Skrivet:
Kategori: √ 1. First Step Two Forever

Kapitel 16 - She Will Hate Me

Då kom jag och tänka på att det var ett bra tillfälle för min mamma att be om ursäkt till Melrose. Så jag sprang iväg till henne och snackade med henne. Och under tiden som jag gick in i mitt rum där alla mina saker var, så gick morsan bort till henne.



Melrose perspektiv

När han gick ifrån mig kände jag hur klumpen i magen släppte och jag vände mig med ryggen mot honom så jag slapp se han mer. Egentligen ville jag bara kolla, för han var verkligen fin. Men jag hindrade mig själv från att bli plågad, då jag viste att hans mamma inte gillade mig.

När jag och Mel hade stått och snackat lite med Scooter ett tag kände jag en hand på min axel och jag ryckte till. Jag vände mig om för att se vem det var mer som kände igen mig här, eller som ville mig något.

- Hej, kan jag få prata lite med dig? sa Pattie
- Hej svarade jag tillbaka och gick efter henne

Vi gick in i ett rum och hon låste efter oss, så vi skulle få vara själva. Jag tänkte för mig själv vad hon ville som var så viktigt att ingen annan fick höra oss.

- Först vill jag be om ursäkt att du hörde det jag sa i söndags, men du måste förstå att jag vill min son väl. Han har inte tid för några förhållanden just nu, han är mitt uppe i sitt livs verk. Sa hon under tiden vi satte oss i en soffa som fanns där inne

- Då vill jag bara att du ska veta att jag inte är ute efter att ta något ifrån honom, och absolut inte det han har kämpat för länge. Och vi har bara känt varandra i en vecka ungefär, så ett förhållande finns inte ens med på kartan, svarade jag med lite irriterad ton.

Innan hon hann svara så la jag även till

- Och jag vet inte hur det var på din tid, men två vänner kan faktiskt ligga bredvid och hålla om varandra utan att det ska vara massa känslor inblandade. Jag gillar Justin, men bara som en vän. Ända tills du kom och förstörde det, han fick mig att le. Och jag har precis flyttat hit, så han var i stort sett den enda vännen jag hade. Och du tog honom ifrån mig.

Hon tittade bara på mig med förvånad blick. När jag reste mig för att gå där ifrån, då jag inte orkade höra mer ifrån henne så sa hon

- Jag ber så hemskt mycket om ursäkt Melrose. Men jag kan inte ta tillbaka något som jag har sagt då det ändå inte kommer försvinna. Men jag hoppas i alla fall att jag får se dig igen. För du är verkligen som min son säger, ärlig. Och det är det viktigaste med människor. Att dom vågar säga ifrån.

Jag vände bara ryggen till henne, låste upp dörren och gick ut. Jag mötte upp min syster och Scooter som stod alldelens bakom scenen och kollade när Justin hade soundcheck. Men denna gång var det inte som vanligt, det var inga inne i arenan under tiden utan det var bara han och sitt band.


Justins perspektiv

När jag hade bytt om satte jag mig ner i soffan som jag hade inne på mitt rum och funderade. Jag måste verkligen få henne att komma tillbaka till mig, jag gillar henne inte på det sättet. Men hon var en helt underbar människa, och sådana har jag inte många av i mitt liv.

Jag blev avbruten i mina tankar då det knackade på dörren, och Usher klev in.

- Dags för soundcheck mannen. Ropade han åt mig från dörren
- Jaja, jag kommer, svarade jag irriterat
- Är det någonting som har hänt?
- Nej, eller egentligen är det väl det. Men vi släpper det.

Han gick in, stängde dörren efter sig och satte sig ner bredvid mig.

- Jag antar att det har något med tjejen utanför att göra. Har jag rätt?
- Du känner mig allt för val. Och det är inte alltid bra.

Jag berättade om allt som hade hänt och han kollade bara på mig, utan att säga ett ord. Men jag samlade ihop mina saker och gick ut, innan han hann komma på något att säga.

När jag kom ut från rummet såg jag bara Mel och Scooter.

- Ey, Scooter. Melrose vart är hon? Ropade jag över korridoren
- Hon är med din mamma, svarade han med en förvirrad blick

Hade dom vart borta så här länge kan det inte sluta gott. Mamma har väl skrämt iväg henne ännu mer nu kan jag tänka mig.

Gick vidare, och när jag stod alldelens bakom scenen så stod Kenny med ryggen mot mig, så jag tog sats och hoppade upp på hans rygg och slog han lätt i huvudet. Sen hoppade jag ner och sprang ut på scenen.

När jag kom ut på scenen så tog jag mikrofonen och testade ljudet. Jag drog igenom olika låtar, och när jag precis hade börjat på Favorite Girl så såg jag i ögonvrån hur Melrose stod och tittade på mig. Hon log lite smått, och jag fortsatte.

Bandet slutade spela och Scooter kom ut på scenen, han tittade med förvånad blick på mig.

- Varför har jag aldrig hört dig sjunga den låten med en sån inlevelse förut? Frågade han
- Jag vet inte sa jag och kollade på Melrose.

Han vände sig om och såg vad det var jag kollade på, sen mötte han min blick och log. Slog mig på axeln och gjorde tummen upp.

Jag hoppas verkligen inte att mamma skrämde iväg henne ännu mer.

När jag kom ner bakom scenen så mötte hon upp mig och frågade om vi kunde snacka ostört.

 


Kommentarer
Mickan - / My Life In My Words säger:

Skönt att hon ändå pratade med henne, eller ja försökte, visst förstår jag Pattie's oro då hon vill hans bästa och sådär, men samtidigt behöver man inte reagera som hon gjorde. Jag gillar hennes svar på tal där, haha! :) Skönt att Pattie bad om ursäkt och sa det hon sa sen. Så man kan ju bara hoppas att det blir bättre, haha känns fel att skriva så men eftersom att jag läser novellen för första gången så vet jag ju inte allt som händer :) Att inte Usher sa något då, trodde det jag, även fast han skulle säga något som Justin inte ville höra så hade ju det varit något iaf. Awe, Favorite girl är ju underbar, och att han sjöng den med en sådan inlevelse kan jag förstå, gillar att Scooter vart glad över det :D Får se vad Pattie säger nu. :) ♥♥♥

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback