Ytterdörren slogs igen, lite väl hårt för att vara antingen hennes mamma eller pappa, så det fanns bara en person kvar som det hade kunnat vara. Sekunderna senare flög även Beckis dörr upp, och Michael stod i dörröppningen. Rebecka låg inte längre kvar på mitt bröst utan flög upp ur sängen och puttade ut Michael genom dörren och följde med själv. ”Är ni..” ”Nej, det är vi inte. Varför undrar du?” Jag kunde höra vad dem sa till varandra, bara för att dem stod precis utanför dörren. ”Jag vill veta om han sårar dig.” Jag svalde hårt. ”Det var inte han som sårade mig, ge dig nu. Kan du för en gångs skull bete dig som min bror, och inte någon betald livvakt, jag behöver honom med samma gener som mig.” Jag log lite åt att hon faktiskt försvarade mig, visst hade jag gjort henne arg. Men den saken var utredd, det fanns väl egentligen bara en kvar, vart stod vi?

Att vakna upp bredvid personen man älskar mest av allt är en underbar känsla. Speciellt då man känner dens händer runt ens kropp. ”Vaken?” Hans morgonröst skulle man kunna dö för, så sjukt sexig. ”Ja, men jag vill inte kliva upp.” Han skrattade till och kysste mig på kinden. ”Du har gnällt om att du inte handlat en enda julklapp i några dagar, så idag gör vi det.” Han klev upp ur sängen och gick in på badrummet, så jag vände mig om och kände med handen där han hade legat. Vi sov på hans hotellrum bara just för att slippa Michael och hans eländiga frågor och anklagande blickar. Duschen slogs på och jag hörde hur han började nynna på någon låt. Egentligen borde jag vara lycklig, grabben jag vill vara med, vill vara med mig.

”Är du klar?” Vi stod båda två framför spegeln och rättade till våra kläder för att sedan lämna hotellrummet. ”Japp, det är jag.” Tillsammans gick vi ut, och valde att gå bort mot alla affärer, då det inte tog mer än 10 minuter. När vi kom ut i friska luften lyste solen, men den var absolut inte varm. Helt plötsligt fattade Justin tag om min hand och flätade samman våra fingrar. Våra blickar möttes, men ingen sa något. Jag gillade detta, chesten av att han ville visa hela världen att han hade stadgat sig. Paparazzi var som galna runt oss, men vi gick i lugn och ro, och försökte ignorera dem så mycket det bara gick.

”Vad ska du köpa till din bror?” Vi stod inne i gallerian och kollade mellan alla affärer. Jag fick syn på en elektronik affär och valde att dra med mig Justin dit. ”Han har alltid skrikit om ett PS3, så nu ska han få ett också.” Justin började skratta när vi kom in i affären, och satte sig ned i en soffa som stod framför en av dem nya tv apparaterna. ”Varför skrattar du?” Han kollade upp på mig, och slutade omedelbart. ”För att du fick din bror att låta som att han var 12 år.” ”Han beter sig som det ibland.” Jag plockade åt mig ett svart PS3, med några få tillhörande spel. När vi hade betalat gick vi vidare mot nästa affär. Hela tiden höll han mig i handen.

Flera affärer och massa kassar efteråt valde vi att ta en taxi tillbaka till hotellet. Vi hade gått så långt att det hade tagit oss en evighet att komma tillbaka. Utanför hotellet var det fullt med både paparazzi och fans, vilket gjorde det fruktansvärt svårt för oss att ta oss in. ”Justin, är ni tillsammans?” – ”Hur kommer det sig att vi inte har fått se er tillsammans på ett tag?” – ”Kommer ni att fira jul tillsammans?” – Är det julklappar till varandra?” Det bara vällde frågor ur deras respektlösa munnar, men Justin kunde ändå inte bara gå därifrån, eftersom att det fanns massa tjejer som ville ha en bild, och en autograf.

”Förlåt för hur paparazzi beter sig.” Jag ställde lugnt och försiktigt ned mina kassar på golvet innanför dörren och satte mig ned i soffan. ”Det är inte ditt fel. Du har bara inget liv. Jag bryr mig faktiskt inte, jag har värre saker att oroa mig för.” Han satte sig ned bredvid mig, men lyfte upp mig i sitt knä strax efter. ”Nog om dem. Vart står vi? Du och jag.” Han tittade på mig med en intensiv blick, och jag kunde inte alls läsa av vad han egentligen tänkte. ”Jag vet inte, vart vill du att vi ska stå?” Han blundade och vilade huvudet mot ryggstödet på soffan. Hans läppar såg så fruktansvärt frestande ut, och det var svårt att hålla emot. ”Jag vill att vi ska vara oss, vi, tillsammans. Men vad vill du?” Blicken han gav mig var osäkerhet, men samtidigt smekte han mig över låren i lugna drag. ”Tillsammans, nu. Genast.”

Helt utan att han hann reagera på vad jag sa, pressade jag mina läppar mot hans. Jag var tvungen att få känna honom, få ha honom så nära två människor kan vara varandra. Han besvarade min kyss hårt och med mycket kärlek. Han förstod precis mina inre tankar och tog av mig min tröja. Han kysste mig på halsen och vidare ned mot nyckelbenen. Hans beröring gav mig rysningar precis över hela kroppen. Han lyfte upp mig, fortfarande med ett fast grepp om mina lår så att jag inte åkte ned från hans höfter, hans läppar hittade mina och han gick med mig mot sovrummet. Varsamt la han ned mig i sängen och knäppte upp mina byxor samtidigt som jag drog hans t-shirt över huvudet.

Kläderna låg utspridda över hela golvet och han låg under mig, jag kysste honom på halsen och greppet han hade om mina höfter blev starkare. Greppet gick över till smekningar och han fortsatte upp över min mage och stannade vid mina bröst. ”Du är så sjukt jävla vacker.” Hans ord kom ut som en blandning mellan bokstäver och stön, han kunde inte kontrollera sig längre. Jag hamnade på rygg och han gav mig samma behandling, precis innan han trängde in i mig. Känslan var obeskrivlig, jag fick något som jag verkligen längtade efter. Jag njöt, ända ut i fingertopparna när han penetrerade mig om och om igen. Lugnt och försiktigt övergick till hårt och bestämt.

Jag saxade mina ben kring hans midja och böjde ned honom, så han hamnade på rygg, utan att han gled ur mig. Jag började rida honom, samtidigt som han höll ett fast grepp om antingen min rumpa eller mina bröst. Jag såg på honom när han var nära att komma, så jag ökade takten. Vi kom samtidigt, och hela min kropp skakade, som den aldrig gjort tidigare. ”Jag älskar dig.” Han satte sig upp, även fast jag satt fortfarande satt gränsle över honom. Han la sina armar om mig och gav mig en passionerad kyss. ”Jag älskar dig, obeskrivligt mycket. Du kommer aldrig förstå det.” Jag såg honom i ögonen, och han förmedlade en känsla genom dem jag aldrig känt tidigare. Av det lilla ljuset som kom in i sovrummet började hans ögon tindra, precis som stjärnor på himmelen.

Efter en lång skön dusch och nya kläder satt jag nu på golvet i vardagsrummet och slog in alla julklappar jag hade handlat under dagen. Justin köpte lite saker till sina syskon, en liten dator till Jazmyn, så att dem ska kunna hålla kontakten när han är borta. Vilken söt bror han är, Jaxon skulle få massa nya bilar, och dem var inte direkt billiga, men han skulle säkerligen älska dem. ”Kan du inte slå in mitt också? Du verkar vara duktig på det där.” Han satte sig ned bakom mig på golvet och höll om mig. ”Klart jag kan, hämta dem då.” Han kom tillbaka med alla sina kassar och ställde ned dem bredvid mig. Det såg ut som att jag hade att göra hela dagen.

Efter många om och men fick jag höra hans julalbum, han gillade inte idén, men jag övertalade honom med lite blöta kyssar. Så nu spelades Mistletoe i högtalarna på rummet, och Justin satt i soffan med händerna för öronen. ”Baby, sluta vara så fjantig. Det finns en anledning till varför du har över 15 miljoner fans. Du ska vara stolt över dig.” Jag la armarna om honom bakifrån, och lutade mitt huvud på soffkanten, våra blickar möttes, och han log. Sitt speciella Bieber leende. Jag har inte sett det innan, med tanke på att jag inte har sett honom agera Justin Bieber, förutom då han möter på fans, men jag håller mig alltid i bakgrunden för att inte stå i vägen. Jag vet när jag ska stå vid hans sida, och inte. ”Jag är stolt över mig, jag hade aldrig kommit hit om det inte vore för dem. Och troligtvis inte träffat dig heller.”

Sista för ikväll. Hinner inte skriva så mycket mer, så jag hoppas ni kommenterar bra nu, så att jag blir glad när jag loggar in imorgon. :)