Skrivet:
Kategori: √ 1. First Step Two Forever
Kapitel 9 - Paparazzi
När filmen nästan var slut så hörde jag hur någon närmade sig min dörr, men hann inte reagera fören min syster slog upp den. Hon spärrade upp ögonen och skulle precis säga något när jag kastade mig upp ur sängen.
- Kan du gå ut härifrån och lära dig knacka tills nästa gång? Skrek jag nästan åt henne samtidigt som jag stängde dörren bakom mig
- Varför är Justin här, frågade hon och spärrade upp sina ögon
- Ja, vi är väl vänner. Svarade jag irriterat tillbaka
Hon kollade bara på mig, utan att säga något. Samtidigt som jag såg att hon log hånfullt mot mig. Jag brydde mig inte så mkt mer utan gick tillbaka in till Justin. La mig ner bredvid honom, och kollade klart på filmen.
När den var slut så var klockan 18.26 och lägligt nog ringde det i Justins telefon just då.
- Hallå, svarade han
Han mimade åt mig att det var hans mamma, så jag lyssnade inte.
När han la på tittade han på mig med ledsna ögon och sa
- Det var mamma, och jag måste tyvärr åka hem. Men jag har haft en kanon trevlig dag med dig, och jag hoppas att vi kan hitta på nått någon mer dag.
- Jag har haft kul med dig också, och det kan vi absolut göra. Det är bara du hör av dig, du som har lite mer på schemat än vad jag har. Svarade jag och log lite
Jag följde med ner till dörren, och precis när jag skulle öppna den så såg jag att det blixtrade utanför, så jag gick till närmsta fönstret och kollade ut. Vilket jag inte skulle ha gjort, för då blixtrade det till extra mycket.
- Vad i helvete är det som händer? Det är fullt med paparazzi utanför. Nästan skrek jag ut
Justin kom springandes och ställde sig bakom mig, och kollade ut. Hans ögon ändrade format ganska på en gång då han förstod vad det var som hade hänt.
- Hur fan kunde dom veta att jag var här? Sa han chockat
- Jag vet, svarade jag samtidigt som jag gick mot min systers rum
Jag gick med bestämda steg upp till min systers rum som ligger bredvid mitt, och öppnade bara dörren. Hon var inte där, så jag klev ut ur rummet och skrek rakt ut.
- MEEEELANIIIE.
Hon kom ut ur badrummet med stora ögon, och funderade säkert på vad det var jag höll på med.
- Ja, vad skriker du om. Svarade hon irriterat
- Det var du garanterat, sa jag och tog tag i hennes arm och släpade in henne på hennes rum
- Släpp mig, sa hon och drog hennes arm ur mitt grepp
- Vart är det du har skrivit att Justin är här? Sa jag argt
- Jag har gjort vad sa hon, och skrattade åt mig
- Sluta spela dum, gå ner och kolla utanför vårat hus så ska du får se vad det är jag pratar om.
Hon gick ner för trappen och kollade förvånat på Justin som stod och pratade i mobilen. Jag pekade mot fönstret som ligger nästan bredvid dörren, och hon gick dit. Det blixtrade till i hennes ögon och hon flyttade på sig snabbt.
- Jag trodde inte dom skulle tro på mig, sa hon lite tyst för sig själv, men jag hörde henne.
- Du trodde inte vad, sa jag
- Jag twittrade och skrev att Justin låg inne i min systers säng och kollade på film tillsammans med dig, sa hon och kollade ner i golvet.
Jag gick mot henne med bestämda steg, tog henne i armen och sa åt henne att hon kunde dra där ifrån.
Justins perspektiv (samtidigt som Melrose går upp till Melanie)
Jag tog upp mobilen när jag såg att Melrose började gå mot trappen, och så ringde jag min mamma och berättade vad det var som hände, och vart jag var någonstans. Hon sa åt mig att jag skulle ringa min livvakt Kenny så fort som möjligt.
När jag hade pratat klart med mamma så ringde jag upp Kenny. och under tiden jag väntar på att han ska svara så såg jag hur Melrose och Melanie kom ner, och man såg på långa vägar att Melrose inte var speciellt glad på hennes syster. Men jag funderade för mig själv om hennes syster verkligen kunde göra något sånt här. När han svarade så talade jag om läget, och han sa att han skulle komma så fort som möjligt
När Melanie hade gått där ifrån så gick jag fram och la armarna om Melrose och viskade i hennes öra.
- Det gör inget. Jag är van med det här, men jag tycker mer synd om dig.
Hon kollade upp på mig med frågande ögon.
- Varför är det synd om mig, svarade hon
- För det första så vill inte jag att detta ska förstöra för oss, jag vill inte att du ska få all press över dig.
Jag stod fortfarande och höll om henne, och hon svarade inte, utan kollade bara på mig, och gav mig en snabb puss på munnen.
Håller ni på med kapitel 10, så får se om det kommer upp idag, eller om det blir imon. Vill ni ha en fortsättning föresten? Det är ni som bestämmer, jag gör inte detta för mig, utan för er! :)
SKITBRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA,
MOOOOOREE!!!!!!<33333333
Haft en bra dag?:)
jag har just nu en kanonbra tävling!
du har chans att vinna en VALFRI vara från www.brandsinfashion.com.
ex; badmode,smycken,jackor,skor,bälten,mysdressar,plånböcker,väskor och MYCKET mer! av märken som chanel, dior, ed hardy mm!
Om du vill läsa mer om tävlingen och delta, klicka här: http://lavitadilovisa.blogg.se/2011/may/vinn-valfri-vara.html#comment
Så klart vi vill ha mera!!! det är jätte bra<333
Jättebra! Läs gärna min novellblogg:) http://itismydestiny.blogg.se
Tråkigt att han var tvungen att åka. Men gillar att dem ska ses igen :D Men wtaf, först trodde jag att det var oväder men insåg sen att det inte var så. Vad är det för jävla stil av hennes syster då, man skriver inte så, dem tror ju på det mesta usch! Men skönt att det kan lösa sig, och han var ju för söt när han sa så. :) Men vad hände där :O En puss. Oj oj oj :D ♥♥♥