Skrivet:
Kategori: √ 4. HITRISA - Part 2

Chapter twenty-nine.


När Justins Range Rover svängde upp på vår uppfart hade jag precis tvättat klart och damsugit hela huset, samtidigt som Adriana sprang omkring och kladdade med sin glass, vilket i sig gjorde mig uppretad. Hon är expert på att lorta ner där jag redan städat. ”Mamma, vi är hemma.” Klockan hade börjat närma sig 5 på eftermiddagen när grabbarna behagade kliva innanför dörren. Jag gillat att Justin gör sådana spontana saker med Liam, och jag tror att det bygger på hans självsäkerhet, han känner sig nog inte lika utanför. ”Vad har ni gjort då?” När jag kom ut i hallen höll båda två på att ta av sig skorna, och Liam hade flera kassar i handen. Justins försökte nog förmedla med mig, om att jag inte skulle bli arg, men jag orkade inte bry mig. ”Vi har varit i gallerian, och så tog vi en fika.” ett par nya skor stod på mattan när Liam hade lämnat hallen. ”Hej älskling.” Justin pressade sina läppar mot mina och placerade sina händer på mina höfter. ”Hej.”

 

”Visst var skorna fina som jag köpte åt honom.” Justin tog upp dem från golvet och höll dem framför mig. ”Jätte snygga, men du vet vad jag…” ”Ja, jag vet. Men låt mig. Snälla. Vi är en familj, även om jag och han inte har samma gener är han min sov. Sluta upp med det där.” Han drog sin fria hand över min kind, och pussade mig lätt på näsan. ”Jag ska. Förlåt.” Vi satte oss ned i köket och pratade lite smått med varandra, när Justin plötsligt slängde ur sig en sak om Liam. ”Han frågade om sin riktiga pappa idag.” Jag hostade till med vattnet som jag hade i munnen, men som tur var kunde jag svälja det utan att det skulle hamna över det nystädade golvet. ”Vad svarade du?” Han ryckte lätt på axlarna. ”Jag sa att jag aldrig träffat honom, så jag hade ingen information att ge honom. Och jag tror att han nöjde sig med svaret.” En lättnad for igenom min kropp. Jag vet att jag måste ta det med Liam, snart. Alex är väl frisläppt vilken dag som helst, och känner jag honom rätt kommer han leta upp mig. Och ännu en gång är det inte så svårt med tanke på att man lever med Justin Bieber.

 

Liam satt inne i sitt rum och höll på med sin nya skateboard, när jag försiktigt knackade på hans dörr. ”Får man komma in?” Han kollade upp och mötte min blick. ”Visst.” Jag satte mig ned på sängen och kollade på honom, min egna lilla ögonsten. ”Hur mår du? Du ser hängig ut.” Ännu en gång sökte han min blick, men hittade den inte riktigt. ”Jag mår bra. Vadådå?” Hans rum är väldigt litet för alla saker som han har, och han har alltid velat ha sitt rum på nedervåningen, så vi kanske skulle ta och byta. ”Jag bara frågade.” Tystnaden tog över mellan oss, och det är något jag inte gillar. ”Känner du dig utanför i den här familjen?” Ett hastigt vrid på huvudet och han kollade förvånat på mig. ”Vad får dig att tro det, mamma.” Jag skakade lätt på huvudet. ”Tänkte mer på att Adriana har båda sina föräldrar här. Du kanske tycker att vi ägnar för mycket tid åt henne, och inget till dig.” Han fortsatte snurra på hjulen som fanns på skateboarden. ”Nej, det gör jag inte. Jag älskar min syster över allt på hela jorden. Men jag saknar att ha en riktigt bra vän. En vän som Jazmyn.” En tår slank ned för min kind, och jag såg verkligen smärtan i hans ögon när han sa det. ”Mamma gråt inte. Jag älskar dig, och det vet du.” Egentligen berodde hans smärta på mig, hade vi bott kvar i Stratford hade han haft sin vän där. Precis som han ville.

 

Jag gick in i sovrummet och la mig ned på sängen då jag och Liam hade haft vårt lilla snack. Inte långt efter att jag hade lagt mig kom Justin in. Han förstod på en gång att han inte skulle säga något, vilket är bra med honom. Han la sig bara ned bakom och höll om mig. Han strök mig över både armen och magen flera gånger, samtidigt som mina tårar rann. Jag gjorde allt för att han inte skulle märka det, men det går inte ens att gömma en nål i en höstack för honom. ”Gumman, varför är du ledsen?” Han pussade mig på kinden och jag la mig ned på rygg. ”Liam trivs inte här, och allt är mitt fel.” Jag borrade in mitt huvud i bröstet på Justin, just för att han skulle slippa se mig sådär. ”Sluta, det är inte ditt fel. Varför gör han inte det?” Han strök mig över ryggen och pressade våra kroppar samman. ”Han vill vara där Jazmyn är, han vill ha en vän som henne här. Och det kommer han aldrig att hitta, hon är den enda som inte bryr sig om vem han bor tillsammans med, för hon känner honom redan.”

 

Jag somnade i hans famn efter ett tag av mycket prat och ännu mer gråt. Jag är så sjukt glad att jag har Justin, utan honom hade jag aldrig klarat av detta. Han gör så att jag orkar kliva upp på morgonen och ta tag i dagens problem. Liam och Adriana är underbara, men jag behöver även någon som ser på mig på ett annat sätt än mina barn. Den där kärleken man bara kan få från det motsatta könet, hur han än tittar på mig så finns det kärlek i blicken. När han tar i mig vaknar alla fjärilar till och verkligen kittlar mig i magen, när han kysser min kind blir jag som en liten flicka, rosig om kinderna och blyg, nästan fnittrig. Justin är den enda som kan få mig att känna så. Att vakna upp bredvid honom, och känna hur han lätt rör vid min bara hud, och pussar mig i pannan är det bästa som finns. När han ler och säger att han älskar mig rusar blodet i mina ådror.

 

”Mamma, vakna.” Adriana satt bredvid mig och borstade en dockas hår. Det var bara hon och jag tillsammans i sovrummet. ”Hej gumman. Har mamma sovit länge?” Hon skakade bara på huvudet. ”Ett tag.” Den lilla tjejen har väl egentligen ingen aning om vad som är en timme. ”Mammas lilla trollunge.” Jag brottade ned och kittlade henne. Vilket fick henne att skratta, ett skratt hon ärvt från Justin. ”Sluuuuta mamma.” Hon kunde inte prata ordentligt, så hon skrattade fram orden istället. Jag slutade men hon fortsatte skratta en liten stund efter. Vi gick tillsammans ned och direkt kände jag lukten av hemlagad mat, och i köket stod både Liam och Justin. Liam med en stor kniv i handen och skar grönsaker. ”Vad har du gett min son? Han hjälper till?” Jag skrämde nog dem båda, för Justin hoppade till när jag la mina armar om honom och kysste han på halsen. ”Han ville vara med i köket, och då säger man inte nej.”

 

”Gud vad gott. Nu behöver inte jag äta på ett halvår.” Maten som dem hade lagat ordning var lövbiff och potatisgratäng. Helt seriöst är Justin den enda som gör en potatisgratäng som är god, i alla fall genom alla som jag smakat. ”Ha-ha, bra att det smakade.” Han pussade mig på kinden vilket återigen fick mig sådär lite, och fnittrig. Justin ler bara åt mig när han ser det. Liam och Adriana var heller inte dåliga på att äta, så det fanns nästan inget kvar. Liam och Adriana fick e varsin godispåse och båda sprang iväg, så jag och Justin tog hand om disken och plockade undan allt. ”Hur mår du?” Han hoppade upp och satte sig på diskbänken bredvid mig, under tiden som jag diskade. ”Jag mår bra. Du behöver inte oroa dig.” ”Det vet du att jag gör. Jag älskar dig, och vill att du ska må bra.” Jag ställde mig mellan hans ben och kramade om honom. ”Och jag älskar dig.”

 

Liams mobil låg kvar på bordet och den plingade till precis när jag skulle flytta på den för att kunna torka bordet. Personen som skickade sms:et hade Liam döpt till Sötnosen. Jag vet att man som mamma inte ska snoka bland sin sons viktigaste saker, men jag kunde inte låta bli. ”Var inte ledsen, vi ses snart igen. Det vet du, känner jag min bror rätt så kommer han att flyga upp mig, eller ned dig om du bara säger det åt honom. Du vet att du kan prata med Justin, kan du inte prata med din mamma om detta så kan du prata med honom. Glöm framförallt inte bort att du kan prata med mig. <3” Jag fick en smärre chock när jag läste sms:et, jag visste att det var Jazzy som hade skickat det. ”Vad gör du?” Justin var den som kom på mig när jag stod med mobilen i handen, vilket var bra. ”Kolla.” ”Nej, det är Liams privata saker.” Jag suckade. ”Du vill se det här. Det är från din syster.” Han tog ovilligt emot mobilen, men läste ändå det som stod på skärmen.

 

”Vad ska jag göra? Han kan inte gå här och vara såhär. Han mår ju uppenbarligen dåligt över det.” Jag låg i famnen på Justin ute på altanen. ”Helt ärligt Clar. Jag vet inte.” Han strök mig över kinden. Att en liten kille som Liam, kan ha så många tankar i huvudet, att han kan fundera på livet, och faktiskt tycka att saker och ting är orättvisa. Jag förstår om han tycker att jag varit självisk då jag valde att flytta till Atlanta, men han kan inte straffa mig för det. Inte hela livet i alla fall. ”Flyg hit Jazzy på höstlovet. Jag ber dig aldrig om något, snälla.” Jag vände mig om så att han kunde se mina bedjande ögon. ”Du behöver inte ens fråga, självklart gör jag det. Det vet du, jag älskar Liam. Villkorslöst.”

 


 

Hoppas att ni alla överlevde fyrvererierna. Och att ni kommer få ett underbart nytt åt. :) Har ni några roliga nyårslöften? =) Jag har inga, jag bryter dem ändå jämr (A)


Kommentarer
Bella säger:

Super!!! Själv har jag nog inga för jag bryter också dem hela tiden:p

Skrivet: |

Haley säger:

grymt som vanligt <33 Mitt nyårslöfte är att inte äta popcorn på hela året. lyckades med chips förra =))

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbieberstorys.webblogg.se/

Johanna säger:

grymt bra :D

SLuta äta godis ;)

Skrivet: | Bloggadress: http://johannaviveca.blogg.se/

rt säger:

Har inga nyårslöften, bryter dom alltid ändå xD



Åhh tycker verkligen synd om Liam. Fattar verkligen hur han känner... Clar borde nog snart berätta om vad som hände med hans pappa och vad han gjorde mot henne.



Du skiver fortfarande grymtbra :)

Skrivet: |

Anonym säger:

jätte bra!

men stackars Liam då, hoppas det löser sig :)

Skrivet: |

Anonym säger:

Jättebra :)

har inga nyårsluften

Skrivet: |

Cajsa säger:

Grymt bra!!

Inga nyårs löften här.

Kan ändå aldrig hålla dom !:)

Skrivet: | Bloggadress: http://ccajsalundin.blogg.se/

nour säger:

du är asklfufilhatkh efj bra går inte att beskriva ;oo<3

Skrivet: | Bloggadress: http://thetruejustinbieber.blogg.se/

Quinee säger:

Mitt nyårs löfte var att träffa one direction igen och få se Justin för första gången in real life !!! Sen att gå på LMFAO's konsert i februari :P hihi !!!



Jag tycker synd om Liam, kan han inte börja se Justin som hans pappa istället...

Jazzy och Liam är så söta tillsammans !!!!<3

Skrivet: | Bloggadress: http://justinbieberstoriesnu.blogg.se/

Sara o hanna säger:

jättebra som vanligt <3

Skrivet: |

Felizia säger:

Naaw, Jazzy och Liam<3 :D

Skrivet: | Bloggadress: http://onlyfellie.blogg.se/

Anonym säger:

Hoppas att liams

Skrivet: |

Anonym säger:

Hoppas att Liams pappa inte kommer in i bilden.

JAG bryter också mina nyårslöften så Jag har inget.

Skrivet: |

elena HITRISA FAN säger:

super bra. hade många nyårs löften men men håller bra en och det är bryta alla nyårslöften hahaha

Skrivet: |

Cherry ♥ säger:

Jättebra skrivet :)

Nee, jag har aldrig några nyårslöften (a)

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback