Efter en hel dag på Londons gator med livvakter och en hysterisk Pattie så var vi äntligen inne i Justins loge. Pattie var inte arg på någon av oss, men på dem hemska paparazzi som inte ville lämna oss ifred. Jag börjar vänja mig, men Justin säger hela tiden att det inte är något man ska behöva vänja sig vid. Dem hade varit lite för närgångna när vi var ute, så Pattie hade visat upp en sida jag absolut inte trodde fanns i en så liten kvinna, men alla kan vi ha fel. ”Okej, lugna ned er nu, jag vill att Justin fokuserar på konserten nu.” Scooter är verkligen pappa björn i detta. När han säger något då är det bara så, han bestämmer, och alla lyssnar. Strax innan vi alla skulle mötas utanför var jag och Justin ensamma och han var klar. Det var tyst mellan oss, ingen sa något, men vi satt och tittade på varandra. Tillslut rodnade jag då han började le mot mig. ”Ha, ge dig, sötnos.” Han smekte mina läppar lugnt och försiktigt med sina, och gav mig en varm kram. Det var länge sedan som vi kramades, höll armarna om varandra och smekte den andra på ryggen. Det kändes tryggt.

När Justin stod på scenen inför en fullsatt O2 arena i London, stod jag på sidan och skådade den vackra varelsen som rörde sig som en Gud. Tjejen han, eller ja någon i hans crew, plockade upp på scenen var blond, lång och vacker. Hon njöt av varje sekund som han rörde vid henne, och det kan jag förstå, för det gör jag också. När det var tre låtar kvar så valde jag att gå in i logen igen, mitt huvud valde att göra ont när det var som minst lägligt. Jag la mig på soffan och slöt mina ögon, men jag kunde inte somna. Alla tankar åkte runt i huvudet. Mina känslor för Justin blir bara starkare och starkare för varje dag. Han får mig att känna något som jag aldrig har känt förut, och jag kan inte förklara hur det känns. Det är magiskt. Jag reste på mig för att kolla om hade någon huvudverks tablett i väskan, vilket jag hittade. När jag ändå var uppe på benen passade jag på att ta en närmare titt på Justins scenkläder. Dem är mycket snyggare än dem han hade på förra turnén. Jag la mig ned igen och läste någon gammal tidning som låg på bordet, men som inte hade något intressant att erbjuda.

Pattie kom in först och satte sig ned i soffan där jag låg. "Hur mår du, gumma? Du verkar ha ont i huvudet rätt ofta." Hon lät lidande, bara ett bevis på att hon bryr sig, och det är det bästa med henne. Har jag inte min mamma här kan jag vända mig till henne. "Jo, jag har ju det. Men det går snart över." Hon tittade oroande på mig. "Du är väl inte med barn?" Hon vågade inte ens titta på mig när hon frågade mig, men jag blev rikligt chockad. "Nej, och är jag det så är du den andra som får veta det." Hon såg lugnande ut, vilket gjorde mig glad. "Jag vill bara ert bästa, men känner ni båda att ni är redo så tänker inte jag vara den som stoppar käppar i hjulet för er. Men jag vill ändå att ni tänker er för. Jag vet att Justin vill ha barn, och du har ett, men ett till barn kommer bli dubbelt så hårt." Jag satt och lyssnade på allt hon hade att säga, hon är klok, och jag förstår varför Justin verkligen älskar sin mamma. "Vi är försiktiga, och vi har pratat om barn flera gånger, men sagt att vi ska vänta för att det ska bli mer betydelsefullt." Jag tror att svaret jag gav henne var ett bra svar, för hon kramade om mig, en trygg kram.

Justin kom in med resten av sitt gäng, han kom fram till mig och gav mig en svettig kyss, men jag klagade inte av att få känna hans läppar mot mina. "Vad du var duktig idag." Jag försökte säga det så tydligt jag kunde samtidigt som han kysste mig. "Tack älskling." Vi gick tillsammans ut från arenan och mot bussarna, då allt var inhägnat kunde vi gå fritt. När vi kom in i bussen var jag på väg att gå mot sovrummet men Justin tog mig i armen och drog mig intill honom. "Duscha med mig?" Pattie kom precis in och troligen hörde hon vad Justin sa. "Du sover inte bredvid badrummet, så gnäll inte." Justin kunde sätta sin mamma på plats, men fruktansvärt onödigt. Jag skämdes ögonen ur mig så jag tryckte ansiktet mot Justins bröstkorg. "Kom nu." Han drog med mig till badrummet, och låste efter oss. Vi klädde av oss och hoppade tillsammans in i duschen, varmvattnet som flöt ned för min kropp gjorde sitt, men att Justin fanns med mig var allt jag behövde. Vi stod och kysste och smekte varandra en bra stund. Känslan när hans händer rör vid min kropp, får fjärilarna i magen att vakna till liv. Han kysste mig på halsen och vidare ned mot mina bröst. "Jag vill ha dig." Viskade han i mitt öra när han hade nått halsen igen.

Båda två iklädd handduk gick vi igenom bussen mot vårt sovrum, alla tittade på oss men det var inget jag orkade bry mig i. Det fanns viktigare saker att tänka på, än att någon kollade in min kropp. Vi klädde på oss, mjukiskläder och la oss i sängen hett omslingrade med varandra och kollade på tv, men egentligen var nog inte tv:n lika intressant för oss som den andre var. "Vart ska vi nu?" Justin funderade ett tag, tror inte han heller har sådan bra koll på vart vi skaulle "Jag tror vi ska till Sverige." "Okej." Jag la ned mitt huvud på hans bröst och ritade mönster på hans mage. "Finns det glass?" Helt plötsligt vart jag grymt sugen på något kallt och sött. Så Justin ropade på sin mamma som kom in med en Ben & Jerrys och två skedar. Vi smaskade och åt ända tills förpackningen var slut. "Åh, vad gott det där var." Justin la sig ned på rygg och suckade högt, medan jag började skratta åt honom. Han spände ut sin mage så mycket han kunde, vilket inte gjorde någon skillnad. "Du vet att det där inte gör någon skillnad va? Du är lika sexig ändå." Han bara log, och lyfte upp mig så jag hamnade på honom. "Och du är lika underbar som vanligt." Jag lutade min panna mot hans, så jag hamnade så pass nära honom att jag kunde känna choklad doften från glassen. Han bet sig i läppen och pressade sina läppar mot mina.

När vi vaknade dagen efter hade vi redan passerat den svenska gränsen och hade nu nästan 3 timmar kvar till Stockholm. Vi stannade till vid ett ställe för att käka frukost och det blev genast massa liv om att Justin Bieber var i staden. Vi satt på det lilla fiket och det kom fram fler och fler tjejer. Justin verkade inte ha något emot det, men jag tyckte det var obehagligt. "Snälla, jag orkar inte fler, det är tidigt på morgonen och jag ser ut som fan." Justin bara skrattade åt mig och tog min hand. "Oavsett vad du har på sig är du vacker." Kenny log mot mig. "Lyssna på lillen, han vet vad han snackar om." Vi fortsatte äta och flickor i alla åldrar kom fram. När jag var klar gav jag Justin en puss sen gick jag tillbaka till bussen.



Clar bara reste på sig och gick, jag fattade ingenting. "Hon har ett jävla morgontimme, ska du klara av att leva med det resten av ditt liv?" Kenny satt och pillade i det han hade kvar på tallriken. "Ja, det ska jag. Och det är inte så hemskt om man vänjer sig vid det. Vilket jag har." När jag var klar reste vi alla på oss och gick. Clar satt bredvid chauffören när vi kom tillbaka. "Varför sitter du där?" "För att jag tyckte synd om honom som sitter själv och inte kan prata med någon." Jag sträckte mig efter henne och hon tog min hand och reste på sig. Hon la sig i soffan medan jag hämtade Cola. "Baby, du är på tv:n." Clar höjde volymen när Baby spelades. Kan man bli mer trött på den låten än vad jag är? "Den där jävla låten." Hon bytte kanal på en gång jag sa det, sedan la jag mig ned bakom henne i soffan och drog fingrarna genom hennes hår. Jag kysste henne i nacken och höll om henne, men hon flyttade min hand, trodde nästan att hon skulle ta bort den, men hon la den över sitt hjärta, som jag trodde skulle dunka ur bröstet på henne. "Känner du?" Jag gav bara ifrån mig ett litet "mm". "Det slår hårdare och hårdare för varje gång du tar i mig, och för varje dag som går." Hon var ärlig och det är det bästa jag vet. "Då kanske vi ska spendera lite tid ifrån varandra, annars kommer hjärtat ligga utanför kroppen snart." Hon skrattade till och vände sig om. "Glöm det, jag älskar sig."

När vi kom fram till Stockholm var det väldigt mycket trafik inne i staden, och små gator, men väldigt mysigt. Vi alla var väldigt förväntansfulla över hur mycket folk det skulle finnas utanför hotellet. Min mamma bokar alltid i andra namn, men det spelar ingen roll, mina fans hittar mig ändå. När vi närmade oss såg vi att det var fullt med folk utanför ingången, och vår buss kan man ju inte direkt göra osynlig, så nog märkte dem allt att man kom. Kenny fick hjälpa mig och Clar in direkt, jag hade mer än gärna stannat kvar utanför, men det hade blivit total kaos då. I Sverige ska vi stanna i 4 dagar, bara just för att jag har två konserter och sedan för att få lite lugn och ro. Men så vitt jag har läst på nätet så finns det en hel del Belibers även här, så lugn och ro vet jag inte om jag kommer få, men jag kan inte klandra dem, och jag älskar dem alla lika mycket.

Klart ni ska få ett kapitel idag också. :) Nu ska jag iväg till badhuset. Hör ni inget från mig, har jag drunknat :P haha