När vi kom ut på scenen stod Adriana på Ellens bord och dansade, både jag och Justin tvärstannade och kollade på henne, samt brast ut i skratt. Egentligen behöver inte Justin göra det han gör, Adriana gör det så bra åt honom. Hon är precis som sin pappa, hon gillar uppmärksamhet, och vet exakt hur hon ska få det. Publiken stod upp och klappade i takt med musiken som spelades ur högtalarna, Liam han halvlåg ned i fåtöljen, och stirrade på sin lillasyster, precis som att hon vore galen, vilket jag också funderade över. ”Hon är din dotter.” Jag böjde mig mot Justin och viskade i örat på honom, samt kysste han på kinden. ”Hell no, nu är hon din.” Jag började skratta ännu mer, men vi gick ändå fram till dem, och Ellen avbröt musiken på en gång. ”Mamma.” Hon hoppade ned från bordet och skuttade glatt fram till mig. ”Så du underhåller hela USA du.” Hon nickade stolt.

Liam satt i mitt knä, och Adriana i Justins, när Ellen valde att gå på reklam. ”Nu är vi tillbaka, och med oss har vi Justin Bieber, med sin förtjusande flickvän Clarissa, och sina barn, Liam och Adriana. Så är ni i New York av en anledning?” Frågan var riktad mot Justin, så jag valde han svara, trodde jag. ”Japp, pappa ska spela imorgon.” Alla började skratta, och Justin skakade på huvudet med ett brett leende. ”Vi kanske ska be Justin och Clarissa lämna scen, så kan man få mycket smaskiga detaljer från denna bedårande tjej.” Publiken instämde när Ellen var rolig. Jag tvivlar inte en sekund på att Adriana skulle trivas, och absolut inte att Ellen skulle gilla det. ”Det låter som en dålig idé.” Även om Justin skrattade, så förstod jag att han var allvarlig. ”Okej. Så du är en av dem artisterna som ska ringa in det nya året?” En nickning från Justin, och en bild kom upp på skärmen bakom oss. ”Så detta är ni, när ni var på semester. Något stämmer inte med verkligheten. Ser ni vad?” Alla i publiken började kolla mellan oss, och bilden, men jag visste redan vad felet var.

Alla var helt knäpptysta, så man skulle lätt kunna höra en nål falla till golvet. Vilket gjorde allt så mycket mer spännande. ”Mamma, jag är kissnödig.” Adriana, den roliga flickan har talat. Kenny kom ut på scen och tog med sig både henne och Liam backstage. Alla i publiken skrattade, inte åt henne, men med oss andra. Justin pustade ut när dem hade lämnat scenen, och det kunde jag inte undgå att höra. ”Så vi återgår till bilden.” Vi blickade tillbaka på bilden som föreställde mig och Justin, hand i hand, på väg tillbaka till hotellet på morgonen då han hade friade till mig. En förstoring kom upp på våra händer. ”Så, det sitter en ganska stor ring på ditt ringfinger. Luktar det bröllop?” Både jag och Justin tittade på varandra, och jag tror vi tänkte lika, för han lyfte fram min hand samtidigt som jag inte gjorde motstånd. ”Nej, inte än i alla fall.” Ellen verkade besviken, jag tror mycket väl att hon ville vara den som fick dela det med världen, och det kanske kommer en sådan dag. Men den dagen var absolut inte här.

Direkt efter intervjun som gick hur bra som helst, så åkte vi vidare till Time Square. Kenny var med oss hela tiden, och Scooter skulle möta oss på plats. Han är inte med lika mycket som han var förut, vilket kan verka rätt tråkigt, jag menar, han och Justin har ju ändå gjort en hel del tillsammans, men Scooter anser väl att Justin klarar sig själv. ”Nu håller ni två er vid oss, förstår ni det?” Jag vet inte hur många gånger jag har sagt åt både Liam och Adriana att dem inte får springa iväg, men ändå är det någon av dem som försvinner. ”Mamma, jag är gammal. Jag vet vad jag ska göra.” Liam kollade strängt på mig. ”Men nu kanske det var mer till din syster än till dig.” Adriana vaknade till liv i bilen precis innan vi skulle kliva ur. ”Jag vet mamma, jag ska inte försvinna.” Justin kysste mig hårt och passionerat innan vi klev ur. ”Du är världens bästa mamma.”

Hela området var avspärrat, just för att artisterna skulle få göra allt ifred. Scooter stod tillsammans med Pattie och Jeremy, han lämnade Jaxon hemma, men Jazmyn fanns med honom, vilket gjorde att Liam bara tre sekunder efter att vi klev ur bilen sprang igenom alla människor och fram till dem. Jag suckade, men Justin höll min hand hårdare. ”Han klarar sig.” Jag vet att jag borde släppa tyglarna lite, men när jag inte vet hur allt ligger till med Selena, eller med Alexander så kan jag inte. Jag kollade bara på Justin och kysste honom på kinden. Kenny och Adriana var redan framme vid alla andra. ”Jag försökte ringa dig, vad har du mobil till för?” Scooter kollade på Justin, som sprack upp i ett leende. ”Hmm, just det. Behöver en ny, fixar du en?” Scooter tappade hakan. ”Du fick en ny för en månad sedan, vad har hänt med denna?” Jag hoppade in innan Justin hann. ”Jag hände, jag blev arg igår och slängde den i väggen.” Han kollade på mig, med en skärrad blick. ”Påminn mig att jag inte ska vara i din närhet när du blir arg, jag vill gärna ha kvar min mobil.” Alla skrattade åt Scooter. ”Ja, det ville jag med.” Justin fyllde i.

Pattie tog med sig både Liam och Adriana för att äta lite, vilket var en bra idé, för jag ville absolut inte att Adriana skulle bli som hon var dagen före. Scooter stod på sidan av mig, och kollade på Justin som befann sig på scenen, och framförde låten han skulle spela på nyårsafton. Det ska bli kul att få fira nyåret annorlunda. ”Så ni ska gifta er, har jag hört.” Han log mot mig, vilket kändes skönt. Skönt att han var med och stöttade oss, frågan var bara hur han skulle ta att vi väntade ett till barn, tror inte det finns turnébussar stora nog för en familj på 5 personer. Speciellt inte med både Adriana och Justin med samma energi i en buss. Det kan bli jobbigt, men det är något man får leva med. ”Japp, ser så ut. På tal om det, Justin har min ring i sin ficka. Men så mycket som han har hoppat omkring är väl den borta.” Vi stod kvar på samma ställe tills Justin hade gått igenom sitt nummer ordentligt. Jag kan inte annat säga än att jag är stolt över honom. Han har kommit en bra bit på vägen sedan jag träffade honom första gången. Han är inte längre lika trött varje gång han kommer hem från en turné, och han ser det goda han har i livet. Jag höll på att rasa samman när han lämnade mig förra gången, och jag tänker som sagt inte låta det hända igen. ”Han skulle aldrig låta ringen försvinna, oroa dig inte.” Scooter klappade mig på axeln innan han försvann ned mot Justin, så det bara var jag kvar.

När vi var tillbaka på hotellet för kvällen var jag helt slut, det var längesedan som jag var med Justin när han hade saker att göra en hel del. Mina ben värkte och jag ryggen var redan paj, och då har inte ens graviditeten kommit igång ordentligt, så frågan är om jag kommer klara av det. Jag vill inget annat än ha det här barnet, men det känns som att min rygg kommer kollapsa innan jag ens har fyllt 30. Pattie tog Adriana, och Liam skulle sova inne hos Jeremy och Jazzy, så jag och Justin fick lite tid ensamma. ”Baby, du är inte som vanligt. Du har hamnat i dina egna tankar så mycket på sistone.” En kram från honom är egentligen allt jag behöver, fast all kärlek jag får från honom räcker gott och väl. ”Jag vet inte. Det är så mycket nu bara. Min rygg gör ont.” Utan att jag hann reagera lyfte han upp mig och bar in mig i sovrummet. ”Ligg still, jag ska göra te åt oss, så kan vi mysa.” För första gången gjorde han så, utan att det skulle vara sexuellt, och jag älskar honom mer och mer för varje dag. När han kom tillbaka hade han två koppar med rykande vatten i, tillsammans med jordgubbs te. ”Här.” Han räckte mig den ena och satte sig ned bredvid mig.

Jag låg på hans bröst och drog mina fingrar över hans mage. ”Om jag bara kunde ge dig en sak i livet. Skulle jag ge dig möjligheten att se dig själv genom mina ögon. Du skulle förstå hur underbar du är för mig.” Jag sa inget. För jag visste absolut inte vad jag skulle svara.  ”Berätta för mig vad det är som tynger ned dig. Jag är din bästa vän, kom ihåg det.” Han strök mig över ryggen hela tiden. ”Jag vet inte, allt. Allt är för mycket för mig, jag orkar inge mer. Jag bryter ihop snart.” Och där bröt jag ihop, tårarna rann, och allt kändes som en stor last på min rygg. Jag fick svårt att andas. ”Snälla älskade lilla flicka. Vad är det som händer med dig?” Jag försökte svara honom, men fick inte fram ett enda ord bland alla mina tårar. ”CLARISSA, FÖR FAN. LUGNA NED DIG!!!” Justin gjorde allt för att jag skulle lugna ned mig, men inget hjälpte. Han lovade mig att inte lämna mig, men han sprang ut från rummet, utan ett enda ord.

Vi avslutar denna helg med detta kapitel :) Hop u like it, nästa kommer imorgon någon gång ^^