Hela mitt liv spelades upp i mitt huvud. Hur jag och Jen alltid satt i vår trägård när jag bodde i LA, vi satt alltid hemma hos oss. Vi var sällan hemma hos henne, vilket jag idag inte kan förstå varför. Vi hade olika gömmor i trädgården, där vi grävde ned en time capsule under mammas fina blommor på gården. Tror dem fortfarande ligger kvar, för jag glömde helt och hållet bort dem då vi flyttade. Minnet om hur pappas överordnad knackade på dörren och berättade den hemska nyheten för mamma, då jag själv hade stått gömd bakom dörrkarmen till vardagsrummet, allt spelades upp i mitt huvud. Våldtäkten jag så hemskt fick stå ut genom, och hur jag krystat för mitt liv, för att kunna föda Liam. Långt bort hörde jag hur Justin pratade med mig, och tillslut kom jag tillbaka till verkligheten.

”Clarissa Melissa Jones, vill du gifta dig med mig?” Justin stod på knä med en öppnad ask i handen, ringen som låg i var egentligen ingen ring, det såg mer ut som en stor diamant. Jag stod med mina händer för mitt ansikte, men förstod sedan att jag var tvungen att ge honom ett svar. Han plockade ur ringen när jag gav honom min hand. ”J-ja, ja. Det vill jag.” Glädje tårarna rann ned för min kind och inget kunde hindra dem. Varje flickas dröm är väl att deras prins ska fråga något sådant, och tro mig. Jag har väntat. Han reste sig upp och placerade sina händer på mina våta kinder, tittade mig djupt i ögonen, det var precis som att han skulle ha sett hur mitt liv for förbi i min hjärna, och sedan kysste mig, ömt, mjukt, hårt, intensivt, och länge.

Det finns inte ordför hur mycket jag älskar honom. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig i hela mitt liv kommer vara med någon annan än honom, aldrig. Alla dem gångerna han har varit otrogen mot mig satt jag hemma och tyckte synd om mig själv, samt väntade på att han skulle komma tillbaka. Nu dem senaste månaderna har jag verkligen förstått att det är mig han vill leva med, jag är villig att ta det steget, till man och hustru, tills döden skiljer oss åt. Han lyfte upp mig, och jag fick placera mina ben kring hans midja, men han slutade inte kyssa mig, utan gick med mig till filten och la ned mig försiktigt, för att sedan göra mellanrum mellan oss. Han satt ned på knä mellan mina ben och tittade på mig. Hans ansikte speglade lycka, kärlek och ömhet. ”Du anar inte hur mycket jag älskar dig.” Hans ord kom ut som en viskning, men jag hörde honom, klart och tydligt. Jag satte mig upp, fortfarande med mina ben kring honom och placerade min ena hand i nacken på honom så att jag kunde föra våra huvuden mot varandra. ”Och du kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar dig.”

Justin hade utan min vetskap plockat fram en champagneflaska, och skjutit av korken. Jag satt med ryggen mot hans bröst, mellan hans ben och kollade ut mot horisonten, med ett glas i min hand, och ringen på andra. Jag kunde inte sluta kolla på den, men gjorde allt för att den inte skulle springa av mina blickar den fick. Jag kollade på den så mycket att jag till slut trodde den skulle gå sönder. ”Får jag fråga dig en sak?” Jag vände på mig och kollade upp på Justin som genast gav mig en nickning och en puss på näsan. ”När du gick på den där festen hemma hos Ryan, när vi träffades första gången. Vad gick du dit med för förhoppningar om kvällen?” Han skrattade till och strök mig över håret, samtidigt som han kysste mig på hjässan. ”Inte kunde jag väl tro att jag skulle möta min blivande fru där i alla fall.” Jag tyckte det var underbart när han kallade mig flickvän första gången, men att höra honom säga fru tog priset.

Solen började gå upp över havet och gav det nästan klarblåa vattnet en vacker korall nyans. Vi satt på samma ställe, inlindade i en filt tillsammans. Han höll sina betryggande armar om mig, och gång på gång strök han sin hand genom mitt hår eller vred mitt huvud så att hans perfekta läppar kunde möta mina. Jag kunde inte förstå att jag hade ett stort bröllop att planera, men absolut inte själv. Jag vill att det ska vara lika mycket Justins planer som mina. Jag vill att han ska få det han vill ha, och inte bara jag. ”Vad tänker du på?” Jag satte mig upp ordentligt och tittade på honom, han såg helt slut ut, även om vi egentligen inte hade gjort annat än hållit om varandra och ätit massa gott. ”Dig, mig, oss. Vår framtid.” Hans leende växte sig större och han kysste mina läppar ömt. ”Mrs. Bieber.” Leendet han hade speglade av sig på mig, och jag kunde inte sluta. Han fick mig att må bra.

Vi gick hand i hand tillbaka till hotellet och när vi kom in i rummet var det fullt med rosblad över hela golvet. ”Hur många rosbuskar har du plundrat?” Mina ögon växte sig större än dem någonsin varit. Han skrattade bakom mig och drog med mig in i sovrummet. Hela sängen var full med rosblad, och hela rosor som bildade ett hjärta, och i det låg det massa kort på oss två tillsammans, även på Liam och Adriana. Jag kollade närmare på bilderna och såg två riktigt lyckliga människor. Den ena var jag, och den andra var Justin, vi log på alla bilder och vissa bilder visade vi tydligen vår kärlek också, genom kyssar. Jag plockade undan alla bilder, så att dem inte skulle bli förstörda. ”Kom.” Jag knuffade ned honom på sängen och satte mig gränsle över hans ben, vilket fick honom att le.

Klockan var runt 8 på morgonen och vi hade varit vakna hela natten, så vi båda beslutade oss för att i alla fall få några timmars sömn. Justin hjälpte mig av med mina kläder, och han kysste ömt min nakna hud runt halsen och mina nyckelben. Flera rysningar gick genom kroppen och det gick inte att hejda. Tillslut när jag inte orkade mer knuffade jag ned honom i sängen och kröp in i hans famn. Hela tiden låg jag och stirrade på ringen som satt på mitt vänstra ringfinger. Jag kunde inte tro att det var sant, det gick inte. Vad hade jag gjort för att förtjäna världens bästa pojkvän, som dessutom friat till mig? ”Baby, ringen försvinner inte.” Justin viskade i mitt öra och drog mig närmare sig. Jag kunde känna hur hans hjärtslag slog i ryggen på mig. Dem var hårda men jämna. Att somna i hans famn är något jag vill göra resten av livet, och jag tänker kämpa för att få göra det också.

När vi vaknade igen vid två på eftermiddagen kände vi oss utvilade, vilket var konstigt med tanke på att vi nästan hade varit vakna ett dygn och enbart sovit sex timmar. Jag rörde mig inte ur fläcken utan kollade bara på min hand, jag kunde fortfarande inte tro det. Jag kände att han hade vaknat för han drog sin hand fram och tillbaka över min mage. Jag vände mig om så att jag kunde se honom, och hans vackra ögon, som visade en glödande nyans även om det var mörkt i rummet. ”Vad vacker du är.” Han viskade mot mina läppar, och jag hann inte svara honom innan han pressade samman oss i en passionerad kyss. Jag la mig ned på rygg och han följde villigt efter utan att släppa taget om mina läppar. ”Vi åkte hit av en anledning, men det dök upp en till. Du gör mig till den lyckligaste tjejen i världen, och det enda du egentligen behöver göra är att andas.”

Vi gick, hand i hand till en enkel restaurang en bit från hotellet. På vägen dit var det många som stannade, viskade och pekade efter oss. Vilket jag för första gången inte brydde mig i, jag tyckte varken att det var jobbigt eller brydde mig om det. Jag hade så mycket annat i mitt huvud att tänka på. Justin tryckte min hand allt hårdare för varje människa som var på väg mot oss, men valde att böja av i sista sekund. Paparazzi låg i buskarna, och sprang omkring oss likt en fluga kring het gröt. Det störde mig faktiskt en aning. ”Varför dolde du din hand när vi gick hit? Vill du inte gifta dig med mig?” Det var något som Justin hade märk, utan att jag själv hade tänk på det. Jag hann inte ge honom ett svar innan servitrisen kom fram. ”Vill ni beställa?”

Jag antar att ni har väntat på detta kapitel länge nog nu :P haha ^^ Ville dra ut på spänningen lite. Tro mig, novellen är låååångt ifrån slut ;)