Han tittade skärrat på mig, precis som att han inte visste vad han skulle säga. Han kunde nog inte se smärtan jag hade i mina ögon, men jag tror att han ville att jag skulle visa den, så att han förstod hur ont det gjorde. ”För att du fick se mig och Selena. Jag ångrar inte att jag kysste dig, det är det bästa som har hänt på länge. Jag och Selena är inte tillsammans mer.” Vi gick in och satte oss i soffan, men vi höll ett betryggande avstånd. Jag ville inte falla för honom, det var inget jag hade planerat, men som han själv sa så var det inget man kunde bestämma själv över. ”Jag hade precis innan hon kom berättat för dig hur jag kände. Jag sov inte på hela natten, jag satt på samma ställe som när du lämnade mig.” Jag hann inte fortsätta fören han avbröt mig. ”Satt du kvar ute?” Jag nickade och svalde hårt, han skulle minsann få känna på samma smärta. ”Du slet ur mitt hjärta och trampade på det. Så ont gjorde det att se er två.” Jag grät, men det var inget jag tänkte lägga någon större tyngd på. ”Förlåt. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är sjukt kär i dig, och jag vill inget annat än lära känna dig ännu mer.”

Vi satt fortfarande i soffan när klockan började närma sig 12 på natten, jag hade flyttat mig närmare honom och satt och smekte hans hand med ett av mina fingrar. Men det var även den enda delen på kroppen som rörde hans. Vi satt tysta och tittade på varandra. Egentligen hade jag inget att säga honom, inte efter det som hade hänt. ”Jag är ledsen, men jag kan inte göra detta.” Jag kände mig så fruktansvärt elak, det var tredje gången på denna korta tid tillsammans som jag sa det, och gick. Han hann dock före mig till dörren, och ställde sig för. ”Jag vet att jag är den sista människa på jorden som ska reagera över något sådant. Jag själv har varit otrogen, vilket är värre än det du gjort. Men jag tycker verkligen om dig..” Han kysste mig, hårt och passionerat. Utan att lämna mina läppar snurrade han runt oss så att jag stod tryckt mot dörren.

”Varför gör vi det här?” Jag låg bredvid Justin i sängen, utan kläder och inlindad i samma täcke som honom. Han låg bakom mig med armen om min midja. ”För att vi vill?” Han kysste mig på halsen och drog med sin hand över min mage. Rysningarna gick från nacken och ned till fötterna, vilket fick mig att le samtidigt som jag huttrade till. ”Fryser du?” Jag vände mig om så vi låg med ansiktena mot varandra. ”Nej, du fick mig att rysa bara.” Han fick inte svara, för att jag kysste honom istället. Han besvarade den lugnt och försiktigt, samtidigt som han drog upp mig, så att jag låg på honom.

På morgonen när jag vaknade låg jag själv i sängen och klockan på bordet bredvid sängen lyste 13.23. Jag har aldrig varit en människa som sovit länge, så jag antar att nattens aktivitet tog ut sin rätt, plus att jag inte sov speciellt mycket på morgonen då jag gick upp från poolen. Jag lindade in mig i täcket och gick ut från sovrummet, vilket jag absolut inte skulle ha gjort då jag möttes av en äldre kvinna och man. Jag tvär vände och slet ihop alla mina kläder och låste in mig på badrummet. Jag har ingen aning om vilka dem där två var, och jag är inte så säker på att jag vill veta heller.

Efter vad som kändes som minst en timme knackade det på badrumsdörren, och jag vaknade till liv från alla mina tankar och funderingar. ”Becki, kom ut.” Det var Justin som stod där, och jag hörde hur han skrattade löst. Han förstod säkert att jag hade suttit där sedan jag hade stött på dem där två ute i vardagsrummet. Jag öppnade dörren och möttes av en leende Justin. ”Du blev rädd för min mamma och Scooter, hörde jag?” Han fortsatte skratta, så jag slog till honom på axeln och log lite smått. ”Var det din mamma?” Hon kommer hata mig, om hon inte redan gör det. ”Japp, och hon var inte glad att det kom ut en främmande tjej i ett täcke från sin sons sovrum.” Jag såg på honom att han ville skratta, men försökte hålla sig. ”Okej, då ska jag nog gå.” Jag var på väg ut från sovrummet men Justin drog in mig i hans famn och la sina händer runt min midja och kysste mig på halsen.

Justins mamma som tydligen hette Pattie hade lämnat hans rum tillsammans med Scooter under tiden som jag satt inne i badrummet, men Justin hade lovat henne att hon skulle få träffa mig under middagen vi alla skulle äta tillsammans i restaurangen, vilket jag inte kände mig bekväm över, och det sa jag till honom, men han ville inte lyssna. När jag berättade om händelsen för Kendall och Steffi så skrattade dem bara åt mig. ”Hur kan ni skratta? Det är inte kul för fem öre, jag har gjort bort mig, och ni skrattar.” Dem hade klätt på sig och var klara att gå, medan jag inte ens hade duschat. Så dem fick sitta ned och vänta på mig. ”Skynda dig istället för att tyck synd om dig själv.” Kendall fortsatte flina åt mig medan jag gick in i duschen.

När vi kom ned till restaurangen satt alla redan ned vid bordet men Justin reste sig upp när vi kom och lika så gjorde Ryan och Alfredo. ”Hej sötnos.” Han kramade om mig och tog min hand, precis som att vi vore tillsammans, vilket vi inte var. Han drog ut min stol och hjälpte mig in med den. En riktig gentleman, det finns inte många av dem i livet, men han var definitivt en av dem. Han satt mellan mig och sin mamma, så jag fick inte chansen att hälsa riktigt på henne, men det skulle nog komma fler tillfällen. Vi presenterade i alla fall oss för varandra. ”Det var inte meningen att bara försvinna. Det var pinsamt nog. Sorry.” Hon skrattade bara åt mig, och log. ”Det är lugnt, jag blev lite chockad jag med.” Justin sneglade på mig under hela middagen, och vi skratta alla tillsammans, det var ett underbart gäng. Scooter höll låda för oss alla några gånger.

Jag hade fortfarande inte svarat när min bror försökte få tag i mig, så han hade tillslut gett upp, men började efter det terrorisera Kendall istället. Han har alltid haft något för henne, så hennes nummer hade han allt. Hon ville inte lägga sig i, och det sa hon till honom, men han fortsatte, så tillslut stängde hon av telefonen och la ned den i resväskan. ”Be din bror sluta ringa mig.” Hon kom ut från sitt rum och var hysterisk. ”Nej, jag vill inte prata med honom. Han kommer gå i taket.” Justin satt bredvid mig i soffan och höll ena armen om mig. ”Varför vill du inte prata med din bror?” Han kysste mig på halsen samtidigt som han viskade i mitt öra. ”För att han är så överbeskyddande, att det inte kommer sluta väl för varken dig eller mig.” Han kollade skeptiskt på mig och tog bort sin hand. ”Låter du din bror styra ditt liv, och dina val?” Han hade någon konstig ton i rösten, precis som att han inte litade på mig. Jag förstår i så fall att han inte gör det, jag kommer få kämpa ögonen ur mig för att få Justin. ”Nej, men det tog honom ett halvår att lita på Nike. Så nu när han vet att jag vart otrogen mot honom kommer han göra livet surt för mig. Han kommer göra allt för att skrämma iväg dig.” Han drog in mig i sin famn och pussade mig på huvudet. ”Han kan försöka, men kommer aldrig lyckas.”

Vi myste i soffan tills Justin skulle gå och lägga sig. ”God natt. Vi ses imorgon.” Han gav mig en puss i pannan, och vi skildes åt i dörren. Det kändes bra, men ändå inte. Var detta något som vi gjorde för att det var kul, eller skulle det hålla om vi väl blev tillsammans? Det är ju det man inte vet fören man har gett sig in i det. Det är Justin som får bestämma sig, jag vet redan vad jag vill. Han har lite mer än bara sig själv att tänka på, så han får göra valet. Jag vet att oavsett vad han väljer kommer jag alltid ha honom i mitt liv. Blir vi inte tillsammans så vill jag ändå vara vän med honom.

4 kommentarer på förra kapitlet, det var lite snålt. Kan ni bättre?