Att vakna upp hemma i sin egen säng, tillsammans med människan som jag älskar över allt på hela jorden är det bästa som finns. Hon såg ut att sova så skönt så jag pussade henne på kinden och klev upp. Liam satt redan i köket, troligen för att få frukosten serverad. ”God morgon, hur mår du?” Han kollade upp från sin bok han hade framför näsan. ”Jag mår bra, hungrig bara. Hur mår du själv?” Jag plockade fram lite åt honom, och satte mig ned framför honom. ”Jodå, jag mår bra. Hur är det i skolan då?” Han bredde sig en smörgås och la på ost. ”Det går bra, önska bara att jag hade lite mer vänner, eller att jag hade Jazmyn här.” Ett leende spred sig på mina läppar. ”Du gillar henne, eller hur?” Hans kinder fick en aning rödare nyans, vilket fick mig att skratta lite. Istället för att svara mig nickade han lite löst. ”Hörru, det är väl inget att skämmas över.”

Jag plockade undan frukosten och hjälpte Liam med sina böcker så att han fick med sig allt till skolan. ”Ska vi hitta på något när du slutar idag? Bara du och jag.” Liam hängde på sig sin väska och var precis på väg ut genom dörren. ”Som vadå?” ”Vi kan dra en vända på staden. Du har väl velat ha en ny skateboard?” Han nickade och log. ”Ja, det har jag.” ”Bra, då hämtar jag dig när du slutar.” Jag kollade på honom genom fönstret när han gick mot bussen. Det är helt sjukt att tiden har gått så fort, han var yngre än vad Adriana är nu, när jag träffade honom första gången.

Jag gjorde i ordning frukost till Clarissa och gick upp med det till henne. ”Babe, vakna.” Hon rörde på sig i sängen och log med stängda ögon. För att hon skulle vakna till lite mer pressade jag mina läppar mot hennes och hon besvarade kyssen med mycket passion. ”Godmorgon snygging.” Hon satte sig upp i sängen och tog emot brickan jag hade frukosten på. Vi satt mott emot varandra och åt på våra smörgåsar. ”Har Liam gått?” Jag svalde min smörgås. ”Ja, jag hjälpte honom att komma iväg. Jag ska hämta honom efter skolan. Vi ska ha lite grabb tid. Varken du eller Adriana får vara med.” Hon skrattade lite. ”Okej, vart är hon föresten?” Precis när hon frågade öppnade Adriana dörren, helt nyvaken. ”Kom gumman, ska du få dig en smörgås.”

En riktigt mysig frukost tillsammans med mina två favoriter, dem är tjejerna i mitt liv. Adriana dundrade en kudde i huvudet på mig när hon hade ätit klart sin frukost. ”Vad gör du, busfrö?” Hon började skratta när jag brottade ned henne löst i sängen och började kittla henne. ”Sluta, pappa.” Hon skrattade vidare samtidigt som hon rullade runt i sängen. Clar satt mest och kollade på oss. När Adriana studsade ut ur rummet tog det inte lång tid fören vi hörde Nicki Minaj’s nya skiva, på högsta volymen från hennes rum. Både jag och Clar kollade på varandra, och skrattade. ”Kom och kryp ned med mig.” Hon vek undan täcket och slog på platsen bredvid sig.

”Jag vill åka på en semester med dig. Bara du och jag. Vill du?” För första gången var det hon som tog tag i saken. Hon ville spendera egen tid med mig, vilket jag absolut inte har någonting emot. ”Klart jag vill.” Hon pressade sina läppar mot mina och rullade över mig. jag placerade mina händer på hennes bara lår och kysste henne tillbaka. ”Mamma, vet du vart… Vad gör ni?” Adriana kom in i rummet igen, hon såg väldigt förvånad ut. ”Mamma och pappa kramas lite bara. Vad var det du inte hittade?” Hon kollade omkring i sovrummet. ”Min nalle som jag fick av Nicki.” En nalle hon verkligen inte släppte i första taget. ”Kolla i Liams rum, tror jag såg den där inne.” Hon sprang in i hans rum och rutade omkring, det lät i alla fall så. Clar kollade på mig och drog sina fingrar genom mitt hår.

När vi hade gått upp för dagen och ätit lunch tillsammans var jag på väg mot Liams skola. Han hade en dag i veckan då han slutade efter lunch, och det var den enda dagen han gillade skolan. Jag kan förstå honom, men samtidigt borde han ta vara på den tiden han har där. Liam kom springandes över skolgården med Tom bredvid sig, men Toms pappa stod bakom min bil, så dem sa hejdå till varandra innan han öppnade dörren och hoppade in i bilen. ”Har det gått bra i skolan?” Liam drog på sig bältet och satte sig till rätta. ”Ja, det har det väl. Det gamla vanliga. Tjejer som vill vara min vän, på grund av dig.” Jag visste att det skulle komma en dag som denna, då han faktiskt inte gillade mig speciellt mycket. ”Förlåt.” Han kollade häpet på mig. ”Det är inte ditt fel. Vart ska vi?” Han ville inte prata om det så då gjorde inte jag det heller.

När vi kom fram till gallerian vimlade det av både tjejer och fotografer, vilket varken jag eller Liam brydde oss i. Det var en dag vi skulle ha tillsammans, jag ville spendera så mycket tid med honom som möjligt. ”Ska vi gå in där eller?” Jag pekade på en affär som hade både skateboard och skor i skyltfönstret. ”Kan vi göra.” Han fick ett leende på läpparna, vilket gjorde mig glad. Han hittade brädan han ville ha, och vi var på väg till kassan tills han fick syn på mitt favoritställe, alla skor från Supras. ”Gå och kolla, säg till om du hittar några.” Han gav mig brädan och sprang iväg. Hans ögon var lika stora som golfbollar.

”Justin, kolla på dessa.” Han hade på sig ett par röda, och dem var skit snygga. ”Vill du ha dem?” Han kollade på mig som att jag vore knäpp. ”Nej, du ska inte behöva köpa saker åt mig.” ”Sluta, vill du ha dem, ja eller nej?” Han skrattade till och nickade. ”Ja.” Jag tog dem av honom och gick mot kassan under tiden han drog på sig sina gamla skor. Clarissa kommer strypa mig, men det kan jag stå ut med. Liam fick äran att bära påsen. ”Kan vi inte fika?” Liam fick syn på Starbucks, och såg väldigt sugen ut på varm choklad med grädde. Jag såg det på honom. ”Klart vi kan.”

”En varmchoklad till grabben.” Jag ställde ned den på bordet framför honom. ”Tackar.” Han satt och kollade på sin skokartong hela tiden. ”Dra på dig dem där istället för att titta på dem.” Jag hjälpte honom att snöra den ena skon, under tiden han gav sig på den andra. ”Du vet att mamma kommer döda dig va?” Leendet växte på hans läppar samtidigt som han drog på sig skorna. ”Jo, jag vet, men jag kan hantera det.” Det blev tyst mellan oss en vända, faktiskt första gången under dagen.

”Vet du vem min pappa är?” Jag höll på att sätta kaffet i halsen. Hans plötsliga fråga fick mig ställd, riktigt ställd. Jag vet inte hur långt Clar har diskuterat detta med honom, och jag vill absolut inte säga för mycket. ”Nej, det har jag inte. Varför undrar du?” Han kollade ut genom fönstret, det såg verkligen ut som att han funderade ett tag. ”Nej, jag vill bara veta vem han är, hur han är om inte annat.” Skeden han hade i sin mugg rörde han omkring i den lilla skvätten som fanns kvar i botten. ”Jag kan tyvärr inte hjälpa dig. Jag vet inte vem han är.” Egentligen skulle jag också vilja träffa honom, ge honom en och en annan smäll, för allt han har gjort mot Clarissa. ”Ska vi åka hem och ta emot morsans gnäll om vem som köpt mina nya skor?” Han skrattade när han sa det sista, vilket fick mig att börja skratta.

Sista kapitlet för iår. Hur tycker ni att jag har skött mig hittills? =) 

Kom igen nu, kommentarerna har börjat försvinna. Är det dåligt skrivet av mig, eller vad är fel?