Skrivet:
Kategori: √ 4. HITRISA - Part 2

Chapter seventy-four.



 

”Alexander Brady, din advokat vill slänga några ord med dig.” Jag sitter där jag sitter för något jag själv har ställt till. Jag slog en tjej jag under många år har tänkt på, tjejen som lever tillsammans med min son på grund av mina dåliga handlingar. Man ska och kan inte skylla på alkoholen, men jag har ingen annan anledning till varför jag våldtog henne. Det tog ett tag för mig att inse att det var det jag hade gjort, och framför allt, att inse att det var på grund av mig som hon lämnade LA och sina vänner bakom sig. Jag fick alla att vända henne ryggen, dem viskade och tasslade bakom ryggen på henne när hon blev gravid. ”Kommer.”

 

”Vad jag förstår från dig vill du inte överklaga?” Mr. Dee är en bra man, det är han som har haft hand om mig sedan kidnappningen på Clarissa, och jag förstår inte själv varför jag gjorde som jag gjorde. Allt jag ville var att hon skulle se mig, vilja vara med mig igen. Idag förstår jag varför hon inte vill. ”Nej det vill jag inte.” Han läste bland sina papper, där även min dom fanns. ”Du vet om att du är dömd för allt? Våldtäkt, kidnappning, och misshandel på samma tjej, Clarissa Jones.” Mr. Dee visste inte om att hon och jag har haft ett förflutet. Jag ville hålla det så, jag ville inte att han skulle ifrågasätta eller kanske till och med att avsäga sig som min advokat. ”Okej, det är helt upp till dig. Men du vet att du kommer få avtjäna ditt straff, och om du sköter dig är du ute inom ett och ett halvt år.” Det kunde jag gott och väl sitta för mina handlingar.

 

Jag blev förd tillbaka till min cell efter att min advokat hade gått. Att sitta här inne för sådana saker är absolut inte lätt, dem sätter aldrig kvinnomisshandlare eller våldtäcksmän på samma avdelning som mördare, för det finns inte en chans att dem små kräken som vi skulle överleva. Flera gånger har jag varit nära på att bli ihjälslagen, och jag har inte ens suttit här inne i ett år. Sista gången det hände fick grabbarna från andra sidan tag i några biljardkulor som dem placerade i en strumpa och slog över hela min kropp. En av vakterna var den som hittade och stoppade allt, annars hade jag inte suttit i min cell, och funderat över vad jag har på utsidan som väntar på mig. Jag har inget, allt jag någonsin haft har satt mig här.

 

Jag är inte personen som i vanliga fall tycker synd om mig själv, jag är den som alla har älskat med det största självförtroende någonsin. Därför var jag så hård mot Clarissa när hon var här, jag ville inte visa mig svag. För henne kommer jag alltid vara svag, och jag tvivlar inte en enda sekund på att Justin kommer ta hand om henne, eller om Liam, det är ju praktiskt taget han som tagit hand om Liam sedan han var 2-3 år. Det gjorde ont i mig när hon var här tillsammans med Jen. Hon var vettskrämd, men det var något hon var tvungen att göra. Nu i efterhand har man förstått varför, hon var gravid, igen. Jag är faktiskt glad att hon har en sådan som Justin. Tro det eller ej, men hon betyder mycket för mig, vilket hon aldrig kommer få veta, jag har betett mig som ett as, och jag förtjänar inte att finnas i hennes liv.

 

 

Männen här inne skryter om hur dem med sina bara händer har spöat sina fruar eller flickvänner så pass allvarligt att dem aldrig mer kommer kunna kommunicera ordentligt, och hur dem våldtagit en tjej så pass illa att hon aldrig kommer kunna få barn. Jag blir illamående av att höra allt det där, just för att jag egentligen är en av dem, även om jag ångrar vad jag har gjort. Jag håller mig för mig själv, och har alltid gjort det, vissa försökte få kontakt med mig när jag först kom hit, men dem lyckades inte, och det är jag faktiskt glad över. ”Alex, du har besök.” Första tanken var att det var Clarissa, men när jag kom in i besöksrummet fick jag se Justin sitta på stolen på andra sidan bordet.

 

”Vad gör du här?” Han satt med händerna i ett kors över bröstet, men slappnade av då jag bröt tystnade. ”Jag är här för att möta personen som skadat min flickvän så pass mycket att hon drömmer mardrömmar på nätterna, öga mot öga.” Det var hårda ord som lämnade hans mun, men jag förstår honom. ”Okej, här är jag, och ska ingen stans på ett tag.” Han vägde på stolen. ”Det hoppas jag verkligen. Vill bara att du ska höra detta från mig. Jag adopterar Liam, och när du kommer ut härifrån så vill jag aldrig mer se dig. Jag ansöker om besöksförbud mot dig i så fall.” Irritationen steg i min kropp, men jag gjorde allt för att behärska mig själv. Ingenting hade blivit bättre om jag hade gjort något mot honom, det hade bara skadat mig själv. ”Jag hoppas du tar hand om dem.” Jag reste mig upp och knackade på dörren för att få gå tillbaka till min cell.

 

Många som vet vad jag har gjort tror att jag ät helt känslokall, men tro mig, jag har många känslor, och alla vill snart ut, ingen kommer gå säker. När mitt utbrott kommer, kommer jag vända upp och ned på hela fängelset. Jag kan fortfarande komma ihåg den där kvällen på marinbasen, i LA då vi hade varit på fest. Clarissa var 14, och jag var 15, hon drack inte, eller så gjorde hon det, men absolut inte mycket, jag däremot hade druckit en hel del. Hon satt tillsammans med Jen i soffan, och dem två var dem enda som satt på hela festen. Jag minns sådana små saker, som att hon hade en jätte fin ljusrosa klänning.

 

”Alex, vart ska vi?” Clarissa skrattade under tiden som jag drog med henne upp på övervåningen. ”Tänkte jag skulle visa dig en sak.” Jag sluddrade, men hon förstod vad jag sa, och följde med frivilligt, vilket jag tyckte var tillåtelse nog, för att ligga med henne. Jag trodde att hon förstod. När vi kom in i rummet kysste jag henne, och hon knuffade inte bort mig, utan besvarade den med vilja. Trodde jag. Jag gick baklänges mot sängen och hon landade uppe på mig då jag trillade ned på rygg. Hon skrattade, och fnittrade samtidigt som jag famlade med hennes klänning. ”Sluta, jag vill inte.” Hennes ord fann sig inte i mina öron, och jag pressade ned henne på rygg.

 

Jag ville inte tänkta mer på vad jag hade gjort mot henne, men alla minnen kom tillbaka så fort jag la ned huvudet på kudden och slöt mina ögon. Saken är den att jag aldrig kommer komma ifrån det, oavsett hur fort jag springer eller hur sakta jag går. ”Ställ upp er.” Vakten utanför ropade högt och tydligt, men jag orkade inte. Jag låg kvar i min säng, så när vakten gick förbi, slog han med handen på min dörr. ”Ska du inte ha mat?” Jag skakade på huvudet, mötet med Justin hade varit för påfrestande, så jag orkade inte med något. ”Då blir du kvar här, och får inget fören frukosten imorgon.” Han slog igen min dörr, och låste den, sedan hörde jag hur alla andra lämnade salen, och gick mot matsalen.

 

Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, det gör jag så bra själv. Jag vill bara att folk ska förstå, att jag faktiskt långt inom mig älskade Clarissa, jag behandlade henne så sjukt fel, jag gjorde alla fel mot henne som en människa kan göra. Jag vet inte om hon ser det på samma sätt som jag, men från våldtäkten fick hon något bra, hon fick Liam. Och så vitt jag har sett och läst i alla tidningar, finns det ingen människa som inte tycker om honom. Han är mer lik Clarissa än han är mig, och det är bra. Då slipper hon se mig genom honom. Jag är verkligen ledsen, ledsen för att hon ska behöva hata mig, och ledsen för allt jag gjort.


 

Hoppas jag inte gjorde er besvikna med detta kapitel. Hoppas ni iallafall fick en bättre bild av Alexander. :) Kommentera era åsikter om detta, vill verkligen veta.


Kommentarer
Lisa säger:

Jättebra :)

Skrivet: |

Anonym säger:

JäääätteBra!!!!

Har faktist längtat tills det kommer ett kapitel från Alexanders POV :D

Skrivet: |

Emma säger:

Jätte bra, nu har man en bild på hur alexander känner i så :) kommer han vara med ngt mer?

Skrivet: |

Johanna säger:

LOVE IT :d

Skrivet: | Bloggadress: http://johannaviveca.blogg.se/

zxczxc säger:

bra kapitel nu vet man hur alexander tänker också!

Skrivet: |

Hanna säger:

Jätte bra kapitel!

Skrivet: | Bloggadress: http://lifeaccordingtomeee.blogg.se/

lolo säger:

grymt något annnorlunda

Skrivet: |

lolo säger:

grymt något annnorlunda

Skrivet: |

Anonym säger:

Jättebra! :)

Skrivet: |

Maddie säger:

Jätte bra! Men jag hoppas att han aldrig rör Clarissa igen :)

Skrivet: |

Alexandra säger:

Jätte bra! meerrraa! :D

Skrivet: |

Sandra säger:

Grymt bra, :D

Skrivet: | Bloggadress: http://kkrazyguurl.blogg.se/

Becka säger:

Sjukt bra!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se/

Haley säger:

sjukt grymt <33

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbieberstorys.webblogg.se/

josefine säger:

Awesome!

Skrivet: | Bloggadress: http://dealwithit.devote.se

Anonym säger:

Sjukt bra !

Kmr han vara med något mer ?

Kul att justin faktiskt gick dit och pratade med honom. Du brukar ju säga att du tar emot idéer så... Vrf kan inte han få så mkt skuldkänslor att han faktiskt typ ber om att få ringa och ringer clar och att hon skulle komma och han faktiskt sa sanningen ?

Bara en idé!

Hoppas ifl man får läsa mer om honom !<3

Skrivet: |

moa säger:

jätte braao!! <3

Skrivet: |

Arre säger:

sjukt bra ! detta kaptilet var verkligen bra för man fick veta vad alexander tänkte och så !

Skrivet: | Bloggadress: http://justinsshawtyforever.devote.se

Felizia säger:

OMG så himla grymt bra! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://onlyfellie.blogg.se/

Johanna säger:

Det var ju grymt! verkligen ett av dina djupaste kapitel du har skrivit, vilket är väldigt bra! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://biebsloverss.blogg.se/

Alizzdream säger:

Sjukt bra!!!! Nu tycker jag en aning synd om Alex :P jätte jätte jätte bra!!!! Älskar denna novell!! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://biebersecret.blogg.se/

Anonym säger:

Det var bra :)

Det blev lixom spännande när jag fick se att det var Alexanders pov :)

meeerrr :)

Skrivet: |

Ebba säger:

Oh my Gosh grymt kapitel!!! Ett till :-)

Skrivet: |

Amanda säger:

sjukligt bra! en helt annan bild av honom finns nu. Men det är bara bra att man får reda på så mycket om personer runt själva "huvudpersonerna" :D

Skrivet: | Bloggadress: http://novelsbyyme.blogg.se/

caroline svensson säger:

skit bra, nu har man fått se saker ur hans perspektiv så man bättre kan förstå varför han gjorde som han gjorde :)

snäääääääääälla ett till ikväll!? :)

LOOVE <3

Skrivet: |

Emilia säger:

Jättebra! Det blev typ lite annorlunda. Men på ett bra sätt såklart. Och det var bra att man fick veta mer om hur Alexander känner och tänker :)<3

Skrivet: |

Izabelle säger:

det skulle vara typ det perfekta slutet på denna novell om Justin och clar gifter sig och när dem går hand i hand som man och hustru nedför altaret om man säger så ser clar alex stå med ett leende på läpparna. typ som att han är glad för hennes skull, lycklig,. FÖrstår du? :)

SJUKT BRA KAPITEL iaf, som alltid :) kul att vi fick veta mer om alex. Dock hade jag alltid trott att han var en slem kille, det var lixsom lite av hans karaktär. Men jag tycker det är bra att veta att det bor en snällsjäl i honom :)

Skrivet: | Bloggadress: http://alwayskidrauhl.blogg.se/

Izabelle säger:

jag fyller år imorgon (30:e januari) och skulle bli så sjuuuukt glad om du ville göra ett extra låågt kapitel :D

blir tjugo! :o

<3

Skrivet: | Bloggadress: http://alwayskidrauhl.blogg.se/

Mickan - / My Life In My Words säger:

Spännande att läsa ett kapitel ur hans perspektiv.

Man fick en annan bild av honom och inte bara en bilden som man hatar.

Jätte bra ! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se/

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback