Hur i hela helvetet kunde jag vara så jävla dum? Jag lär mig aldrig, Ryan och Alfredo skulle ha slagit mig i huvudet istället. Ryan kommer garanterat se på mig att jag har gjort bort mig för livet, och han kommer tvinga mig berätta det för Clar eller så kommer han göra det. Även om vi är bästa vänner, så tycker han att man ska göra rätt för sig. Jag gick från Selenas hotell, det tog inte mer än 10 minuter, och det var inte länge nog för mig, jag hade behövt flera dagar på mig att fundera vad jag skulle göra. Clar kommer hata mig för resten av livet, hon kommer aldrig mer titta på mig, och absolut inte låta mig träffa mina barn. Även om jag kanske är Justin Bieber och kan få i princip allt jag pekar på, så kommer jag aldrig vinna ett mål mot henne. Jag kände hur mina ögon började vattnas, och jag insåg att tårarna var på väg att komma. Jag kunde inte hindra dem, inte denna gång. Hon är mitt liv, och jag kastade precis iväg det.

”Hey buddy, hur var det…” Mer sa inte Ryan innan han såg hur jag såg ut. Innan han hann börja gorma och skrika på mig satte jag upp min hand, och gick raka vägen in på mitt rum. Hade dörren haft ett lås, hade jag låst och slängt bort nyckeln. ”Justin, kommer inte du ut och talar om vad det är som har hänt slår jag in dörren, och du vet att jag gör det.” Jag hörde mycket väl att Ryan var upprörd, och jag känner honom så pass väl att jag vet att han skulle göra det. Även om det tog emot att öppna dörren så var det, det enda jag kunde göra. ”VAD hände?” Han höjde rösten åt mig, och det har han aldrig gjort förut. ”Hon..” Jag avbröt mig själv, jag visste inte hur jag skulle kunna säga det till honom. ”Hon vad?” Jag hörde hur hotelldörren slog igen, så jag antar att Alfredo lämnade oss.”Hon kysste mig, och jag mitt as besvarade kyssen.” Jag fick en fet smäll över huvudet av honom, och det var väl kanske det minsta han kunde ha gett mig. ”Du är så jävla körd just nu, och du vet vad jag har sagt. Du berättar, eller så gör jag det. Clar är värd så mycket mer än detta.” Han rusade ut ur rummet och dörren slog igen efter honom.

Eftersom att jag visste vilket hotell Justin hade gått av vid, så sprang jag dit. Selena ska få veta att hon lever efter detta. Hon lovade att hålla sig borta från Justin. Att han ens tänkte tanken, och gjorde det. Han har något för Selena som jag inte kan förklara, men hade han inte kunnat kontrollera sina känslor från början skulle han inte ha dragit in Clarissa. Hon förtjänar så mycket mer än en idiot till pojkvän. ”Selena Gomez?” Receptionisten kollade konstigt på mig. ”Okej, jag vet att ni inte säger vilket rum hon bor i, men ring upp henne och säg att Ryan Butler vill träffa henne, så kommer hon släppa in mig.” Hon tittade fortfarande skeptiskt på mig, men lyfte luren och jag kunde höra Selena svara. Efter några minuter kallade hon på mig. ”Rum 347.” Jag tackade och gick mot hissen hon pekade mot.

”Vad i helvete tänker du med?” Hon drog in mig på sitt hotellrum även fast jag skrek på henne, det första jag gjorde, eller så kanske det var därför hon gjorde det. ”Vad håller du på med? Jag bor inte ensam på detta hotell.”Hon satte sig ned i soffan och tittade på mig. ”Varför gjorde du det?” Hon himlade med ögonen och slog på platsen bredvid mig, som i en gest att jag skulle sätta mig ned. ”Han besvarade kyssen…” ”Det kanske han gjorde, men fattar inte du att han alltid kommer ha något för dig, han har flickvän, och hon väntar hans barn. Vill du förstöra allt det?” Jag såg på henne att hon var på väg att börja gråta, men det är ingenting som tar på mig, hon kan få gråta hur mycket hon vill. Hon har ställt till det. ”Jag hoppas du mår bra, när Clar dumpar Justin och han faller ihop, han kommer aldrig mer bli normal efter det.” Med dem orden lämnade jag henne där i tårar.

När Ryan gick ringde min telefon och jag såg på displayen att det lyste Baby <3 men jag tryckte bort det. Jag ville inte att hon skulle börja fråga massa saker, som jag var tvungen att förklara för henne över telefon, det är fel. Jag ska se henne i ögonen när jag berättar det för henne, för det är det jag har tänkt mig. Jag låg på mage i sängen och bara andades, det var det enda som verkligen fungerade just nu. Mobilen fortsatte att ringa så tillslut satt jag den på ljudlöst, bara för att jag inte orkade med den mer. Precis innan jag la ned den fick jag ett sms, och det var från Selena. Egentligen ville jag inte ha med henne att göra, men jag ville ändå se vad hon hade att komma med.

”Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Det var inte meningen, jag skulle aldrig ha kysst dig, men du däremot skulle aldrig ha besvarat den. Du har en familj att tänka på, och jag vill absolut inte vara en del av den som ser till så att allt rasar samman. Jag kanske hade haft en chans på dig om du aldrig hade träffat din andra hälft, men det lär vi aldrig få veta. Jag kommer alltid tycka om dig, men vi måste gå skilda vägar. Jag vill inte krossa det Clar har byggt upp, men jag har en känsla av att hon kommer vara den som antingen hälsar på mig eller ringer och ger mig en utskällning. Din vän Ryan var här nyss, och jag säger bara en sak, ta vara på honom, det finns inte många som skulle ställa upp som han. Ha det bra, och förlåt.”

”Hur ska jag kunna berätta detta för Clar? Hon kommer hata mig, hon kommer nog till och med slå ihjäl mig.”Ryan hade kommit tillbaka, men jag frågade honom aldrig om vart han hade varit. ”Det vet inte jag, det är bara du själv som vet det. Men du ska göra det.” Han lät bestämd, och det kanske är bra att han är det. För jag vill att hon ska få höra det av mig, och inte av honom. Klockan började närma sig 2 på natten och det var dags att gå och lägga sig. Även om jag inte kunde somna så låg jag i alla fall under täcket. Alla tankar flög på Clarissa, hur jag hade varit orolig när hon inte svarade, så gjorde jag samma sak mot henne. Jag vet fortfarande inte om hon kan lita på mig från dem andra gångerna jag har gjort något liknande, eller bara vart ett as.

Jag tänkte ringa och säga god natt till Justin men han tryckte bort mig och sedan vägrade han svara. Något måste ha hänt, men jag kan inte förstå vad. Han har aldrig gjort så här mot min innan, så jag kan väl bara hoppas att det inte är något illa, eller att det har hänt honom något, men då kan man väl hoppas på att någon annan hade meddelat mig det. Jag la mig ned i sängen, men kunde ändå inte somna. Jag var själv hemma då mamma var med Liam i Toronto. Jag satte mig upp i sängen och tände lampan på bordet bredvid, samt plockade fram den sista Twilight boken. När jag tillslut la ihop den kollade jag på klockan och såg att den var 6 på morgonen, så det var ingen idé att försöka sova, för då skulle hela dagen försvinna.