”Det händer så mycket i mitt liv just nu, så jag vet egentligen inte ens vart jag ska börja. Att springa omkring med ett gips kring benet är inte det enklaste, men jag gör det bästa av situationen. Det ska bort imorgon, så jag hoppas att allt har läkt precis som det ska. Så jag slipper allt detta. Det är jobbigt som fan då man har tre underbara barn, som faktiskt hjälper mig så mycket dem kan, men sen finns det andra dagar då dem inte gör annat än bråkar. Liam och Adriana har hamnat i någon svacka där dem gillar att reta gallfeber på varandra. Jag kan förstå det, i 5 år har dem hållit ihop, så det är väl på tiden att dem ryker ihop. Jag älskar mina barn, över allt annat på hela jorden, inte ens min kärlek till Justin når så högt, men han kommer inte långt under deras. Det är på grund av honom jag är där jag är idag, och det är tack vare honom jag har två underbara barn, Liam har jag Alex att tacka, även om det känns lite fel då han faktiskt våldtog mig.

Justin är min stora kärlek. Och under tiden jag sitter och skriver detta glittrar min fina ring på min vänstra hand. Han är allt jag någonsin drömt om, och tro mig, jag drömmer om honom, trots att han ligger bredvid mig dem flesta nätterna. Alla drömmar består av hans underbart vackra ord, kyssar och hans magiska beröring. Vi har varit tillsammans i mer eller mindre 6 år, och alla gånger han bara kollar på mig, slår mitt hjärta i otakt, han får mig att rysa, han gör mig glad. Riktigt glad faktiskt. Han ligger btw bredvid mig och sover för tillfället. Han var i studion till klockan var runt 2-3 någon gång inatt. Han kunde inte ge sig fören saker och ting stod rätt till, även fast jag var in och lockade med både det ena och det andra.

Som ni alla kanske förstår har vi flyttat nu, vi bor i vårt drömhus i underbara Stratford, och barnen leker på vår gård tillsammans med sina vänner, Jazzy är här så ofta hon får, vilket är jämt. Eller så ofta Jeremy orkar köra henne, då vi bor en bit från deras hem. Liam går i skola, och han trivs, vilket är så sjukt underbart att höra. Adriana har inte börjat än, men hon ska få börja sedan då hon blir 6, då hon kan börja på lekis. Hon är ändå så pappig, så det får han ta hand om sedan, då det blir dags. Liam och Jazzy hamnade i samma klass, vilket egentligen var vårt enda krav, då jag verkligen ville att han skulle trivas i skolan, och han är riktigt glad när han kommer hem efter en dag av undervisning. Justin har byggt sin egen studio i huset, i ett ljudisolerat rum. Där det är strikt barnförbjudet att befinna sig i. Inte ens jag får gå in där utan att han är med, han tror inte att jag kan hålla fingrarna borta från alla knappar. Jag kan kanske förstå honom, då jag är en sådan människa som pillar på allt.

Justin har adopterat Liam, alla papper är klara och Liam är nu Justins son. Han säger pappa till Justin dagligen, det var absolut ovant i början att höra honom säga det, då det bara hände ett fåtal gånger, speciellt då jag och Justin hade en livlig diskussion som han kom mitt emellan i. Det är underbart att höra honom säga det, vi är en familj, och Liam är absolut min lilla älskling, även om han växer mer och mer för varje dag. Liam ville behålla sitt efternamn, men valde att sätta Bieber efteråt, så han heter Liam Jones Bieber. Jag gillar ändå att han valde att ha kvar vårt efternamn. Någon i vår familj kan föra det vidare, och han kommer få fler tjejer när han blir äldre tackvare Bieber. En sak vet jag i alla fall säkert, och det är att Liam mot alla odds kommer skydda sin syster oavsett vad som händer, och det är ingen mindre än Justin överlycklig över. Han har alltid velat ha en son före en dotter, vilket just skulle ge honom den sömnen på nätterna. Liam kommer alltid skydda henne. Speciellt mot alla odrägliga killar som finns, och som vill åt henne.

Detta inlägg blev mycket längre än alla andra som jag skrivit, men det kan bero på att det har hänt en hel sedan sist. Det är snart dags att börja planera bröllopet på riktigt, vilket jag kommer göra med mina bästa vänner. Tro det eller ej, men Jen finns vid min sida igen, vi pratar så ofta vi kan i telefon, även om det är en liten tidsskillnad mellan oss. Hon är i alla fall en av dem som kommer hjälpa mig, tillsammans med Alessa. Det känns så otroligt skönt att vara tillbaka på det enda stället jag kan kalla mitt hem, och ha henne vid min sida.

Nej, nu ska jag ta och väcka Justin, han kan inte sova bort hela dagen. Då kommer han inte kunna sova under natten. Frågan är bara hur jag ska väcka honom. Om jag ska vara en snäll och underbar flickvän, eller om jag ska vara en jobbig? Jag vet inte riktigt, det är sådant som visar sig.

”CLARISSA, va fan.” Justin satte sig käpprätt upp i sängen med dyngsura kläder. Oops, my bad! Han började tillslut skratta när han hade svalt chocken. ”Sorry, inte meningen. Jag halkade med vattenglaset.” Jag kunde inte hålla mig för skratt, men jag fick sota för det när han slet tag i mig och tryckte mig hårt mot sitt bröst så det resulterade i att jag också blev blöt. Min tröja sög åt sig all vatten kändes det som, och jag kom på att jag hade en vit t-shirt när det var försent, den hade redan sugit åt sig, och blev genomskinig. ”Nu var du elak.” Jag tryckte ned mitt huvud i bröstet på honom, för att jag inte skulle börja skratta. Vi två kunde verkligen vara som två barn, och att vi sedan hade tre barn var ibland otroligt med tanke på att vi var som sådana själva. ”Tack för duschen, älskling.” Han kysste min hjässa, vilket fick mig att le, och mitt hjärta att hoppa över ett slag.

•

”LIAM, kom ut på baksidan så skatar vi lite.” Justin var den som var mest lyrisk över att det redan fans en liten ramp på baksidan av huset. Liam brydde sig den första vecka, då han praktiskt taget bodde där, men sedan blev återigen Jazzy mer intressant än den. Så nu är det Justin som håller till där, och försöker få Liam att göra honom sällskap hela tiden, vilket inte brukar gå så bra, men nu var det annorlunda. ”Okej, kommer. Ska bara kasta in min väska på mitt rum.” Deras ljudnivå mot varandra var absolut inte att leka med om man ville ha hörseln kvar. Jag satt på altanen tillsammans med Adriana och Jamie, hon satt och målade i en ny målarbok som hon fick från Diane och Bruce, med massa olika prinsessor från alla Disney filmer. ”Mamma, kan inte du måla en?” Hon gav mig en penna och sköt över blocket till mig. ”Klart jag kan.” Hon hade redan valt ut en bild jag skulle måla, och det var en bild med Askungen tillsammans med alla råttor, och hennes vackra klänning till balen på slottet. ”Vad fint du målar.” Hon satt bredvid mig, och lutade sitt huvud mot min arm, samtidigt som hon då och då pussade Jamie på huvudet.

”Pappa, gör om detta.” Liam var helt lyrisk i rampen, och han försökte hela tiden utklassa Justin, men det gick inte för han klarade tydligen av allt. ”Haha, jag kan. Kan du göra detta?” Deras lilla tävling fortsatte, och jag väntade bara på att någon av dem skulle bryta antingen en arm eller ett ben, men det hände inte just den gången, då dem gav upp innan olyckan var framme. Tillsammans gick vi alla in och började med maten. ”Liam gubben, kan du öppna dörren?” Det ringde på den, men det var tydligen bara jag som hörde det. Han sprang genast dit, och ett tjut utlöstes i hallen, vilket fick både mig och Justin att reagera. Liam kom tillbaka in i köket med både Jazzy, Jeremy och Diane samt Bruce efter sig. ”Mamma, du får nog göra mer mat.” Det kunde dem skriva upp.

Får se om det kommer något mer idag. Sedan vill jag be om ursäkt för att jag hoppade så, men hade total idétorka. =/ Inget ville bli bra som jag skrev, men blev hyfsat nöjd med detta. ♥ Kommentera.