När jag kom till flygplatsen och hade checkat in min väska gick jag till taxfree och strosade omkring. Det var nästan 40 minuter kvar tills jag skulle kliva på planet, som tog mig till min älskade pojkvän. Halsbandet satt runt min hals, och jag kände mig så mycket finare med det. Jag hittade en jätte söt nalle, som höll i ett hjärta där det stod ”I LOVE YOU”. Jag var bara tvungen att ha den, eftersom att jag inte köpt en julklapp till honom, fick det bli min present. Varje gång han såg den skulle han tänka på mig. När tiden äntligen var inne för att kliva på planet hamnade jag bredvid en liten tjej och troligtvis hennes mamma. Jag hade fönsterplatsen, så jag pluggade i min iPod och slöt mina ögon. Jag har lärt mig att sover man bort resan går den fortare.

När taxin stannade utanför det söta lilla huset i tegel betalade jag och chauffören hjälpte mig ur med min väska. Det var snö i Kanada vilket mina skor inte passade så bra till, men jag gjorde det bästa av situationen. Väskan var svår att rulla mot dörren, så jag fick bära den. Jag knackade några få gånger, tillslut kom Diane och öppnade dörren. Hon blev så förvånad av att se mig, då hon troligtvis inte hade räknat med mig fören dagen efter. Hon kramade om mig och skulle precis skrika på Justin, men jag hindrade henne. ”Jag vill överraska honom.” Hon hjälpte mig in med väskan så tyst som möjligt, och jag tog av mig alla ytterkläder. ”Han är på sitt rum.”

Några få knackningar på hans dörr och han ropade, kom in, men jag ville att han skulle öppna, så jag väntade ett tag, sedan knackade jag igen. Tillslut hörde jag hur han muttrade och reste sig upp ur sängen. När han öppnade dörren såg han inte speciellt glad ut, men efter att ha gnuggat sig i ögonen några gånger ändrades det omedelbart. ”Vad i helskotta gör du här?” Han drog in mig i sin famn och placerade den ena handen på min korsrygg och den andra på mitt huvud. ”Saknade dig.” Han lyfte upp mig från golvet och snurrade ett varv. När han sedan ställde ned mig igen kollade vi varandra i ögonen och möttes i en passionerad kyss.

”Jag kan se att du har halsbandet på dig. Hoppas du gillade det.” Jag pillade lite på det samtidigt som jag inte släppte hans ögon med mina. ”Jag älskar det, men känner mig sjukt elak…” Han tystade mig genom att placera sitt finger över mina läppar. ”Schyy, allt jag bryr mig om är att du är här, med mig, i mina armar.” Vi låg i hans säng och bara höll om varandra. ”Men jag har en sak åt dig.” Utan att han hann reagera sprang jag ned till mina väskor som fortfarande stod i hallen, ingen märkte mig som tur var, då jag fortfarande inte hade hälsat på Pattie. När jag kom tillbaka upp på hans rum hade han ett leende på läpparna som inte ens gud skulle kunna ta bort. När han såg mig satte han sig upp i sängen, och jag ställde ned nallen i hans knä. ”Jag älskar dig, du vet det va? Denna nalle ska följa med mig överallt.” Han tittade på nallen, och sedan upp på mig. Han drog ned mig i sitt knä och pressade sina läppar mot mina. ”Jag vet. Och jag älskar dig.” Jag älskar när han säger så.

”Men Rebecka, vad gör du här? Du skulle väl inte komma fören imorgon?” Pattie satt i vardagsrummet när jag kom ned med Justin tätt bakom mig. Hon log med hela ansiktet och kastade sig nästan över mig. Hon verkade glad att se mig i alla fall. Men frågan är ju varför Diane inte sa något till henne. ”Jag klarade inte av att vara ifrån grabben bakom mig något mer, så jag åkte en dag tidigare.” Efter en moderligkram satte både jag och Justin oss ned i soffan, men han lät det inte vara något mellanrum mellan oss. Jag låg ned i hans knä när Bruce kom in och blev minst sagt lika förvånad som alla andra under detta tak. ”Välkommen tillbaka.” Jag reste mig upp så att jag kunde ge honom en kram. När jag återigen var tillbaka i Justins famn kände jag hur han pussade mig på hjässan och drog mig närmare intill sig.

Vi hade inga planer på att göra någonting under resten av dagen, så vi låg bara inne i hans rum, och fjantade oss. Han höll på att kittla mig, tårarna rann på mig, så mycket skrattade jag. ”Snälla baby, ge dig nu.” Jag försökte få fram en allvarlig ton mellan alla skratt, men det gick inte så bra. ”Glöm det, jag har saknat dig så sjukt mycket.” Hans ansikte närmade sig mitt, men jag vred på mitt huvud. ”Oh, du vill att jag ska förtjäna en kyss?” Jag nickade och log mot honom. Han började kyssa mig på halsen, och viskade betydelsefulla ord i mitt öra. ”Dina läppar är dem bästa jag vet.” Viskade han mot mina läppar, och jag kände ett tvång av att kyssa honom. Ni vet när man egentligen inte ska ge med sig. Han fortsatte kyssa mig ned på halsen igen, och vidare ned på mina nyckelben. Han visste exakt hur han skulle göra.

”Okej, okej. Du måste kyssa mig nu.” Jag stod ut längre än jag trodde, men tillslut blev det för mycket för mig. Han hade till och med placerat sina händer innanför mitt linne, och hunnit knäppa upp mina byxor. Jag var svag för honom, det visste jag. Men att jag kunde hålla ut såhär länge trodde jag aldrig, jag var stolt över mig själv. Kyssen han gav mig sprudlade både kärlek och passion. Det kändes nästan som att han tryckte ned mig genom sängen, men han gjorde inte det, jag blev bara väldigt omtumlad av hans kyss. ”Du fattar inte hur mycket jag vill ha dig nu, hur mycket jag behöver dig.” Hans ord mot mina läppar kittlades, och jag kunde se behovet i hans ögon, hans vilja att bara slita av mig mina kläder fanns där. Han vet dock vad som gäller, inget under hans mormor och morfars tak.

Justin stod i duschen och hans mobil började ringa, men jag visste inte om jag skulle kolla vem det var, eller allra minst svara. Så jag struntade i det. Jag ville inte tränga på hans privatliv, även om jag är en del av det, men det kändes bara fel. När han kom tillbaka in i rummet hade han bara handduken runt höften, så jag kunde inte sluta stirra hur mycket jag än ville. Jag kom på mig själv när jag bet mig i läppen. ”Gillar du något du ser?” Ett mystiskt leende smög sig över hans läppar, samtidigt som han började rota omkring i sin väska efter rena kläder att sätta på sig. ”Det gör jag oavsett om du är naken, eller har kläder på dig.” När han hade klätt på sig la han sig ned bredvid mig igen. ”Din mobil ringde föresten.” Han reste sig upp och gick till hyllan den låg på. ”Varför svarade du inte?” ”Jag ville inte tränga mig på.” Han kollade skeptiskt på mig. ”Finns inget jag döljer för dig.”

”Imorgon åker vi och hälsar på pappa, Jazmyn har saknat dig, och hon har verkligen tjatat på mig om att du ska komma. Du måste ha gjort ett bra intryck förra gången.” Vi stod i hallen och drog på oss våra ytterkläder, för att sedan ta en promenad ute i snön. Det är inte ofta jag upplever det, då man bor på fel ställe, kan hända ibland. Kvällen hade kommit och det var mörkt ute, så det enda som lyste upp gatorna var dem få lamporna som var utsatte lite här och där. ”Det tycker jag låter som en bra idé.” Han fattade min hand och ropade till sin mamma att vi gick ut ett tag. Olyckligtvis var det kramsnö ute, så det första Justin gjorde när vi kom utom synhåll från huset var att krama ihop en boll och kasta den i ryggen på mig. ”Vad snäll du är.” Jag gick emot honom så han backade, men vad han inte insåg fören det var försent var att det var en snövall bakom honom, så han snubblade och ramlade ned på rygg.

”Hjälp mig upp, istället för att stå där och skratta.” Han lät inte glad, men han kunde gott och väl skylla sig själv. När jag sträckte fram min hand mot honom ryckte han ned mig, så jag hamnade över honom. ”Vad var det där bra för?” Han log bara mot mig, och innan jag visste om det pressade han snö i mitt ansikte. ”Justin. Vad fan!!” Jag försökte komma upp från honom, men han höll ett fast grepp om mig, så jag tog en stor hög med snö, och gjorde likadant på honom. ”Nu är du inte så kaxig va?” Han skrattade när han hade fått bort all snö, som till och med hade hamnat innanför hans skjorta. Han tog tag i mina axlar där vi stod på gången och på något sätt vek han ned mig lugnt och försiktigt tillbaka i snön och satte sig gränsle över mina ben, så att jag inte skulle kunna ta mig upp där ifrån.

”Vet du hur lycklig jag är med dig?” Även om jag var blöt från topp till tå på baksidan så låg vi ändå kvar, han halv låg över mig. ”Nej, det vet jag inte. Kan inte du berätta det för mig.” Han kollade bara på mig, och skakade på huvudet. ”Nej, det går inte. Måste nog visa.” Han pressade sina läppar mot mina, och det var så sjukt mysigt, snön runt och under oss, samt mörkret som var över oss. Flera människor gick förbi, men märkte oss inte, vilket jag och Justin skrattade åt när dem var utom hörhåll. ”Så lycklig är jag med dig.” Kyssen han gav mig, fick mig att lätta från marken, snön att smälta runt mig, på grund av min kropps värme han gav mig.

När vi kom tillbaka hem till hans mormor och morfar kom Pattie ut i hallen, och när hon fick syn på oss började hon skratta. Det var inte direkt så att vårt snöbollskrig hade lagt av efter den mysiga stunden, hela vägen hem hade vi kastat på varandra och knuffat ned den andra i en snöhög. ”Okej, jag vill inte ens veta vad ni har gjort. Men en sak är säker, jag ska ha en bild innan ni rör er.” Hon sprang upp på övervåningen, och kom ned lika fort igen. Precis när hon skulle ta kortet pressade Justin sina läppar mot mina, vilket jag inte tror att hans mamma uppskattade, med tanke på att det var hon som skulle ha bilden. ”Gå upp och klä av er nu, innan ni blir sjuka.” Justin slog till mig på rumpan. ”Mamma, jag trodde aldrig du skulle säga att jag skulle klä av mig tillsammans med min flickvän. God natt.” Jag ville se Patties min, men hann inte för Justin drog med mig upp.

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Ni som hann läsa den förra delen som låg här, fick visst en inblick lite längre fram. =/ Detta är alltså kapitlet ni ska läsa. Tack vare en underbar läsare, som kastade in en kommentar. :) Jag hade helt skrivit fel nummer på mina kapitel som jag skriver i WORD. =/ Men nu är det fixat.