennes öra, för att sedan höra hur hon svarade honom. ”Jag älskar dig också.” Jag ville gråta då jag såg dem två tillsammans, men jag höll mig, då jag hade fällt allt för många tårar under dagen ändå. Jeremy kom och ställde sig bakom mig, med ett brett leende på läpparna. Han såg verkligen stolt ut, och det förstår jag, då vem som helst hade varit stolt över att ha två sådana barn. ”Skulle jag kunna få prata lite med dig?” Han lät fullt allvarlig, men jag visste att jag inte hade gjort något så jag behövde inte vara nervös.

Jag och Jeremy hamnade inne i köket medan dem andra var i sällskapsrummet och förberedde för massa godis och sällskapsspel. Vi satte oss ned vid varsin sida om bordet. ”Det som står i tidningarna stämmer inte. Jag känner min son, och han skulle aldrig.” Det Jeremy inte visste var att Justin varit med Aurora en natt, så det fanns inget som tydde på att han inte skulle ha kunnat vara med den där Mariah också. Men jag förstod vart han ville komma, han ville inte att sin son skulle vara så. ”Han är verkligen kär i dig, och han skulle aldrig ljuga om en sådan sak. Jag hoppas i alla fall att ni kan prata igenom det här, för jag gillar dig och vill inte att du ska försvinna från familjen.” Jag blev rörd över vad han sa, och började genast rodna. Det är något med den där Bieber familjen, jag tror alla har lyckats få mig att bli rosig och kinderna förutom Jaxon, som inte säger så mycket.

♥

”Baby, kommer du?” Jag tror bestämt att Justin somnade bakom Jazzy i soffan, men jag ville att han skulle vara med och spela spel med resten av gänget. Han fladdrade till med ögonen och log mot mig, för att sedan ta sig upp försiktigt utan att väcka henne. Jaxon hade också somnat men han låg i den andra soffan bredvid. Han kom och ställde sig mitt emot mig. Hans ögon tindrade vackert i ljuset av alla stearinljus som var tända i vardagsrummet, och jag kunde inget annat än le. Mina läppar suktade efter hans och jag tror att han märkte det då han flyttade sig lite närmare hela tiden. Tillslut pressade han hela sin kropp mot min för att slutligen förenas med mina läppar. Han placerade båda händerna bredvid huvudet på mig så han kunde luta sig mot väggen och pressa mig mot den. Han bet mig löst i läppen för att sedan kyssa mig ned över käkbenet mot halsen. Riktigt blöta underbara kyssar lämnade han efter sig. ”Justin, Pearl, kommer ni?” Pattie avbröt oss genom att ropa på oss.

”Vad ska vi spela?” Både jag och Justin hade satt oss ned vid det stora runda bordet i trä. Det tog inte långa stunden fören Justin placerade sin hand på mitt lår och började smeka det upp och ned. Egentligen var det inget som störde mig, utan det var väl mer att hans familj fanns runt om oss och kunde se vad som hände. Bruce kastade upp ett brädspel på bordet och vi alla började skratta. ”Fia med knuff.” Justin jublade rakt ut, så vi alla började skratta ännu mer. ”Jag vinner alltid.” Jag skulle allt ge honom en match han sent skulle glömma. Pattie var den som började och hon fick genast ut en gubbe på spelplanen. Justin slog efter henne men fick inte ut någon, och det grubblade han på i säkert 30 minuter. Kul grabb det där, livsfarlig när det har med spel att göra.

Det slutade med att både jag och Pattie klev i mål före Justin. Jeremy, Diane och Bruce gick in efter honom, men det satte sig hårt hos Justin att både jag och hans mamma vann över honom. Han kunde inte för sitt liv förstå hur det gick till, så han började analysera spelplanen och dem dragen vi hade gjort. Både jag och Pattie satt kvar och tittade på honom då han satt och grubblade. Tillslut tackade hon för sig och reste på sig. ”Kom nu.” Jag försökte få honom att släppa händelsen, men det gick inte, så jag fick distrahera honom istället. Jag ställde mig bakom honom så jag kunde både lägga armarna om honom och kyssa hans hals. Han började, kanske inte frivilligt men i alla fall, lämna små lätta ljud. Han slappnade av i kroppen och vred sitt huvud så jag kom åt bättre, plus att han la sina armar på mina. Han reste på sig och pressade sina läppar mot mina.

♥

”Ska vi gå och sova?” Jag hade slumrat till flera gånger då vi suttit i soffan och pratat, så jag nickade bara lite löst. Han lyfte upp mig i sin famn och sa god natt till alla andra. När vi kom upp på hans rum piggnade jag till en aning och satte mig ned på golvet vid min väska. Jag visste att jag hade lagt ned Justin julklapp där någonstans, men kunde inte hitta den, vilket gjorde mig en aning frustrerad. ”Baby, vad letar du efter?” I ren förtvivlan vände jag upp och ned på min väska så alla mina kläder åkte ut på golvet. Överst i högen låg paketet. Jag log för mig själv, trodde jag, tills jag tittade upp och mötte Justins vackra leende. Jag hade inte ens märkt att han försvunnit och kommit tillbaka med ett paket. Jag satte mig ned bredvid honom i sängen efter att ha kastat ned allt i resväskan igen. Han såg sådär lurig ut, som bara han kan. ”Det är inget stort, men det betyder.” Jag räckte honom mitt paket, och han tog villig emot det.

”B-baby?” Han satt med papperet i ena handen och asken i den andra, men han hade inte öppnat den innan han kollade skeptiskt på mig. ”Öppna den bara.” Han öppnade asken försiktigt och plockade sedan upp ett armband i guld. Han höll på att tappa hakan, och han skulle nog svimma om han fick veta att armbandet hade kostat närmare 20 tusen, då jag även hade graverat in datumet då vi blev tillsammans. ”Gillar du det?” Han gav det till mig och sträckte fram sin högra arm som i en gest att jag skulle sätta på det på honom. ”Jag älskar det, precis som jag älskar dig.” Ännu en gång sa han det där, det som jag inte riktigt vågar. Jag vill, men är rädd för att det kommer förstöra allt, om vi båda börjar älska varandra, vad har vi då kvar att uppnå? Han kysste mina läppar när jag hade låst armbandet, och gav mig en nästan identisk ask.

Jag satt länge och bara tittade på den, men tog mig mod till att i alla fall ta bort papperet. Asken för honom var svart, och min var lätt röd. När jag öppnade asken fick jag se ett par av dem vackraste diamantörhängena jag någonsin sett. Dem var formade som en blomma med hjälp av alla stenar. Jag la ned asken bredvid mig för att sedan pressa ned Justin på rygg i sängen och kyssa honom passionerat. Han förstod mitt sätt att säga tack då han besvarade kyssen med lust och kärlek. Även om jag visste att morgondagen hade massa prat att komma med, så sköt jag det och sidan och levde i nuet. Hans kyss fick mig kär på nytt, och jag ångrade absolut inte att jag föll för honom. Att jag lät honom ta mig till nya höjder. ”Tack så hemskt mycket.” Jag kunde bara mumla mot hans läppar då han inte gav mig tillräckligt med utrymme för att prata ordentligt. Han log och kysste mig sedan på kinden, men placerade sina händer på min korsrygg så jag inte kunde smita.

Var det fina julklappar till varandra, eller var det alldelens för mycket? ^^ 

Det kommer komma ett till senare idag. :) Håll utkik. När ni läser detta sitter jag kanske och äter, jag vet inte riktigt om jag har lunch då eller inte. :P