Skrivet:
Kategori: √ 3. Twinkling Eyes

Chapter 9.

Vi satt tysta och tittade på varandra, för första gången la jag märke till hans vackra händer, hur hans kindben var markerade och hur hans ögon nästan brann. ”Har jag gjort något fel?” Han vek undan blicken och lät den falla på vattnet i poolen som låg helt stilla. ”Nej, det har du inte. Varför undrar du?” Jag lutade mig tillbaka i stolen och kollade upp mot himmelen. Det blir aldrig riktigt mörkt här, och det är synd, för jag vill kunna se stjärnorna. ”För du undviker mig.” Hans röst var hård, och han kollade mig i ögonen, men det kändes som att han såg rakt igenom mig och in i min själ. Vilket var lite läskigt. ”Låt mig ställa dig en fråga, tycker du om mig?” Han spärrade upp sina ögon och vek ned blicken igen. ”Nej, eller va?”

 

Justin erkände tillslut att han hade fått känslor för mig, och jag förklarade för honom varför jag hade undvikit honom. Han förstod inte hur jag tänkte och blev arg. ”Jag frågade dig, om vi var på samma nivå. Varför gör du så här?” Han reste sig upp från stolen han hade suttit på i nästan 2 timmar. ”Det är väl ingenting jag kan styra över, men du verkar vara van att leka med folks känslor. Så fortsätt med det, men mina kommer du inte åt mer.” Jag hann inte ens reagera innan han försvann in på hotellet igen, och försvann från mina ögon. Jag satt kvar på stolen ett tag och tänkte över det jag precis hade gjort. Inte hade jag väl detta i tanken när jag åkte hemifrån, att någon kändis skulle gå och kära ned sig i mig, och ge mig en hel del att fundera över. Men så var det, och det gick inte att göra något åt.

 

När jag kom tillbaka in i mitt rum låste jag in mig i mitt sovrum och kastade mig ned på sängen. När allt hade lagt sig så kände jag långt inne att jag var på väg att börja gråta, även fast det var jag som hade gjort fel. För det första hade jag en pojkvän, och för det andra kanske jag inte skulle ha varit med Justin eftersom att jag visste hur han kände egentligen. Jag såg det på länga vägar, och kände det i kyssarna han gav mig innan. Tårarna rann och jag fick skylla mig själv att jag mådde såhär.

 

Jag stannade inne i mitt sovrum i två dagar, jag hade ett badrum i anslutning till det så jag kunde gå på toa, men jag åt inget. Helt ärligt har jag inte ens mått såhär dåligt dem få gångerna som jag och Nike har haft ett bråk, så jag vet inte vad det var med mig. Steffi och Kendall har försökt få kontakt med mig. Alfredo har faktiskt också varit och knackat på min dörr, men jag öppnade inte som vanligt. När den tredje dagen kom var jag så hungrig så jag kunde inte hålla mig instängd mer. Kendall och Steffi satt i soffan när jag kom ut, och dem kastade sig över mig. ”Gör inte så här något mer. Vi har varit hur oroliga som helst.” Jag kramade dem tillbaka. ”Nej, jag ska inte. Ska ta mig i kragen nu. Fan, jag åkte hit för att slippa kärlek, och så händer detta.”

 

Jag duschade och så gick vi ned till frukosten, där jag fick ett stort slag rakt i ansiktet. Justin satt och åt frukost precis som vanligt med Alfredo och Ryan, men även Selena. Jag svalde allt jag hade och gick med huvudet högt för att lassa på mat på min talrik, eller ja frukost. Kendall kollade skeptiskt på mig och mitt beteende tror jag, men vad skulle jag göra? Bryta ihop så folk skulle tro att jag var någon patient på ett mentalsjukhus. Nej, jag spelade stark. Jag var egentligen det i vanliga fall, men Justin fick mig att känna mig så liten, bara genom att vara i samma rum som mig.

 

Kendall gick fram till Alfredo, men jag vägrade, så jag bad nästan på mina bara knän att Steffi skulle stanna med mig. Jag satt med ryggen mot dem, men jag kunde höra hur dem skrattade och grejer. Jag åt min frukost så fort jag kunde så jag kunde komma där ifrån. ”Vad ska vi hitta på idag då?” Steffi försökte starta någon form av konversation, men jag vet inte om det gick så bra. ”Jag vet inte.” När jag var klar så reste jag mig upp och gick förbi bordet där alla satt, det som mina ögon fastnade på var dem två händer som var sammanflätade på bordet, den ena tillhörde Justin, och den andra Selena. Justin mötte min blick efter att jag hade släppt händerna. Jag kände några tårar som rann, men jag tog inte bort dem, och Justin var precis på väg och antingen resa på sig eller säga något när jag sprang allt vad jag hade ut från restaurangen och upp på rummet.

 

Jag kunde känna blickarna som brände i ryggen men jag struntade i dem. Min säng kändes inte som en fiende just nu, så jag kastade mig i den när jag kom upp på rummet. Jag plockade upp min mobil och ringde Nike. ”Baby, hur är det?” Han hörde att jag var ledsen och jag kunde ju precis inte säga att jag är kär i någon annan så jag ljög. ”Jag saknar dig, jätte mycket.” Jag kunde se hans leende framför mig, ett leende som fram till att jag träffade Justin hade vart det vackraste. ”Det är bara lite mer än två veckor kvar, så är du hemma igen, och jag väntar på dig.” Han menade verkligen det han sa, och det gjorde mig mer ledsen. Jag har aldrig haft dåligt samvete över något jag gjort, men nu fick jag det. Om han bara visste vad jag gjort, han skulle aldrig mer titta på mig.

 

Efter en timme med Nike i telefonen så sa vi hejdå och jag la mig återigen i sängen, men hann inte mer än lägga mig ned fören det knackade på dörren, och jag kunde mycket väl gissa att det var Justin, så jag orkade inte resa på mig. Personen i fråga gav inte upp, så jag kravlade mig ur sängen och öppnade. ”Ryan, vad gör du här?” Han klev in utan att jag släppte in honom, så det var väl bara att stänga dörren och gå efter. ”Justin är min bästa vän, och jag vet inte vad ni två håller på med. Men hur du sprang från restaurangen, det drog verkligen uppmärksamhet till sig. Prata med honom, snälla?” Jag såg hur han verkligen bad med sina ögon, och jag kunde inte säga nej till det. ”Mhm, kanske det.” Ryan lämnade mig efter samtalet vi hade, med han lämnade några få ord efter sig. ”Han är kär i dig.”

 

Kendall och Steffi kom tillbaka efter några timmar och dem hade med sig massa spa grejer, för dem tyckte att vi skulle ha tjejtid tillsammans, vilket jag kanske behövde. Vi satt i badrummet med varsin ansiktsmask och skrattade, för vi såg inte kloka ut. ”Tänker du prata med Justin?” Steffi skvätte vatten på mig och kollade med en kall blick. ”Ja, det var fan vad alla tjatar. Tycker ni att jag ska göra det nu eller? När han är med Selena?” Båda två kollade på varandra och dem vart chockade över mitt tonfall. Jag började bli irriterad över att alla talade om för mig vad jag skulle och inte skulle göra. ”Nej, kanske inte.” Svarade Kendall ganska tyst, men jag hörde henne, och det räckte.

 

På kvällen tog jag på mig en varm kofta över linnet och gick ned till poolen, den hade stängts för flera timmar sedan, men man fick fortfarande vara runt den, bara man inte badade. Jag låg på en stol och kollade upp på den blåa himmelen, även om solen inte hade gått ned riktigt ordentligt så var det ändå få stjärnor. Ljudet från baren var högre, jag kunde inte ens höra mina egna andetag, men helt plötsligt blev det ännu högre ljud, så jag förstod att någon hade öppnat dörren ut. Blicken gick mot personens gestalt som kom emot mig, och jag skulle nog kunna känna igen honom även om det var kolsvart ute.

 

”Snälla Becki. Förklara för mig vad som hände imorse.” Han satte sig ned, men inte som alla gånger förut då han tog en ledig stol, han satte sig på min. Min blick gick från honom och upp i himmelen igen. ”Jag vet inte.” Jag visste inte vad jag skulle svara. Så det var lika bra att låssas som att jag inte visste själv. Han smekte bort en hårslinga från mitt ansikte, det var en härlig beröring. Jag satte mig upp och drunknade nästan i hans ögon, jag ville inte blinka, rädd av att han skulle försvinna. Tillslut kom jag på mig själv. ”Jag kan inte Justin.” Precis som förra gången reste jag mig och skulle gå, men han stoppade mig genom att ta tag i min arm. ”Gå inte ifrån mig igen, prata med mig.” Jag vände ansiktet från honom för att jag var rädd att han skulle se mina tårar, men vände det tillbaka lika snabbt och skrek åt honom. ”FÖRSTÅR DU INTE. JAG HAR POJKVÄN, OCH GÖR SÅHÄR MOT HONOM. VAD SKULLE JAG INTE KUNNA GÖRA MOT DIG DÅ?”


Vad tycker ni? Vad kommer Justin svara, göra, tycka? :)

Kommentarer
Haley säger:

Gryyyyymt som vanligt!!

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbieberstorys.webblogg.se/

Jenny säger:

så jäkla bra! Meeeeer! :) <3

Skrivet: |

caroline säger:

omb!! jag är kär, i din novell!

i love it!!!! du är så jävla bra på att skriva!

har aldrig längtat såhär mycket till nästa kapitel!

LOVE <3

Skrivet: |

Johanna säger:

GRYMT

Skrivet: | Bloggadress: http://johannaviveca.blogg.se/

Anonym säger:

mera!!!

Skrivet: |

wilma säger:

Du e så jäkla grym, vet du det :)

Skrivet: |

Josefin säger:

aaaaaaaaaa, kyssa henne, eller jag vet! Putta ner henne i poolen så hon blir typ arg sen hoppar han ner och då kysser han henne :') hehehe, jag är konstig jag vet!! ♥ BTW, GRYMT

Skrivet: | Bloggadress: http://bieberisbeautiful.blogg.se/

Alice biebah säger:

Älskar den, kär i den, avgudar den! Allt i din novell är bra jag älskar "twinkling eyes"!! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://justinmallettenovell.blogg.se/

Sara.M säger:

Du är grym! Du uppdaterar asbra! och skriver asbra! :D

Skrivet: |

Diana.G säger:

Jag hoppas han kysser henne och säger att han kan ändra henne, fast de blir inte tajta elr ngt men sjukt bra PS: Kommer det mer ikväll, skulle gärna vilja det :D

Skrivet: |

Emma säger:

ååååh vad bra, keep going (:

Skrivet: |

Anonym säger:

I'm in love! ♥



//Ebba :D

Skrivet: |

Sandra säger:

AAAS BRA!! SNÄLLA ETT TILL KAPITEL IKVÄLL! FÖR OSS?? SNÄLLA <3

Skrivet: | Bloggadress: http://justinsmexybieber.blogg.se/

Cherry säger:

OMG :DD

Undrar verkligen vad han svarar :oo ♥

Så läskigt underbart bra novell :D ♥♥

Skrivet: |

Anonym säger:

mer

Skrivet: |

Clara säger:

BÄSTA NOVELLEN!! SOLKLART: <3

Skrivet: |

josefine säger:

Aw gud :( blir ju nästan tårögd själv..:(

mer!! Älskar novellen!

Skrivet: | Bloggadress: http://dealwithit.devote.se

Anonym säger:

Åh, så bra! :-) Ett till inatt snälla? Undrar verkligen vad han kommer svara...

Skrivet: |

Mickan - / My Life In My Words säger:

Alltså seriöst vet du vad du gör med med, hur du kan påverka mig så pass mycket även då du skrev denna novell, och vi inte ens visste att vi fanns. :O Det är sjukt hur jag känner igen mig i Becki. :O Det är som att du har skrivit om mig... ♥

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback