Vi har spenderat 4 dagar i mitt hus, jag kan fortfarande inte förstå varför Justin ska envisas med att köpa mig massa saker, när han redan vet att jag älskar honom, inte hans jävla pengar. Jag hatar när han lägger dem på mig, när jag vet att det finns så många andra i världen som behöver dem mer än jag. Hade jag velat hade jag kunnat köpa mig denna ö helt själv. En ö, hör ni hur löjligt det låter. En hög suck slank ur mig då jag klev upp ur sängen och sträckte på mina ben. Balkongdörren var öppen så en frisk luft nådde mig, även en vindpust tog tag i både mitt hår och gardinerna som hängde i fönstret. Justin låg inte längre bredvid mig, så jag antog att han hade vaknat flera timmar före mig, och gått ned eller nått annat. Morgonrocken som låg slängd på golvet drog jag på mig och gick in på badrummet för mina morgonrutiner.

Justin satt i köket när jag kom ned med gråten i halsen, han hörde mig då jag klev på sista trappsteget och såg upp på mig. Leendet han hade på läpparna när han först såg mig försvann då han troligen uppfattade mina våta ögon och mitt snörvlande. Han var snabbt framför mig och drog in mig i sin famn. ”Baby, vad har hänt?” Jag ryckte på axlarna och torkade bort mina tårar. ”Jag fick min mens nyss.” Jag visste att han skulle bli ledsen, i alla fall inombords, utåt sett visste jag inte hur han skulle reagera. Jag tog mig ur hans grepp och gick in i köket för att hämta mig en flaska vatten. ”Hey, hey, hey. Baby, det gör inget. Vi försöker igen.” Jag såg på honom att han ville gråta, precis som jag tidigare hade gjort. ”Tänk om jag inte kan bli med barn, efter missfallet.” Han spärrade upp sina ögon och såg på mig precis som att jag var gjord av glas.

”Lika bra vi gör slut, och inser att jag inte kan ge dig det enda du vill ha.” Vi låg på varsin solstol ute vid poolen, och innan jag hann reagera hade jag själv spottat ur mig den meningen som troligen skulle krossa Justin totalt. Han ställde sig upp utan att titta på mig och drog båda sina händer genom håret som i vanliga fall brukar ligga perfekt, vilket det inte gjorde just den gången. ”Nu är det du som är elak mot mig. Okej att jag inte lyssnat när du sagt att jag inte ska köpa saker till dig. Men att du inte lyssnar när jag säger att jag älskar dig, är bara elakt. Precis som att du inte bryr dig.” Han tog ett djupt andetag vilket gjorde att jag förstod att han inte var klar. ”Jag skiter i om vi inte kan få barn, har du tänkt på att det lika gärna kan vara jag som är problemet. Har det någon gång slagit dig att man måste vara två om en sådan sak? Vill du lämna mig, tycker jag att du gör det. Och gör det nu, för nu är jag redan så nedbruten att jag inte ens skulle orka bry mig. Du betyder allt för mig, men vill du inte vara med mig, vill inte jag vara med dig heller.”

♥

Allt hände så fort. Justin spottade ur sig något som verkligen var som ett slag rakt i ansiktet på mig, och gick sedan sin väg med tårar rinnandes nedför sina kinder. Jag hade skadat den enda anledningen i mitt liv, den jag älskade från botten av mitt hjärta. Tillsammans med honom var jag lycklig, men så fruktansvärt osäker. Han hade gett mig så mycket under mindre än ett år, men genom bara ett ögonblick kunde han ta precis allt ifrån mig. Min mobil började ringa och skrämde nästan slag på mig. Mammas bild prydde skärmen. ”Hej.” Jag grät inte direkt, men det var inte långt ifrån, och såklart skulle mamma höra det bara genom att jag sa ett enda ord. ”Men lilla gumman, vad är det som har hänt?” På en gång hörde jag hur mamma tog ett djupt andetag och troligen satte sig ned. ”Berätta nu för lilla mamma vad som är på tok.” Jag satte mig upp med båda mina fötter på stenplattorna, tog ett djupt andetag och berättade allt för mamma, i vad som kändes som ett enda andetag.

”Nu måste jag som mamma fråga dig en sak. Vad i hela friden håller du på med? Till och med jag som nästan är 35 år gammal kan se att den grabben skulle älska dig även om du satt i rullstol och var förlamad upp till halsen. Pearl, nu tar du dig samman och går in till honom.” Det gjorde ont när min mamma sa så till mig, även om jag visste att hon sa sanningen. Jag grät ännu mer då mamma sagt så till mig, men jag visste att det fanns någon som mådde sämre än mig, Justin. ”Gå in till grabben som visat dig vad kärlek egentligen är. Be om förlåtelse och var lycklig.” Jag drog min handduk kring min kropp och började röra mig upp för trappen som ledde upp till den stora altanen. Mamma var fortfarande med mig i luren, men vi la på då jag nådde dörren in. Det var knäpp tyst i huset, vilket faktiskt skrämde mig en aning.

När jag var på väg upp till sovrummet för att sätta på mig lite mer kläder än min bikini hörde jag hur något gjort av glas åkte i golvet. Jag var snabbt uppe vid rummet där även dörren var öppen. Justin stod på golvet och plockade glasskärvor när jag såg att en bild på honom och mig hade åkt i golvet. Det kanske var ett täcken på att vi faktiskt skulle ge upp vårt förhållande. Ge upp den enda kärlek jag någonsin haft. Jag sa inget som skulle få Justin att höra mig, utan tog bara mina kläder och lämnade rummet. När jag hade fått på mig mitt gröna linne och mina ljusa jeansshorts gick jag ut och satte mig på altanen. Tankarna skenade iväg när jag satt där. Jag planerade att söka upp en läkare som kunde tala om för mig om jag någonsin skulle kunna bli med barn igen. Jag ville ge Justin allt, och med allt menade jag ett barn. Jag skulle nog till och med kunna ge bort barnet och lämna honom, för att få se honom lycklig, med något han önskat.

Min mage kurrade till så jag styrde mina steg in i köket för att se vad det fanns att tillaga. Efter många suckar och djupt letande i både kyl och frys hittade jag en fläskfilé och klyftpotatis som jag valde att göra i ordning. Justin hade fortfarande inte visat sig, vilket faktiskt gjorde mig en aning orolig. ”Baby, vart är du?” Han befann sig inte i sovrummet, men å andra sidan var dörren bredvid öppen, och den hade tidigare varit både stängd och låst. Med försiktiga steg gick jag mot rummet jag inte sett, och sköt försiktigt upp dörren för att mötas av en syn jag inte ens i min vildaste fantasi kunde ana. Justin stod inne i rummet med tårar i ögonen tillsammans med en ganska gammal nalle i handen. ”Vad i hela friden är det här?” Jag viskade nästan, men förstod på en gång då Justin såg upp på mig, att han hade hört vad jag sagt. 

Jahapp, vad har han hittat på nu då? =/ 

Finns det något intresse av att läsa lite om Liam, Edwina och deras lilla dotter Esmeralda? =) Isf tänkte jag skriva en liten shortcut novell om dem. Men bara om jag får tillräckligt många som är intresserade, annars kommer jag inte lägga ned den energin på det. 

Jag såg paniken i hennes ögon, och jag trodde verkligen att jag hade distraherat henne nog för att hon inte skulle uppfatta min mening, men att hon ändå skulle det. Hon knuffade bort mig från henne och jag vet inte hur fort hon drog på sig sina kläder för att inte ens knäppa varken skjortan eller shortsen. ”HUR KAN DU GÖRA SÅ HÄR MOT MIG?” Hon stod en bit ifrån när hon skrek av ren frustation. Jag har aldrig tidigare sett henne så, vilket faktiskt skrämde mig en aning. ”VA?” Hon fortsatte då jag inte svarade på hennes fråga. ”Jag har gjort det här för dig och mig, vi har ett ställe där du och jag kan vara utan paparazzi och fans. Bara du och jag.” Hon skakade bara på huvudet, och placerade båda sina händer för sitt ansikte. Jag såg på henne att hon grät. ”Hur ska jag någonsin kunna ge dig något i samma höjd som detta, försöker du köpa mig? Är det var allt det här är till för?” Hon slog ut med sina armar för att visa mig vad hon menade.

Jag vet inte hur länge hon bara stod där och tittade på mig, samt väntade på ett svar, ett svar jag inte kunde ge henne då allt jag hade sagt hade varit fel. Jag försökte inte köpa henne, hon var värd så mycket mer än vad jag någonsin kunde erbjuda henne. ”Svara mig. Försöker du köpa mig?” Jag skakade på huvudet samtidigt som jag reste mig upp och började gå mot henne. ”Kom inte nära.” Hon höll ut sina händer i ett försöka att stoppa mig, vilket inte fungerade då jag bara tog undan dem och drog in henne i min famn. ”Gråt inte baby. Det spelar ingen roll hur mycket pengar jag har, eller vart jag gör av dem. Det är dig jag älskar. Och jag ville ge dig en oförglömlig födelsedag, bara du och jag.” ”SÅ DU KÖPTE MIG EN JÄVLA Ö.” Ännu en gång knuffade hon bort mig. Jag suckade högt och drog en frustrerad hand genom mitt hår.

”Det finns något som du kan ge mig, något som aldrig kommer att kunna köpas för pengar. Förstår du det, den här ”jävla” ön, som du själv kallar det, är inget i värde mot det du kan ge mig.” Hon kollade fundersamt på mig samtidigt som hon placerade sina armar över bröstet och vilade lätt på ena benet. Fortfarande stod vi en bit ifrån varandra vilket var väldigt irriterande. ”Vad skulle jag kunna ge dig som inte finns av värde?” Jag fuktade mina läppar och tog ett prövande steg närmare henne. ”Vi tillsammans kan bli föräldrar. Du kan ge mig ett barn, och det kära du, kommer inte ens hela världens pengar kunna ge mig.” Jag såg hennes tårar rinna ned för hennes kinder, och jag vet inte om det var av glädje eller om det var av sorg. Allt jag visste just då var att inget kunde köpa henne, och att hon var den som stulit mitt hjärta, jag älskade den flickan över allt på hela jorden.

•

Jag vet inte om allt jag gjort för henne under den dagen var förgäves, då hon valde att låsa in sig i sovrummet. Jag hörde hur hon grät, och det var frustrerande då jag inte kunde hålla om henne och säga att allt skulle bli bra. Istället för att sitta utanför dörren och höra henne snyfta gick jag ned till vardagsrummet och satte på tv:n. Minuterna som gick kändes som flera timmar i ensamheten, och tillslut fick jag nog. Jag tog med mig en kniv från köket och gick tyst upp för den välpolerade trappen, med en enkel vridning fick jag upp dörren och klev in, dock blev jag förvånad då jag såg hur hon låg och sov med en av mina t-shirtar på sig. Inget täcke utan bara min tröja, som i alla fall nådde ned över hennes midja. Hon hade salta ränder på sina kinder, troligen av allt gråtande. Istället för att bara stå där klädde jag av mig och hoppade ned bredvid henne för att slutligen dra hennes lilla kropp närmare min.

”Baby, vakna.” När jag fick upp mina ögon kollade jag på klockan innan jag gjorde något annat och insåg att den inte var mer än halv fem på morgonen. Pearl satt bredvid mig i sängen lutad mot sänggaveln, hennes kinder var återigen blöta och hennes ögon skärrade. ”Vad är det?” Jag satte mig upp och gnuggade mig i ögonen. ”Jag drömde att du lämnade mig när jag var gravid…” ”Schyy, det kommer aldrig att hända. Du får inte tro det. Jag älskar dig, och kommer troligen älska dig mer då vi väntar vårt första barn.” Jag drog in henne i en kram och det var en underbar känsla i kroppen, att äntligen få hålla i henne igen. Att få känna hennes hjärtslag slå jämnt tillsammans med mina. ”Hur vet jag det? Du sa att du tyckte om mig, men ändå låg du med Aurora.” Mitt hjärta hoppade över ett slag då hon nämnde hennes namn. ”Det är längesen, okej. Jag älskar dig, hur många gånger ska jag behöva säga det? Varför kan du inte lita på mig, jag har precis köpt dig en hel ö. Och jag vill ha barn med dig. Jag förstår inte varför du måste tvivla.”

Det tog ett bra tag innan hon lugnade ned sig och faktiskt lät mig hålla om henne utan att hon ibland rörde på sig precis som att det var obehagligt. Vi låg ned i sängen och klockan hade börjat närma sig sju, vilket sa att vi hade varit vakna i lite mer än två och en halv timme. Jag låg tätt bakom henne med ena armen över hennes midja. ”Jag vill gifta mig med dig..” Hon vände sig hastigt om och stirrade på mig precis som att jag hade dragit världens rövarhistoria. ”Va?” Hennes chockade ansiktsuttryck sa väl egentligen allt. ”Kan du lugna dig tills jag pratat klart?” Hon fnissade till likt den lilla flickan jag minns att jag träffade första gången. ”Jag vill gifta mig med dig, någon gång i framtiden. Jag säger inte att vi ska göra det i morgon. Men jag är villig att lägga mitt liv i dina händer.” Hon borrade in sin kropp i min famn och drog täcket närmare sig. ”Jag älskar dig, Justin. Verkligen.”

Jag kände inte för att kliva upp ur sängen på hela dagen, jag ville bara ligga där tillsammans med Pearl, och bara lyssna på varandras andetag och känna kroppsvärmen från den andre. Dock ville min mage annat, men jag motargumenterade genom att inte bry mig om den just då. Pearl hade sedan ett tag tillbaka somnat om, vilket inte gjorde mig något. Jag älskar att se henne sova, speciellt då hon ibland vidgar sina näsborrar så fruktansvärt sött att man kan få diabetes. Hon gnydde till en gång, och jag trodde hon var vaken, men hennes ögon var fortfarande stängda, och andetagen lika djupa. Jag kunde inte undgå att låta tankarna strömma vidare mot barn. Tjej eller kille, lik mig eller Pearl, allt det där spelade mig ingen roll, då jag visste att mamman till barnet skulle bli den bästa, och att jag ville ha ett friskt barn. 

Ni får ett till idag, även om det bara var 6 kommentarer på det förra. =) 

Jag är helt slut i kroppen för tillfället, så jag kommer inte skriva mer idag. Kanske imon, vi får se. :) 

”Vart tar du mig?” Vi hade för ett tag sedan lämnat huset och börjat klättringen ned för berget. Justin hade en picknickkorg i handen, den han inte höll mig i. Han kysste mig snabbt på kinden och tittade sedan på mig. ”Tänkte vi kunde se oss omkring lite.” Det lät spännande, men han hade något mer i baktanken, men vad kunde jag ju bara försöka gissa mig till. När vi hade kommit ned till bryggan där båten dagen före hade släppt av oss och återvänt till fastlandet valde vi att vandra längs sandstranden som kanske var 50 meter, med kritvit sand och massa vita fina stenar. Vi gick under tystnad, men det var en sådan behaglig att jag inte tyckte det var illa. Justin svingade våra armar fram och tillbaka och skrattade till då och då. Han lät verkligen som en liten pojke som precis fått sin första cykel, och var hur lycklig och glad som helst.

”Ska vi lägga ut filten här?” Jag hade stannat vid vattnet medan Justin vandrade upp en liten bit i sanden. ”Ja, det kan vi göra.” Dem små vita stenarna gjorde sig perfekta som mackor, som man brukade kasta när man var liten. Även om jag inte var så bra, så gav jag inte upp. Justin kastade ut filten och satte sig ned med korgen framför sig, och började plocka ur massa godsaker, som jag inte ens visste att han hade plockat ned. ”En hallon smoothie till damen.” Han sträckte över ett plastglas med ett sugrör i åt mig, med ett brett leende på läpparna. Jag kan fortfarande inte förstå hur han kunde veta att jag älskade hallon bara genom att lägga märke till små saker. Jag minns så väl första gången han gav mig en liter hallon, och det var dagen jag kom hem från sjukhuset. ”Tack älskling.” Han plockade upp en åt sig själv och vi skålade, innan jag i stort sett drog i mig hela i ett enda tag. ”Gud vad gott det var.” Han skrattade till och kysste mig på överlätten. ”Du smakar godare.” En lätt rodnad spred sig över mina kinder, vilket bara var löjligt om ni frågar mig.

♥

Även om det inte var kallt ute så satt jag ändå mellan benen på Justin och med hans armar om mig. Jag gillade hans närhet, hur han höll sina armar om mig, precis som att han aldrig skulle låta något hända mig. Jag var trygg tillsammans med honom, och jag hade absolut inget emot av att han skulle skydda mig livet ut. Han var min, och jag var hans, det var så det skulle vara. Solen hade börjat gå ned och stjärnorna gjorde sig synliga på himmelen. Han kysste mig på hjässan och drog min kropp närmare sin. ”Jag älskar dig så mycket.” Det kom ut som en viskning, men det var precis som att han sjöng i mitt öra. Jag rös till över hela kroppen och burrade in mig mer i hans famn. ”Jag älskar dig mer. Utan dig är inte jag, jag.” Jag fnissade till och vände mig om helt, så att jag hade ett ben på varje sida på honom. Vi kysstes, precis som att det inte fanns någon morgondag.

Jag låg ned med huvudet i hans knä och han höll på med mitt hår, när han plötsligt slutade och kastade sig över korgen för att snabbt plocka upp något. ”Du får inte se, okej.” Jag nickade bara lite på huvudet och slöt mina ögon. Jag kände hur en pen udd nuddade min hud och hur han sedan formade några få bokstäver. Det var en behaglig känsla som även fick min kropp att rysa. Han rörde mig lätt, och förde pennan fram och tillbaka över min hals. ”Vad skriver du?” Hon slutade och la ned pennan igen. ”Det får du se sen, så kladda inte ut det.” ”Nejdå, ska inte.” Jag låg kvar där ett tag till och precis när jag skulle sätta mig upp igen såg jag hur Justin böjde sig ned mot mig med en choklad doppad jordgubbe i munnen, och jag förstod att han ville att jag skulle bita av halva, och självklart gjorde jag det.

Solen hade gått ned helt, och jag kunde inte vänta längre på min present som jag skulle få, även om jag redan hade fått alldelens för mycket, i alla fall om ni frågar mig. Justin vecklade upp ett ihop vikt papper och gav mig det, helt utan att säga något, så jag var tvungen att läsa allt för att förstå vad det handlade om. ”Har du köpt mig en stjärna?” Han ställde sig upp och sträckte ut sin hand till mig, jag ställde mig i hans famn med hans armar om mig. ”Ser du Karlavagnen?” Jag kollade upp precis ovanför oss och såg den, så jag nickade till lite. ”Den sista stjärnan där, är din.” Det hade räckt med den i present, jag behöver inget hus från Justin för att han ska bevisa för mig att han älskar mig. ”Tack baby. Varje gång jag ser den kommer jag tänka på dig.” Att stå på stranden tillsammans med pojken i mina drömmar var mer än mycket. ”Bra att du tyckte om den.”

Jag vet inte vad som hände mellan oss, men det var precis som att vi båda två kunde läsa varandras tankar och började klä av varandra. Han kysste mina läppar hungrigt och bet mig i underläppen. Våra munktröjor låg i en hög på sanden och vi backade tillbaka mot filten. Han la ned mig försiktigt för att lägga sig över mig och fortsätta kyssa mig. Jag ville ha honom, nå så fruktansvärt. Jag hade faktiskt ganska svårt att tro, att jag skulle vara likadan tillsammans med någon annan, jag tror det har med sättet som Justin introducerade mig för sex. Han gjorde det bra, och bara en sådan sak, med honom känner jag mig säker. Han skulle aldrig göra något som jag inte tillåter, och det är det viktigaste, tillit. Han knäppte upp min skjorta som jag hade på mig, knapp för knapp. Han gjorde det sakta, för sakta, det var nästan frustrerande. När han hade fått upp alla knappar kysste han mig ned över halsen och vidare ned mellan mina bröst.

Jag hade sedan en tid tillbaka fått ned honom på rygg så att jag satt gränsle över honom. Han smekte mina bröst med sina underbara manliga händer. ”Varför gör du såhär mot mig?” Han log sitt leende, som kan få mig att sluta andas vilken sekund som helst. ”Jag vet att du vill ha mig, minst lika mycket som jag vill ha dig. Om inte mer.” Han placerade en hand i nacken på mig och förde mitt huvud närmare sitt, så att våra läppar tillslut nådde varandra. Hans händer började fiffla med mina små shorts och tillslut hade han knäppt upp dem och var redo att ta dem av mig när jag stoppade allt. ”Vi kan inte, inte här. Tänk om någon kommer.” Det såg ut som att han tänkte till ett ögonblick, precis som att han argumenterade med sig själv. ”Det gör det inte.” Jag kollade undrandes på honom, men fick inte svaret av det. ”Vad menar du?” Han kysste mina läppar ännu en gång och la ned mig på rygg för att slutligen dra av mig shortsen och mina trosor. ”För att ön är din, det är bara du och jag här.”

Ahaa, yeye. ^ Undrar hur Pearl kommer reagera nu då. =/ Kommer hon bli lika upprörd som över huset, eller är hon helt tagen av situationen. Kommer hon kunna avsluta det som är påväg att börja hända mellan dem två, eller? =P haha

Vi duschade tillsammans och bytte sängkläder i sängen innan vi planerade in något mer under dagen. Allt jag ville var att hon skulle få njuta av sin 18 års dag fullt ut, och det hoppades jag hon hade förstått. Vi båda satte på oss badkläder och gick ut och la oss bredvid poolen på en av alla solstolar som fanns där. Livet kändes underbart i alla fall med henne vid min sida. Jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå att jag skulle möta flickan i mitt liv på en skola, som min mamma och Scooter skickade mig till. Jag har dem två att tacka för det. ”Vad tänker du på?” Hon placerade sitt huvud på min mage, och gav mig chansen att pilla henne i håret. Hon log även om hon hade ögonen stängda. ”På dig, oss, livet.” Hon nöjde sig med det svaret då hon bara nickade till lite löst och kysste mig på bröstet. Efter ett litet tag hörde jag hur hennes andetag blev tyngre, och jag förstod på en gång att hon hade somnat. Jag skulle kunna spendera resten av mina dagar bara med att se på henne när hon sover, då hon verkligen är lika vacker som en ängel, om inte vackrare.

Eftersom att hon hade somnat på mitt bröst kunde jag inte göra annat än snällt ligga kvar. Jag trodde verkligen hon skojade då hon sa att hon inte orkade mer, då vi låg med varandra, men hon måste ha talat sanning då hon blev så trött efter. Det var bara ett bevis på att jag hade gjort allt rätt, även om jag inte ville att hon skulle sova bort sin födelsedag. Efter ett tag flyttade hon på sig i sömnen och la sig på sin egen stol, vilket gav mig utrymme nog till att resa mig upp och lägga en filt över henne, så att hon inte skulle bränna sig, och sedan gå in på toaletten. När jag kom tillbaka satte jag mig ned på poolkanten och stoppade ned fötterna i vattnet, och insåg ganska på en gång att vattnet verkligen var varmt nog för att ta sig ett dopp. Lugnt och försiktigt lämnade jag kanten och dök i, för att sedan simma bort till kanten och luta mitt huvud på mina armar. Utsikten till huset var fantastiskt och jag älskade allt som hade med stället att göra. Det fanns en sak som jag ännu inte hade visat Pearl, men det skulle jag göra senare under kvällen, då det var då hon kunde se det.

Efter nästan 40 minuter i poolen valde jag att gå upp, och precis när jag kom in i huset ringde min telefon, och en bild på min mamma visades över displayen. ”Hej mamma.” Hon skrattade till då hon troligen hörde min glädje i rösten. ”Hej gubben, hur har ni det?” Jag kunde inte annat än le inombords, att jag hade blivit så välsignad, att ha en mamma som verkligen bryr sig. ”Det är helt underbart, och hon älskar huset.” Jag kunde nästan se mammas leende framför mig. ”Det var ju det jag sa att hon skulle göra. Men en sak måste du veta, hon älskar dig för den du är, inte för alla dina pengar.” Mamma hade rätt, och det visste jag. Även om jag hade varit totalt pank hade Pearl älskat mig, för hon föll inte för Justin Bieber, utan för Justin med skolböcker i handen. ”Jag vet, men jag ville ge henne något speciellt. Något hon bara skulle få av mig..” Mamma avbröt mig. ”Så du köpte henne en ö? Vet hon ens om att hon äger hela ön, eller tror hon att du bara köpte huset?” Jag hade dåligt samvete, men efter att ha sett hur hon reagerade över huset tyckte jag det räckte, så att hon ägde hela ön hade hon ingen aning om. ”Nej, och ska inget veta heller. Okej?” ”Okej, valet är ditt.”

•

”Baby, vart är du?” Pearl kom in i köket efter att ha vaknat upp efter nästan två timmars sömn ute i den varma luften. ”Här.” Jag visade mig bakom den öppna skafferidörren och hon sträckte på sig där hon stod i enbart sin bikini. ”Jag ska bara gå upp och sätta på mig något mer på kroppen.” Även om jag ville att hon skulle springa omkring sådär så hindrade jag henne inte då jag såg hur hon huttrade till och insåg att hon frös lite. Jag fortsatte plocka fram alla tillbehör som jag behövde för att kunna grädda pannkakor, då jag visste att det var en av dem sakerna som Pearl älskade när jag hade gjort. Jag hörde inte när hon kom tillbaka in i köket, men kände när hon placerade sina armar kring min midja, samt kysste mig på ena skuldran. Hon log bakom mig, då jag kände det mot min rygg. ”Vad ler du åt?” Jag vände mig om och la mina armar om henne och drog hennes kropp närmare min. ”Att min underbara pojkvän lagar mig pannkakor och att jag är den lyckligaste på jorden.” Man kan inte annat än känna lycka när man har henne kring sig, hon sprider glädje och det är inget jag kan få nog av.

Precis när jag var klar med allt och vände mig om för att ställa ned tallriken med pannkakor på bordet såg jag Pearl stå borta vid dörren med den ena handen innanför sina extremt korta jeansshorts, och när våra blickar möttes bet hon sig själv i läppen, sådär sjukt sexigt som bara hon kan. Jag tappade nog inte hakan bokstavligen, men hjärtat hoppade över ett slag och jag höll på att tappa tallriken. ”Baby, vad gör du?” Hon log smått mot mig för att sedan sätta sig ned vid bordet. ”Jag är hungrig.” Precis som att inget hade hänt, hon kunde verkligen spela teater, och ibland kunde hon psyka mig totalt, vilket inte var kul. Helt paralyserad satte jag mig ned mittemot henne och ställde tallriken med pannkakor mellan oss så att vi båda skulle nå. Jag kunde fortfarande inte släppa blicken hon tidigare hade haft, och det störde mig en aning. ”Gud vad gott det luktar.” Hon tog ett djupt andetag och högg in på den översta pannkakan.

”Vad har du mer för planer idag?” Vi hade ätit upp alla pannkakor som jag hade lagat, och det var verkligen inte några, så både hon och jag satt proppmätta vid bordet och orkade inte röra oss speciellt mycket. ”Jag har en till sak till dig, men den får du inte fören ikväll.” Hon tittade på mig med glimten i ögat och jag förstod redan då vad det var hon trodde hon skulle få. ”Det var du som sa att du inte orkade mer, så det blir inget mer idag.” Hon spärrade upp ögonen och stirrade på mig. ”Menar du verkligen allvar?” Jag hånlog mot henne och nickade bestämt på huvudet. Ett högt stön lämnade hennes läppar och hon la båda händerna för ansiktet. ”Men om jag vill då, tänker du hindra mig då?” Den frågan kunde hon nog redan svaret på, så det kändes lönlöst att svara med tanke på att hon kunde få mig dit hon ville ha mig på en gång. Hon reste sig förföriskt från bordet och gick över till min sida för att sedan sätta sig gränsle över mina ben. ”Nå, tänker du hindra mig?” Hennes läppar var skrämmande nära mina innan hon lugnt och sansat pressade dem mot mina. Vi kysstes lugnt och intensivt innan kyssen övergick till hett och passionerat. Mina händer hittade snabbt hennes rumpa och tog ett fast tag kring den, då hennes hittade mina shorts och sakta gled innanför. 

Här mina damer och herrar har ni ett nytt kapitel. :) Jag vet inte hur det kommer se ut med kapitel nu fram över då jag slutar halv 8 ikväll, och börjar 10-19.30 imorgon, och samma tid på tordag som idag. ^ Men ska försöka skriva lite mer idag innan jag åker, så kanske hinner få ihop ett till som jag kan lägga upp imon. :) 

Kommer Pearl få reda på att hon äger hela ön? Hur kommer hon isf ta det? 

Och vad är det Justin bara kan ge henne då det är mörkt? =P 

(VARNING GROVA BILDER) 

Vildkatten i mig vaknade till liv när han övergick till att massera min rumpa och ned över låren utan några som helst närmanden mot mitt intima. Det där var det värsta förspel jag någonsin varit med om, fast ändå inte. Små lätta stön lämnade mina läppar när han drog med sina händer ned mot mina ljumskar. ”Du gillar det, hah?” Han fortsatte och det fick till och med mig att lyfta min rumpa, så att han skulle komma åt bättre. Helt utan förvarning pressade han in två fingrar i mig, till botten på en gång, jag blev chockad, men det var så fruktansvärt skönt. Dock hann jag knappt tänka innan han drog ut dem igen, snärtade till mig över ena skinkan och lät båda händerna lämna min kropp. ”Vänd dig om, älskling.” Jag tog handduken som tidigare hade legat över min rumpa, och la den nu över mina höfter så att den verkligen täckte mina privata delar.

Jag blundade hela tiden, annars hade jag nog bara skrattat och inte alls kunnat njuta av situationen på samma sätt. Han fyllde sina händer med olja och började intensivt ge mitt högra bröst en behandling. Jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå vart han hade fått denna idé ifrån, men jag var den sista som faktiskt klagade, och jag tror inte att han heller gjorde det. Min bröstvårta styvnade, och det var absolut inte av hans händer utan av hans lätta andetag och sedan hans läppar. Hans tunga lekte kring den, och ännu fler stön lämnade mina läppar. Dagen skulle bli lång om han skulle fortsätta då han gjorde mig så pass upphetsad att jag inte visste om jag skulle vara nöjd efter ett knull, det skulle nog kräva ganska mycket för att mätta mitt behov efter detta. Han slutade tvärt och gick sedan över till mitt vänstra bröst, och gav det samma behandling, vilket var underbart. Jag har inte speciellt stora bröst, men dem är verkligen känsliga för beröring.

♥

Jag måste ha somnat till eller tappat medvetandet totalt, för jag vaknade till då jag kände Justins händer vandra över min mage och ned över mina lår, för att sedan fram mot min känsligaste del på kroppen. Ett litet leende spred sig över mina läppar när han omedvetet kom åt min klitoris, vilket han inte hann uppfatta tror jag, men jag gjorde. Han fortsatte ned över mina ben precis som att ingenting hade hänt, vilket var en aning frustrerande. Han hittade min känsliga punkt under foten, och var noga med att massera den. Han slutade även tvärt med det när han var klar med båda fötterna och återgick till att massera mina ben och vidare upp mot låren. Han fortsatte upp till mina ljumskar och helt plötsligt pressade han in två fingrar i mig, det kan ha varit den bästa känslan någonsin. Jag var tvungen att sätta mig upp för att kunna andas ordentligt då han verkligen fingrade mig med all sin kraft, samtidigt som han kysste mig på kinden.

Jag kom i mitt livs första fontänorgasm och hela sängen var blev blöt av mina safter. Min kropp skakade och var känslig för beröring i flera sekunder efteråt, vilket var en sjuk känsla, men samtidigt den underbaraste. ”Skönt?” Justin nafsade mig i örsnibben och kysste mig på halsen samt lämnade små bitmärken. ”Det bästa som hänt mig, efter jag träffat dig.” Han kysste mina läppar hungrigt och slickade mig på underläppen för att visa att hans runga ville in och leka tillsammans med min, och jag tog villigt emot honom. Mina händer drog sig mot hans byxlinning och var snabba med att dra ned hans byxor. Han hade redan stånd vilket gjorde allt mycket mer spännande, han hade med andra ord gett mig så pass mycket att det till och med gjorde honom upphetsad, men han tog hand om mig före. Det kallar jag födelsedagspresent.

”Ställ dig på golvet.” Justin låg på rygg i sängen och pekade med handen om vart jag skulle ställa mig, det kändes så konstigt att stå framför honom helt naken och inte ens bli generad av det. Jag kände mig sexig, det var så han såg mig, det visste jag. Han åt mig med blicken och det gjorde mig ännu mer upphetsad än tidigare. ”Gå bort till spegeln.” Han gav mig den ena ordern efter den andra, och jag gjorde precis som han sa, precis som att det vore naturligt. När jag fick se mig själv i spegeln helt naken såg jag en vacker ung kvinna med naturliga former, dock var mitt hår helt tovigt och okammat, just för duschen och sedan hur jag hade åmat mig i sängen. Justin kom upp bakom mig och placerade sina händer på mina höfter för att sedan böja sig ned och kyssa mig på halsen. ”Ställ dig på alla fyra, baby.” Det var nu jag började bli rädd, jag hade ingen aning om vad han sysslade med, men jag hade en känsla av att jag skulle få reda på det inom några minuter. Jag gjorde som han sa och såg sedan i spegeln hur han tog av sig det sista klädesplagget han hade på sig för att slutligen ställa sig på alla fyra bakom mig.

”Jag hoppas du inte trodde att detta var en vanlig spegel för att se sig själv i helkroppsfigur, utan detta är en spegel för oss, jag vill att du ser mig arbeta, hur jag får dig att njuta.” Han kysste mig över ryggen men stannade då han kom upp mot mitt öra. Han fick mig nästan att komma bara genom dem få orden. Han smekte mig längs mina sidor och stannade då han kom till min rumpa, han tog ett fast tag kring min ena höft och styrde sig själv mot min springa. Jag kände när hans ollon försvann, och att se hans ansikte genom spegeln när det skedde var dubbel njutning, han kunde aldrig förstå vad den spegeln gjorde med mig. När han hade bottnat mig stannade han kvar i rörelserna och tittade på mig, jag såg verkligen hur hans ögon glänste av kåthet. Eftersom att han inte gjorde något började jag röra mina höfter fram och tillbaka så att han både gled ur mig, dock inte helt, men även gled tillbaka in i botten. Han snärtade till mig på ena skinkan en gång och tog allt mitt hår i en knut och drog bak mitt huvud så att jag var så illa tvungen att svanka ännu mer.

Den kraften han hade i sina stötar var underbara, även om det var en aning obehagligt först då det kändes som att han till och med nådde min mage, men efter ett tag vande man sig och det obehagliga gick över till njutning. Det bästa av allt var att det inte fanns en enda människa, förutom oss två, och mina stön kunde inte höras av någon annan. Jag ställde mig upp på knä och placerade mina armar runt hans nacke, men var fortfarande med ryggen mot honom, och med honom i mig. Jag var dock tvungen att svanka ännu mer för att han inte skulle glida ur mig, men det var inga problem. Hans vänstra hand höll mig över brösten medan hans högra letade sig en väg ned över magen för att slutligen hamna över min klitoris. Han masserade mig samtidigt som han stötte hårt och bestämt ur mig, vilket såg till att min orgasm kom krypandes. Jag ville ställa mig ned på alla fyra, men Justin tillåt mig inte utan fortsatte smeka min klitoris och stöta genom hela min orgasm. Jag var så slut i mina ben när den hade ebbat ut, att jag sjönk ihop på golvet.

Jag fick absolut inte vila efteråt då han tog tag i mig och bokstavligen slängde upp mig i sängen, och gled in i mig. Han tog det inte lugnt för fem öre, utan stötte hårt, djupt, bestämt och snabbt in i mig. Han tog mig som aldrig förr, och det tog inte alls lång tid fören min tredje orgasm för dagen kom, och även denna gång knullade han mig genom hela, vilket tillslut resulterade i att han gled ur mig, för att mina slidmuskler drog ihop sig så pass kraftigt att han inte kunde hålla emot längre. Jag var helt slut i kroppen och trodde inte att jag skulle klara av mer då han la sig bakom mig och lyfte upp mitt ena ben för att tränga in i mig bakifrån. ”Baby, jag pallar inte mer.” Det var precis som att han hade knäck i lurarna, och sket fullständigt i vad jag sa, men han tog det lugnt. Han gled försiktigt in och ut, samtidigt som han nafsade mig på halsen och smekte mina bröst. Tillslut fick jag äntligen känna hans underbara läppar mot mina, och det var kyssar av ren kärlek. Det var egentligen två saker som hände, det ena var att vi knulla som två kaniner för att mätta våra lustar, och den andra var att vi kysste varandra och visade den andre hur mycket kärlek som fanns mellan oss.

Det var underbart att ligga där tillsammans med honom och mysa, även om han fortfarande var i mig, men inget mer. Första gången han pullade mig, var jag så fruktansvärt nervös att jag inte skulle duga som jag var och att han skulle tycka jag var äcklig, men just i den stunden kändes det som att jag kunde vara hur äcklig jag ville och att han ändå skulle älska mig. Han ökade takten efter ett tag då jag antog att det var fruktansvärt frustrerande för honom då han inte hade fått kommit än. Jag vred mitt huvud mot honom och pressade mina läppar mot hans, och innan jag kände att han spände sig var jag på väg att dra mig bort för att ta den i munnen, men han hindrade mig. ”Nehedu, mini-Pearl. Remember?” Han log mot mig samtidigt som han tömde sig i mig, och den känslan är obeskrivlig, det är verkligen något intimt, inte något man gör med vem som helst. Vi låg kvar så ett tag och bara höll o m varandra, även om vi var svettiga och riktigt äckliga tillsammans, men det gjorde inget, för jag har aldrig varit så kär i den grabben som jag var i det ögonblicket. 

Ett efterlängtat kapitel, vad jag kan förstå. ^ Får la se när nästa kommer. 

Hur reagerade ni på detta kapitel?

Tack så hemskt mkt, och för att ni bryr er i min konstiga yrsel. :') det värmer verkligen att endel av er inser vilken tid och kraft jag verkligen lägger ner i varje kapitel.

Jag vet inte riktigt när nästa kapitel kommer, kanske imorgon, om jag mår bra nog för tid vid datorn. :)

Jag vet inte vad som hände i min kropp efter att Justin hade backat några centimeter från mina läppar. Allt jag kunde känna var nyckelns tyngd i min hand, inte ens mina egna hjärtslag kände jag längre. Hade jag hört rätt? Hade han grattat mig på födelsedagen och gett mig ett hus, ett hus? Det var liksom inte en liten grej han bara gav mig sådär. En mobil, det hade jag kunnat ta, men ett hus. Det är sådant som bara händer på film, om ens där. Jag kollade ned på min hand där nyckeln låg och insåg att det var så det var. ”Är det här… mitt?” Justin såg ut precis som vanligt, precis som att det vore vilken dag som helst, och att han inte gett mig ett stort hus. ”Det är ditt, baby.” Jag kan inte beskriva känslan jag hade i min kropp, för jag kände inget. Allt det jag gav honom på hans födelsedag kändes plötsligt som en sten i havet, dock en väldigt liten sten.

”Säg något, snälla. Gillar du det inte?” Att han ens kunde tro något sådant var obeskrivligt. Jag harklade mig så att rösten skulle komma tillbaka, dock var jag tvungen att sätta mig ned för att kunna ta ett djupt andetag. ”Jag kan inte ta emot det här Justin. Missförstå mig inte, jag älskar det. Men det är för mycket, och du lovade mig en gång i tiden att inte köpa saker åt mig…” ”När gjorde jag det?” Han satte sig ned på knä framför mig och placerade sina händer kring mina, vilket gav mig en varm känsla i kroppen. ”Den gången du köpte mig ett par jeans, första gången du och jag var ut tillsammans.” Det såg precis ut som att en lampa tändes i hans ansikte när jag berättade det precis som att det var något som hänt dagen före. ”Baby, du fyller 18 år. Det är en present.” Jag skakade bara på huvudet, gav honom nycklarna och rusade in igen.

♥

Efter många snurrar i huset hittade jag äntligen till sovrummet, där vi hade ställt in våra väskor och kastade mig i sängen med mobilen mot örat. Min mamma var den enda jag kunde prata med. ”Har ni det bra?” Jag grät vilket hon hörde på en gång. ”Men gumman…” ”Han gav mig ett hus.” Jag hörde själv hur förtvivlad jag lät och det skrämde mig. ”Ett hus?” Mamma hade med andra ord ingen aning om detta, jag trodde Justin hade berättat för henne vart vi skulle och vad han hade planerat, men tydligen inte. Jag berättade för henne vart vi var, och hur allt såg ut, vilket troligen fick henne att tappa hakan. Jag hörde hur pappa i bakgrunden tog ett djupt andetag, och då förstod jag att hon hade högtalaren på. ”Pearl gumman. Han älskar dig, verkligen. Hade inte han haft dem pengarna han har idag, hade han sparat för att köpa dig det där. Var lycklig och glad, du förtjänar det, efter allt som hänt. Du älskar honom också. Gråt inge mer nu, det är din födelsedag.” Min mamma visste precis vad hon skulle säga eller göra för att få mig att tänka annorlunda, och hon resonerade bra, riktigt bra.

”Pearl, kom här.” Justin klev in i sovrummet och satte sig i sängen med öppna armar. Utan att tveka kröp jag in i hans famn och lät honom lägga sina armar om mig. ”Jag älskar det här huset, men huset är inte mitt, det är vårt, okej?” Han la nycklarna i min hand ännu en gång. ”Så länge du har nycklarna.” Det kändes så fruktansvärt konstigt att vara husägare. Han kysste mig på kinden och vidare ned över käkbenet. Fjärilarna i magen vaknade till liv och väckte mina nerver som vanligtvis brukar lägga sig på utsidan av kroppen då han retar mig. Han fortsatte kyssa mig ned över halsen och pressade mig lugnt och försiktigt ned i madrassen. Det kittlade och jag förstod på en gång att han inte hade rakat sig, vilket sällan händer. Jag började skratta och vilket fick han att sluta, men han låg fortfarande kvar över mig. ”Vad?” Hans leende kunde döda mig, vilken sekund som helst. Jag la min hand över hans haka och drog sakta, vilket fick honom att fatta. ”Shit, jag har glömt.” Tillsammans skrattade vi.

Vi packade upp våra väskor och jag blev klar först så jag tog chansen och hoppade in i duschen, för att tvätta av mig svetten från flygresan och allt salt från båtresan. Jag kunde höra hur Justin sjöng för sig själv och hur han höll på att flytta omkring massa möbler, vilket gjorde mig en aning nervös. Klockan var mitt i natten och han höll på med massa saker, samtidigt som jag bara ville bli klar för att sedan krypa ned i sängen. Jag passade på att raka mina ben, och det lite mer intima stället. Huset hade verkligen underbara handdukar och jag hade lätt kunnat linda in mig i alla, men tog bara två, då jag hade en till håret, och en kring min kropp. När jag kom ut från badrummet som föresten såg ut som en kristallsalong, låg Justin i sängen med sin mobil i handen, men släppte den omgående då han fick syn på mig. Jag vet inte vad det var han hade flyttat omkring då allt stod precis som när jag gick in i duschen. ”Var det skönt?” Jag nickade med ett leende på läpparna, vilket han verkade ta som en bra svar.

Efter att Justin hade duschat och även rakat sig, borstade vi tänderna tillsammans och la oss ned i sängen, under täcket, som inte var speciellt tjockt, då hade jag svettats ihjäl, med tanke på att Justin är som ett levande element. Han drog min kropp mot sig, och placerade sin hand kring min midja. För över ett år sedan hade ingen annan människa någonsin sett min kropp, på samma sett som Justin såg varje dag. Jag mådde så mycket bättre i mig själv, inte på grund av det, utan för att jag hade Justin vid min sida. Han kysste mig på halsen och smekte mig över magen och upp mot brösten, jag rös till över hela kroppen och hoppades verkligen att han skulle fortsätta, men han tvärstannade, pussade mig på kinden och la sig tillrätta bakom mig. En besvikelse sköljde över mig, då jag verkligen ville ha honom, och hans kropp. Jag ville att han skulle ta i mig hårt, och riktigt bestämma över mig, men icke.

 ”Jag hoppas att du vet hur mycket jag älskar dig. Du är anledningen till att jag kliver upp på morgonen. Och allt är bara ett stort plus att jag får vakna bredvid dig varje morgon.” Jag kände hur han drog mig närmare sitt bröst och hur han sedan rättade till sin arm kring min midja, jag kunde nästan känna ett leende på hans läppar. Han tog ett djupt andetag och började prata. ”Jag älskar dig så mycket att det nästan gör ont, jag är livrädd att förlora dig. Att det en dag ska komma då du säger att du inte vill vara tillsammans med mig mer, det skrämmer mig.” Jag hade ingen aning om att han kände så, så jag vände mig om och placerade min ena hand på hans kind. ”Baby, jag kommer aldrig lämna dig. Det är du och jag mot resten av världen.” Vi kysstes ett tag och lekte med varandras tungor, ännu en gång vaknade hungern i min kropp, men samma visa en gång till. ”Nu sover vi.” Jag såg leendet han hade på läpparna innan jag la ned mitt huvud på hans bröstkorg.

Jag hann börja med detta igår kväll, så jag skrev klart det nu på morgonen. =) Jag ska jobba 13-19.30 idag, så tror inte det blir nå mer idag. Men man vet aldrig. ^ 

Tror ni att Justin gör något speciellt när dom vaknar och det faktiskt är hennes födelsedag? =) 

10 Juni. ”Har du packat klart?” Både jag och Pearl var återigen hemma i LA, efter drygt ett halvår ute på vift. Jag saknade redan att byta hotell varje dag, eller sova i bussen, somna till ljudet av mina fans som stod utanför hotellet och sjöng mina låtar. Det var sådana saker som fick mig lugn. Vi hade varit hemma i två dagar, lagom tid för att packa upp väskorna, hinna tvätta alla kläder och packa väskorna igen. Jag skulle ta med mig Pearl till ett mycket speciellt ställe, för en speciell anledning. Jag låg i hennes säng när hon kom ut från badrummet med en Chanel necessär i handen, som hon sedan la överst i sin resväska och drog igen dragkedjan på den. ”Nu är jag klar. Tänker du tala om vart du tar mig?” Jag log lite smått mot henne, men skakade sedan på huvudet, vilket gjorde att hon suckade frustrerat. Eftersom att hon inte skulle vara hemma på sin födelsedag valde hennes mamma och pappa att fira henne innan vi åkte. Så vi gick tillsammans ned till köket där hennes mamma precis höll på att plocka undan alla ingredienser till tårtan hon precis hade bakat.

”Grattis gumman, en dag före.” Debbie drog in Pearl i en moderlig kram och strök henne över ryggen. ”Mamma, jag ska inte flytta, bara på semester.” Båda två började skratta och vi satte oss ned tillsammans med Fred som dock redan satt ned. Debbie ställde fram en stor tårta på bordet med 18 ljus i. Min älskade flickvän hade en dag kvar innan hon fick göra nästan vad hon ville. ”Blås ut ljusen och önska dig något.” Jag såg hur Pearl tog ett riktigt djupt andetag och sträckte sig sedan fram mot tårtan och blåste ut alla ljusen samtidigt, för att sedan stänga sina vackra ögon, jag tror att hon önskade sig något. Hon skar en tårtbit och la den på sin tallrik. ”Hey, jag blev inte gift.” Hon hängde med underläppen samtidigt som hennes mamma skrattade och skar en bit till mig. ”Du hinner nog med det också ska du se.” Debbie kastade ett öga mot mig, vilket jag inte alls var beredd på.

•

Efter en hel del strö timmar på ett privatplan var både Pearl och jag riktigt taggade på att få kliva av och möta värmen och solen med öppna armar. Pearl hade sovit en hel del under resan medan jag låg och tittade på hennes söta ansikte som då och då rynkade ihop sig, för att sedan återgå till avslappnat. ”Vart har du tagit mig?” Hon kysste mig på kinden och flätade samman våra fingrar när vi tillsammans drog varsin väska och gick mot bilen, som skulle ta oss till hamnen. ”Överraskning.” Det lyser i hennes ansikte när hon hör det ordet, jag vet inte varför, men det är riktigt gulligt. ”Jaja, ingen idé att fråga, du kommer ändå inte svara.” Hon suckade högt även om hon hade ett brett leende på läpparna. Chauffören öppnade dörren och hälsade oss välkomna, och medan vi hoppade in, la han ned våra väskor i skuffen. Jag satt lutad mot dörren med en riktigt exalterad Pearl lutad mot mig. ”En liten resa kvar.”

”Välkommen Mr. Bieber.” Vi hade landat på Bahamas, men det var absolut inte där vi skulle spendera en hel vecka, bara hon och jag. Vi skulle ut på en liten båttur innan vi hade nått målet. I hamnen låg det en ganska lyxig båt och väntade på oss och jag hade till och med fixat så att en skulle köra dit oss. Pearl tittade på båten och sedan på mig. ”Kommer jag någonsin komma hem?” Jag kunde inte låta bli att skratta åt henne, för att sedan kyssa henne på kinden. ”Självklart baby, vad tror du om mig?” Tillsammans klev vi på båten och satte oss ned längst fram i fören, och välkomnade vinden och solen på samma gång, med öppna armar. ”Jag älskar dig.” Hon burrade in sin lilla kropp i famnen på mig och lutade sitt huvud mot mitt bröst. Jag var världens lycklagaste med henne i mina armar, och jag lovade mig själv varje dag, att aldrig förlora henne. ”Och jag dig.”

Båtturen tog lite över en halv timme, men det gjorde varken mig eller Pearl något då vi var ganska uppslukade av varandras närvaro och läppar. Jag tröttnade aldrig på att kyssa den flickan, den flickan som får mitt hjärta att slå dubbla slag, och som sedan ger mig handsvett. Hon kan, efter så många månader tillsammans, fortfarande få mig nervös. Framför oss började en liten ensam ö göra sig synlig och jag såg hur Pearl började sträcka på sig. Musklerna hade verkligen gett upp, och mina ben hade somnat så det stack i dem. ”Ska vi bo där i en vecka?” Ett leende jag aldrig tidigare sett tog fart över hennes läppar och hon pekade med hela armen samtidigt som hon tittade mig i ögonen. Jag nickade bara lite löst mot henne, men med ett leende, även jag. Båten stannade till vid en brygga som låg ut i det klarblåa havet och vi båda hoppade av. ”Tack så mycket.” Jag gav en bunt med sedlar till honom, som kört oss, och bokat in en tid då han skulle hämta oss om en vecka.

När vi tillslut hade tagit oss hela vägen upp till huset stod vi äntligen utanför och såg ut över havet tillsammans. Jag kunde höra en suck komma från henne, men det var inte en sådan negativ utan en lycklig, precis som att hon såg något hon länge längtat efter. ”Vad vackert det är.” Jag ställde ned min väska och la mina armar kring hennes midja för att sedan luta mitt huvud mot hennes axel. ”Det finns inget i världen som slår din skönhet älskling.” Utan att se hennes ansikte kunde jag nästan känna hur hon rodnade. Vi gick in tillsammans och hennes haka föll till golvet bara efter ett kliv, hela huset var öppet, med stora fönster och utsikt över havet, och en ö som låg en bit bort. ”Jag vill inte ens veta hur mycket pengar du har lagt ut på det här.” Hon fortsatta strosa omkring precis innanför dörren, hon drog sina naglar på tapet och verkligen beskådade allt. Hon tog in varje liten detalj.

Vi hade gått husesyn, då jag tidigare bara sett huset på bild var jag också tagen av dess skönhet. Jag sköt upp den ena dörren till altanen och insåg att ingen av oss hade sett hur det såg ut från just den vinkeln. ”Babe, kom hit ska du få se.” Hon kom tassandes bakom mig och tog tag i räcket för att sträcka sig över, men hon behövde inte göra det speciellt långt för att se att vi hade en pool, som dessutom hade en underbar kant som man kunde ligga vid och se över klippan. ”Wow. Jag kommer få spendera min födelsedag tillsammans med världens bästa pojkvän, i ett underbart hus.” Hon kysste mina läppar samtidigt som hon la sina armar kring min hals. Nyckeln som tillhörde huset plockade jag upp ur min ficka utan att hon märkte något, jag avbröt kyssen och tittade den vackra flickan i ögonen. Hennes läppar var knallröda och svällda, med ett milt leende. Klockan på min mobil visade 00.02 och det var tekniskt sätt hennes födelsedag. ”Grattis på födelsedagen älskling.” Jag placerade nycklarna i hennes hand och kysste hennes läppar. 

I hope u like it. Jag är inte riktigt nöjd med det, men jag hoppas att ni förstår vad det är jag försöker säga. =) Iallafall, jag hann precis klart med det innan yrseln började komma, så nu ska jag lägga mig ned och kolla på lite film. 

Berätta för mig vad ni tycker. Och hur ni tror att Pearl reagerar. ♥ 

”Justin, kolla hit!” – ”Höger.” – ”Vänster.” – ”Pearl, ställ dig bredvid Justin.” Allt jag ville var att komma bort från röda mattan, jag hade ingenting där att göra. Jag var ingen superstjärna som alla andra, och speciellt inte som Justin. Alla hans fans skrek, mycket högre än alla paparazzi. Han gick en bit före mig, och det kändes bara konstigt, antingen skulle jag gå bredvid honom, eller inte alls. Jag var hans plus en, och inte en kändis, han ville dock att jag skulle få känna på allt under en kväll. Iklädd en liten rosa söt klänning, och ett par vita klackskor. Jag kände mig vacker, riktigt vacker faktiskt. Det var Justin som valt ut klänningen till mig, och han hade gjort det riktigt bra. Han själv hade på sig en militärmönstrad t-shirt och ett par vita jeans. Han var verkligen snygg, och det fanns inga tvivel alls till varför alla skrek som dårar. Precis innan vi lämnade röda mattan pressade han sina läppar mot mina och kysste mig, hungrigt.

När vi kom in och bort från alla paparazzi kunde jag äntligen slappna av, och sänka mitt leende som nått ända upp till öronen så att jag nästan hade fått sendrag. ”Är du okej?” Han drog in mig i sin famn och höll om mig hårt, precis som att han ville skydda mig från något. ”Jag mår bra. Det var fruktansvärt påfrestande.” Han nickade och släppte taget om mig för att sedan fläta in sin hand i min. Taylor Swift var på väg mot oss, vilket fick mig att reagera. Henne hade jag inte träffat tidigare, och det gjorde bara saken ännu mer pinsam. Justin förstod inte vad han gjorde mot mig när han tog med mig på sådana tillställningar. Det var en sak att vara med honom på hans turné, då fick man träffa en och en annan kändis, men dem var aldrig fler än tre samtidigt. Justin slog armarna kring henne och dem kramades samt pratade ett tag, och jag ville inte tränga mig på så jag höll mig i bakgrunden och beskådade hela grejen med alla kända människor i samma rum.

”Babe, kom hit.” Han viftade med ena handen att jag skulle komma så jag gick med säkra steg mot honom, då det var det enda stället jag kände mig trygg på. ”Pearl – Taylor , Taylor – Pearl.” Justin presenterade oss och vi hälsade på varandra genom en kram. Precis då kom det fram en pressfotograf och frågade om det var okej att han tog ett kort på oss tjejer. Det var konstigt, riktigt konstigt faktiskt. Självklart ställde vi oss bredvid varandra, och ännu en gång log jag så ansiktet gjorde ont, men det var så jag visste att man skulle göra. Jag kunde se hur Justin stod bredvid fotografen och log, även han med hela ansiktet. ”Hey, du får se upp innan hon puttar dig åt sidan i rampljuset. Hon är vacker.” Jag hörde hur någon stod bredvid Justin och sa att jag var vacker, men såg inte vem då fotografen fortfarande tog kort på oss. När han väl var klar tackade han och gick, så att jag kunde se vem det var. Lil’ Wayne var det som stod bredvid Justin, livslevande. Mina kinder hettade till en aning, men Justin var snabb med att svara. ”Hon skulle aldrig göra det, hon gillar egentligen inte det här.”

♥

Tack vare Justin hade vi platser bland dem främsta raderna, och egentligen hade jag kanske inget att klaga över, men jag gillade inte blickarna folk gav mig, bara för att jag befann mig på Justins vänstra sida. Jag ville inte vara den tjejen som folk skulle minnas som Justin Bieber’s flickvän, jag ville antingen vara mig själv, eller ingen alls. Det var så jag var van vid att folk såg mig, som ingen. Allt det förändrades den dagen jag och Justin tog studenten och han klev ut från skolbyggnaden. ”Hur mår du babe?” Justin väckte mig ur mina egna tankar då vi satt ned i våra stolar. Allt var så mäktigt för mig, då jag aldrig tidigare hade upplevt något sådant tidigare. Alla människor runt om oss var så vackert klädda med glada leenden på läpparna. ”Jag mår bra, så länge du är vid min sida.” Jag visste att Justin var tvungen att lämna den minst en gång under kvällen, och det var för att uppträda, vilket inte gjorde mig något, då det var hans jobb. Han log bara mot mig innan han kysste mig kärleksfullt på kinden.

Pris efter pris utdelades till den ena duktiga artisten efter den andra, och jag kände inget annat än ren lycka för dem. Man kunde helt klart känna deras glädje när dem gick den korta biten mot scenen för att ta emot den enorma surfbrädan, och sedan tacka alla fans för deras underbara stöd. Jag vet inte vad som hände, men jag missade totalt att dem presenterade en av kategorierna som Justin var nominerad i, och reagerade först då presentatören ropade ut hans namn högt och tydligt. ”JUSTIN BIEBEEER.” Justin tittade på mig innan han kysste mina läppar för att sedan lämna stolen och vandra den korta vägen upp på scen. Jag kunde känna värmen efter hans läppar även fast han stod på scenen. ”Först och främst vill jag tacka alla mina underbara fans, utan er hade jag aldrig stått här. Detta hade inte hänt utan min mamma heller, i love you.” Han såg så fruktansvärt stolt ut när han nämnde både sina fans och sin mamma.

Han kom aldrig tillbaka efter att han hade tagit emot sitt pris för male fashion icon, då jag visste att han skulle upp på scenen efteråt. Musiken strömmade ut ur högtalarna och publiken blev som galna när dem hörde att det var Justins nya låt, As long as you love me. Själv satt jag ned i stolen och bara njöt av att höra hans röst, höra hur han tog i från tårna och verkligen sjöng från hjärtat. Det fanns inte en enda människa i arenan som inte stod upp och rörde hela kroppen, förutom jag som satt ned och njöt. Låten drog mot sitt slut och i en ynka sekund kunde jag höra mina egna hjärtslag tills låten tog slut helt och folket blev som galna på nytt. Jag älskar att se honom röra sig på scen, se hur han gör det han älskar.

♥

När hela kalaset var klart och alla reste sig upp och började röra sig mot utgången satt Justin fortfarande kvar i sin stol, så jag kollade på honom med en undrande blick. ”Baby, sätt dig. Det kommer ta ett tag att ta sig ut.” Han drog ned mig i sitt knä och la armarna om mig, och det var en underbar känsla. Han kunde välja vilken tjej som helst men det var ändå jag som satt där, med hans fingrar som lekte med mina. ”Du var vacker på scen.” Jag vet inte vart jag fick just det där ifrån, men jag sa det högt för Justin skrattade till och kysste mig på axeln. ”Tack babe.” När alla hade börjat skingra sig ut från arenan reste vi oss upp och började gå ut mot utgången, och det var först då jag insåg hur stort det faktiskt var. Jag stirrade omkring mig då Justin tog min hand i sin och drog in mig i sin famn. ”Jag är så glad att du ville följa med, att du faktiskt gjorde det för mig.”

Detta är det sista jag har kvar på lagret, men ska försöka fixa så att jag kan skriva lite i helgen. Jag har iaf klivit av min prakik. =) Men kommer att få jobba då och då. Så vi får se hur det blir. 

Novellen är absolut inte på väg mot sitt slut iaf. =) 

2 Juni. Vi sov kvar hemma hos Pearl då hon hade saknat sin säng väldigt mycket, och tro mig, det hade jag med. När jag vaknade på morgonen låg hon alldelens stilla bredvid mig. Hon såg precis ut som en vacker porslinsdocka, med inte en enda skavank i ansiktet eller på resten av kroppen. När hon dagen före frågade om jag hade sett hennes piller visste jag inte vad jag skulle svara, det var jag som hade tagit dem och spolat ned dem i toaletten. Jag vet att det var elakt, och jag tänkte mig inte riktigt för när jag gjorde det. Man ska aldrig tvinga någon annan till något, och det var i stort sett det jag gjorde. Vi hade en lång dag framför oss, då vi skulle iväg på Teen Choice Awards, så jag hoppade in i duschen efter att ha kysst henne på kinden. Samvetet åt upp mig inifrån, och det var inte så jag ville må resten av livet. Hela tiden när jag stod i duschen förberedde jag mig på att berätta för henne vad jag hade gjort, och varför jag hade gjort det, och tro mig, det var inte lätt. Efter en ganska lång och skön dusch virrade jag en handduk kring höften och kammade rätt håret.

Pearl sov fortfarande när jag kom tillbaka in i sovrummet, så jag gick direkt till min väska och plockade fram rena kläder som jag kunde dra på mig. Jag lät henne sova då vi inte hade speciellt bråttom och jag visste att det skulle bli en lång kväll och natt. Hon kunde behöva all sömn hon kunde få, så jag knallade ned till hennes mamma som satt i köket och läste tidningen. ”God morgon, sovit gott?” Hon vek ihop den och la iväg den på sidan om sig och tog en mun kaffe från muggen hon hade ståendes framför sig. ”Hur bra som helst. Och du?” Hon nickade mot mig och reste sig upp. ”Kaffe?” ”Ja, tack. Men jag kan ta själv.” Hon skakade bara på huvudet och gick mot kaffebryggaren. Hon vet att jag dricker svart så det var det jag fick. Vi satte oss vid köksbordet och hon frågade massa saker om turnén och hur vi hade haft det, vi hade ett riktigt trevligt samtal på morgonen. Jag önskade lite att det alltid kunde vara så, jag kände mig hemma tillsammans med Pearls familj. Sandy kom in i köket och viftade på svansen så mycket hon orkade.

•

”Gumman. Dags att kliva upp nu.” Pearl kunde verkligen konsten att sova en hel dag om ingen väckte henne, men jag var tvungen då hon dels var tvungen att göra sig klar och att jag hade något jag ville berätta för henne. ”Nej, snälla. En liten stund till.” Jag hörde på henne hur trött hon var, men hon skulle vara ännu tröttare om jag hade låtit henne sova en stund till. En kyss på kinden och vidare ned till hennes läppar fick henne att slå upp ögonen. ”Jag vill alltid bli väckt såhär.” Hon borrade in hela sitt huvud i bröstet på mig och drog täcket över oss båda. Jag förstår inte, hon har typ 7 kuddar i sängen och alla ligger på golvet när hon vaknar utom två för en har hon haft och en har jag haft. Jag strök henne över ryggen och kysste henne på hjässan, men ändå ville hon inte kliva upp. ”Du vet att vi har mycket att göra idag, du ska iväg och bli sminkad och det lär ju inte gå på en kvart.” Hon hajade till över det jag sagt, och jag tror att hon glömt bort att vi skulle på TCA. ”Wow, varför har du inte väckt mig tidigare?” Hon hoppade in i duschen, och jag började packa ned allt i min väska som på något sätt hamnat utanför.

”Kan du sätta dig ned en stund. Jag måste berätta något för dig.” Jag hade tagit mig i kragen och kommit fram till att berätta för Pearl om hennes p-piller, även om jag visste att hon skulle bli arg, eller rent ut sagt besviken, men jag var tvungen. Hon tittade skärrat på mig, och jag förstod att det lät hemskt när man sa en sådan sak, men det fanns inget annat alternativ. ”Vad har hänt?” Hon hämtade snabbt ett par matchande vita underkläder i spets och satte sig sedan ned på sängen och inväntade mig. ”Igår när du letade efter dina piller.” Jag tog en paus för att se om hon var med på vad jag menade, och hon nickade. ”Så ljög jag för dig.” Hon höjde ett av sina välplockade ögonbryn och kollade chockat på mig. Dock tror jag inte hon förstod vart det var jag ville komma. ”Fortsätt.” Jag tog ett djupt andetag och satte mig ned på golvet framför henne. ”Jag tog dem, och spolade ned dem i toaletten.” Jag vet inte hur hon reagerade, för hon satt bara helt still, varken sa eller rörde sig. ”Menar du på fullaste allvar att.. du av alla människor gjort något sådant mot.. mig?” Hon svalde högt, och jag såg hur en tår lämnade hennes öga.

”Förlåt mig, jag vet att det var dumt. Och jag skulle aldrig i hela mitt liv göra om en sådan sak. Det är inte ett beslut jag själv ska ta, utan det är något vi ska diskutera…” ”Det finns inget att diskutera. Hur kan du göra så mot mig?” Hon grät där hon satt, men rörde sig inte mer än nödvändigt. Jag reste mig upp och drog en obekväm hand genom mitt hår, då jag visste att jag hade ställt till det ännu en gång. Jag älskar den tjejen och det var inte fören efter att jag spolat ned dem som jag insåg att beslutet inte låg hos mig. ”Jag vet inte, men jag vet att jag älskar dig. Du är min bättre halva. Vill inte du ha barn, nej då är det så. Men jag kommer alltid att älska dig. Och jag kommer att stå vid din sida oavsett vilka beslut du tar här i livet.” Hon tittade upp på mig med tårar i ögonen, och reste sig sedan så att hon stod precis framför mig. ”Jag hade hoppats på att du förstod att vi kunde prata med varandra. Om du så gärna vill ha barn, varför har du inte bara sagt det? Tycker du det är jobbigt att prata med mig?”

Jag hade absolut inte trott att hon skulle vara så lugn när hon ifrågasatte vad jag hade gjort. Det gjorde bara saken ännu mer konstig. Hon tittade på mig hela tiden när hon pratade, och det syntes inte att hon var arg eller något, men man hörde att hon var besviken. ”För att jag inte tycker om att prata om det. Jag vet inte vad du vill, och jag är livrädd att du ska komma och säga att du inte vill ha barn.” Hon tog sina underkläder och gick mot badrummet men innan hon stängde dörren vände hon sig om. ”Jag ska bara klä på mig, stanna här.” Jag gjorde som hon sa och la mig ned i sängen, med ryggen mot badrummet. Jag hatade att bråka med henne, det var det värsta som fanns, med tanke på att hon var min bästa vän, min flickvän och min bättre hälft. Jag kände hur sängen sjönk ned och hur hon la sig precis bakom min rygg, och la sedan en arm över min midja. ”Babe, jag är inte arg på dig. Jag hoppades bara att vi skulle kunna prata om det.” Jag kunde inte undgå tårarna som kom på mig, jag visste att jag egentligen inte hade något att gråta över, men det var väl just den lättnaden som uppstod då hon sa att hon inte var arg på mig.

”Älskar du mig?” Jag blir rädd när hon frågar mig sådana frågor. Det bevisar ju nästan att jag är värdelös på att visa henne det, eller att jag inte säger det ofta. ”Klart jag gör. Varför frågar du?” Jag vände mig om mot henne, och innan jag hann reagera pressade hon sina läppar mot mina. Kyssen var mjuk och mild, gjord av ren kärlek. ”Jag vill veta att personen jag vill ha barn med tänker stanna med mig även när jag blir stor och rund.” Jag kollade chockat på henne, för att ens ha ställt den korkade frågan från början. Jag visste innebörden med att bli gravid, och visste därav att hon skulle bli rund, vackert rund. ”Jag kommer aldrig att lämna dig, oavsett om du rullar fram. Det är ditt hjärta och själ jag bryr mig om. Jag älskar dig så mycket. Förstår du det?” Hon nickade och pressade återigen sina perfekta läppar mot mina.

Jag har fortfarande problem med att sitta vid datorn länge. Så jag vet inte när nästa kapitel kommer. Men varje gång jag sätter mig, försöker jag iallafall få ned ett stycke, och i skrivande stund är kapitel 103 inte klart än. Man ah, ni märker när det kommer. =) 

Jag börjar ärligt tro att jag har någon form av fel på min hjärna. =/ För jag blir yr skit lätt framför datorn. =/ Det skrämmer mig en aning. 

Skulle du vilja göra ett länkbyte i både inlägg och menyn under länkar?

Svar: Jag gör tyvärr inga länkbyten. 

Varför ska du inte fortsätta skriva efter denna novell? Kommer du fortsätta skriva, fast ingen får läsa?

Svar: Jag vet faktiskt inte om jag kommer fortsätta skriva efter att denna novell är klar. Det känns som att jag har gjort mitt, att jag har skrivit för er alla. Vi får se, man vet aldrig med mig. ^ 

Skulle inte Justin ta över basketlaget och sånt i novellen?
Svar: Jo, det skulle han. Men det blev så mycket med Aurora, så jag visste inte riktigt hur jag skulle skriva det. =/ Hoppas ni inte blev allt för besvikna. 

Kommer du ha kvar bloggen efter att du slutat eller kommer du ta bort den helt?
Svar: Jag kommer absolut ha kvar bloggen. Den kommer inte försvinna. :) Så för er del kan ni läsa om och om igen. Det brukar till och med jag göra. =) 

Vilken är din bästa novell du har skrivit?

Svar: Det måste nog vara HITRISA del 1. Om jag får bestämma. =)

Hur mår du?

Svar: Jo tack. Jag mår bra, lite slut i fötterna efter att ha stått upp i 8 timmar. ^

Vem tänker du på när du skriver denna novell?

Svar: Det var en väldigt bra fråga. Ingen aning, jag tänker nog egentligen inte så mycket. 

Du kommer väl inte ta bort bloggen när du är klar?

Svar: Nej, absolut inte. =)

Vilka är dina favorit kapitel?

Svar: Jag vet faktiskt inte. Ett av dem är i alla fall när Clarissa och Justin sitter inne vid kuvösen som Adriana ligger i då hon föds.

Kan du inte starta en sexnovell som du sa?

Svar: Jag vet inte. Vi får se vad jag gör med mitt liv här fram över. =)

Vart får du all inspiration ifrån?

Svar: Allt som händer runt om mig. Jag snappar upp varje liten del folk gör eller säger till varandra, folk jag inte ens känner. I kön på Willys, eller på ett fik. Höll öron och ögon öppna. =) haha

Om du hann lästa varför justinbstories.blogg.se stängde ned, varför? Blev Allison och Justin tillsammans igen?

Svar: Ja, dom blev tillsammans. Hon flyttade till Hawaii, och dom hittade tillbaka till varandra, så han flyttade till henne, och dom gifte sig, samt att hon var med barn i sista kapitlet =)

Hur lång blir den pågående novellen?

Svar: Jag vet faktiskt inte. Det känns inte som att jag fått med allt som jag vill ska vara med. Så den kommer kanske bli ganska lång. ^

Kommer det en till novell?

Svar: Nej, det gör tyvärr inte det. Kanske längre fram i livet. Jag vet inte.

Hur många besökare har du ungefär på en dag?

Svar: Mellan 250 och 300  =)

Kommer det fler sexscener?

Svar: Självklart kommer det fler sådana. Haha ^

1 Juni. Att vakna på morgonen av underbara kyssar längs nacken och vidare ned över min bara rygg är det bästa som finns, speciellt när det är Justin vi snackar om. Han vet verkligen hur han ska göra för att väcka mig på bästa sätt. Genom att dra sina fingertoppar längs mitt lår och vidare fram mot min ena ljumske. Vi hade kvällen före legat med varandra så ingen av oss hade kläder på sig vilket gjorde allt så mycket lättare för honom att komma åt, och jag var den sista som klagade. Han fick gärna ta på mig. ”God morgon sötnos.” Sedan kysste han mig återigen på halsen och smekte mig lätt över min fortfarande ganska ömma klitoris. Ett lätt stön lämnade mina läppar, men han slutade på en gång, vilket fick mig att vända mig om mot honom. ”Hey, varför sluta du?” Han log bara mot mig, för att sedan pressa sina läppar mot mina och återgå till det han tidigare hade gjort. ”Fick du inte nog i natt?” Jag skakade bara på huvudet och särade mer på benen så att han kom åt bättre.

”Baby, är du klar snart?” Justin stod i duschen för att vi på morgonen skulle besöka min mamma och pappa. Vi var tillbaka i LA för en ganska stor show, och för en gala Justin tjatat på mig att jag ska följa med på, även om jag inte vill. Jag var redan klar, och det var ganska underligt, det brukar aldrig hända att jag är klar innan honom. ”Kommer.” Och som på beställning klev han ut från badrummet i rena kläder och fixad frisyr. Han var verkligen snygg, ett par svarta jeans och en vit t-shirt satt som ett smäck på honom. Jag ville slita av honom dem, men behärskade mig. ”Wow, vi ska träffa mina föräldrar, inte presidenten.” Han log mot mig samtidigt som han drog på sig sin jeansjacka och kysste mina läppar. ”Jag vill vara stilig inför min flickväns föräldrar.” Tillsammans gick vi ned i hallen och han drog på sig ett par nya vit Supras, och jag satte på mig mina kilklackar.

♥

”Åh, vad jag har saknat dig.” Mamma kramade om mig riktigt hårt, och jag kände verkligen hur mycket hon hade saknat mig, men hon var absolut inte ensam om den saken. Pappa kom strax efter henne ut i hallen och slog armarna om mig. Justin stod en bit bakom oss och bara log, tills mamma kasade sig över honom också. ”Tack för att du har tagit hand om min dotter.” Jag himlade med ögonen och hann öppna munnen innan Justin. ”Mamma.” Hon tittade på mig precis som att jag var knäpp. ”Vad är det? Han har ju gjort det.” Jag skrattade bara och följde doften som kom från mammas köttgryta i köket. Alla gjorde mig sällskap strax efter, och vi satte oss ned vid bordet. Det var faktiskt riktigt skönt att få vara hemma en kort sekund, med tanke på att jag och Justin inte skulle stanna i LA mer än två dagar, och då passade vi på att träffa min mamma och pappa.

Mamma ställde fram grytan på bordet och gav sleven till Justin, just för att han var gästen. Det luktade så fruktansvärt gott, att jag knappt kunde vänta på att alla hade tagit mat, men fick allt vara en duktig flicka och göra det. Min familj har aldrig varit speciellt trogen av sig, men sedan jag blev tillsammans med Justin har vi börjat be bordsbönen, och det är tack vare Justin. Han fick även i uppdrag att be den för dagen, och han gjorde det mer än gärna. Alla satt med händerna i grannens och lyssnade på honom, och man kunde höra att han gjort det förr. ”Amen.” Jag kände hur min mage kurrade, och insåg att även dem andra hade hört det, för dem tittade på mig och skrattade. ”Hungrig?” Justin kysste mig på kinden, vilket för mig känns ganska konstigt när han gör det framför mina föräldrar, men jag borde vara van, och dem säger inget. ”Om jag är.”

Maten var lika god som jag minns den och att den åts tillsammans med både mamma, pappa och Justin gjorde den nästan ännu godare. Vi hjälptes åt att duka av bordet för att sedan flytta in oss i vardagsrummet. ”Så när är ni tillbaka permanent?” Mamma vände blicken mot Justin som inte sagt speciellt mycket under middagen, då jag tror han njöt av den minst lika mycket som jag. ”Om drygt en vecka ska väl turnén vara avslutad.” Hon nickade som svar och reste sig upp för att gå mot vår bokhylla. ”NEJ, mamma. Ge dig.” Jag förstod på en gång att hon skulle plocka fram ett gammalt fotoalbum på mig, och det var inget Justin behövde se. ”Jo, gud vad roligt.” Han kramade om mig från sidan och kysste mina läppar. Hon skrattade bara och gav ett av albumen till Justin. Jag trodde att vårt förhållande hade klivit förbi den graden där saker och ting var pinsamt, men tydligen inte. Mamma hittade alltid en väg, och hon hade inte, fram till den dagen visat honom massa gamla baby-bilder på mig.

”Fan vad söt du var när du var liten.” Hans få ord fick mig att rodna, vilket egentligen inte borde ha hänt. ”Så säger du bara..” ”Hey, varför skulle jag göra det. Du är den vackraste i världen, vore ju nästan löjligt om du inte var söt när du var liten.” Mamma tittade på oss från dörröppningen och log, jag såg allt i ögonvrån. ”Jag vill ha en mini-Pearl.” Han viskade mot mina läppar och det var ganska skönt då mamma inte kunde höra oss, men det kändes ändå som att han bara sa en sådan sak. Även om jag hört honom säga det förut. ”Säg inte så, vi har inte tid med ett barn, och det vet du. Du framför allt har inte tid att bli pappa.” Han tittade på mig, slog ihop albumet och lyfte upp mig i sitt knä. ”Jag tar mig tiden. Vi kan fixa det.” Han lät seriös, och det skrämde mig. Visst ville jag ha barn, men jag kunde inte undgå känslan om att kanske förlora ännu ett. Ännu en gång kysste han mig på kinden, och som så många gånger förr kände jag mig som en liten fågelunge, som burrade in sig under sin mammas vinge. Jag förstod inte hur han kunde vara så söt mot mig hela dagarna.

”Snälla, kan vi prata om det här när min mamma inte står och lyssnar?” Han vände sig om mot dörren och kollade mot mamma, som i sin tur började gå mot en av fåtöljerna som stod bredvid soffan vi satt i. ”Jag tycker ni resonerar bra, båda två. Och ni har många år på er.” Ända sedan min mamma gav mig p-piller har jag alltid haft mobilen på påminnelse, annars hade jag aldrig kommit ihåg det, och den ringde till precis då vi satt där. Jag gick ut till min väska för att ta mig ett piller, men dem låg inte där. ”Justin, har du sett mina piller?” Jag vände upp och ned på hela väskan utan att finna dem. ”Nej, eller borde jag ha gjort det?” Jag skakade på huvudet och kollade ännu en gång i väskan. ”Dem är borta.” Paniken kom krypandes längs benen på mig, medan Justin inte verkade se allvaret i det hela. Vi hade kvällen före legat med varandra, och han hade kommit i mig flera gånger. Tillslut var det bara att inse att det var ett tecken, ett tecken på att jag skulle sluta med dem, och faktiskt bilda en familj med Justin.

Jag har nu slutat att lägga upp minst ett kapitel om dagen. Då folk ändå inte visar sin uppskattning genom att kommentera. Jag ber om ursäkt över detta, men det ska bli så jäävla skönt att avsluta denna novell snart. 

(VARNING, grova bilder.)

Hon låg helt naken under mig, den perfekta flickan Gud en gång skickade till jorden. Hennes leende tillhörde en ängel, och hennes kropp en gudinna. Hon förstod inte hur mycket jag älskade henne, och verkligen var villig att kämpa för att hon skulle förstå det. Jag pressade mina läppar mot hennes och lät kyssen tala för sig själv. Mina händer vandrade över hennes kropp, och jag kunde nästan höra hur hon spann likt en katt under mig för att slutligen släppa ut en del stön som ändå kvävdes av kyssarna vi båda utförde. Hon drog min t-shirt över huvudet för att sedan kyssa mig längs käkbenet och vidare ned över halsen där hon bet lugnt. Att min mamma inte har sett alla märken jag haft på halsen är ett under, eller så har hon sett men ändå inte sagt något. Aurora var absolut en sådan person jag hade kunnat falla för, innan hon visade sitt rätta jag, men Pearl tog mig till nya platser varje gång jag kände hennes lätt fuktiga läppar mot min bara hud. Det var något ingen annan tjej någonsin skulle klara av.

Jag la mig ned försiktigt på rygg och drog henne med mig i fallet, så hon hamnade gränsle över mina ben som fortfarande var täckta av mina byxor, dock varade det inte speciellt länge då hon lugnt och försiktigt började knäppa upp dem samtidigt som hon hela tiden kollade mig i ögonen. Hon var en av dem få människorna jag kände som inte behövde le med munnen för att kunna uttrycka sina känslor, då hennes ögon talade ett klart språk. Hon kysste mig på magen när hon drog ned dem tillsammans med mina kalsonger. ”Vet du att du är den vackraste skapelsen i mina ögon?” Jag blev helt tagen när det var hon som sa något sådant, det är inte ofta hon gör det, och det är då jag vet att det kommer från hjärtat. Våra kläder låg tillsammans i en hög på golvet precis som vi låg i en hög i sängen, med både armar och ben tätt omslingrades. Jag kysste hennes perfekta läppar så intensivt att hon knappt märkte att jag la ned henne på rygg igen och började utforska hennes kropp, precis som att jag inte redan visste exakt vart alla hennes leverfläckar satt, eller små ärr av vattenkoppor från då hon var liten.

Med hennes händer i ett fast grepp över hennes huvud kysste jag min väg ned över halsen och magen för att slutligen låta mina läppar lätt röra lite vid klitoris. Hon stönade till och var precis på väg att dra ihop benen men jag hann släppa hennes händer och ta ett fast grepp om hennes ben, för att göra klart för henne att jag absolut inte var färdig. Hon stönade och vred sig under mig när jag lät min tunga arbeta, för att sedan låta två fingrar glida in i henne. Känslan som kom tillbaka i min kropp var nästan den samma som första gången jag visade henne detta, då hon var helt ny, helt orörd. Jag hade under arbetet med henne redan blivit hård, vilket var ganska tur då hon helt plötsligt krånglade sig ur mig och slog runt oss på rygg. Jag hann inte ens ta ett andetag fören hon hade gränslat mig, för att sedan låta sig själv vänjas av min storlek. ”Jag klarade inte av väntan, jag ville ha dig så mycket.” Jag log bara mot henne och förde upp mina händer mot hennes bröst, och masserade dem löst så att hennes röstvårtor styvnade.

Efter en timme av njutning ville jag ta det en våning högre upp. Visst älskar jag att bara ligga och njuta av hennes närhet, känna hur hon arbetar med sin underkropp, hur hennes händer smeker mig över bröstet, och hur hennes läppar pressas mot min bara hud och läppar. Hon åkte ned på rygg vilket fick henne att skratta till, ett urgulligt litet flickskratt. Återigen var jag inne i henne och väntade inte många sekunder innan jag började stöta både hårt och djupt i henne. Ibland kunde jag till och med se hur hon tyckte att det var obehagligt, men sa hon inget så tänkte jag inte vara den som gjorde något åt det heller. Hon förstod inte vad hon gjorde med min kropp när hon helt medvetet krampade kring min stenhårda. Ibland ville jag nästa spänna fast henne, och använda hennes kropp som ett redskap, men hon var min flickvän, och jag kunde inte göra det. Hon var värd så mycket mer, än bara något att leka med.

”Vänd dig om.” Tre enkla ord som hon lydde på en gång. Hon stod på alla fyra framför mig med ett fast tag kring sänggaveln, och jag tackade gudarna för att Kenny hade rummet några våningar under oss, då han absolut inte kunde höra vad som föregick. När jag penetrerade henne stönade hon högt och belåtet, vilket fick mig att njuta ännu mer. Jag tog henne så hårt och så fort jag orkade efter en dag som denna, och hon verkade inte ha något emot det, då hon med jämna mellanrum mötte mina stötar. ”Fuck, Justin.” Hon kastade bak allt sitt långa hår över ryggen och andades så gått hon kunde då hon stönade så högt hon bara orkade. Jag kysste henne över ryggen och placerade en arm över hennes bröst och tog ett fast tag kring det vänstra och lyfte upp henne mot mig, så att hon var så illa tvungen att svanka ännu mer för mig, vilket var det sexigaste en kvinna kunde göra. ”Jag älskar dig.” Hon rodnade men vände sig om så att våra tungor nådde varandra. ”Och jag dig.” Hon pressade sina läppar mot mina för att sedan avsluta kyssen tvärt. ”Ta mig hårt, babe.” Hon viskade mot mina läppar så att det nästan kittlades lite, men det fanns inget tvivel om att jag inte gjorde som hon bad mig om.

”Jag kommer.” Jag fortsatte stöta genom hela hennes orgasm och den verkade inte vilja ge sig. Tillslut la hon sig ned raklång på mage och andades häftigt. ”Orkar du mer?” Jag kysste henne på halsen samtidigt som hon små stönade mer för sig själv än för någon annan, och svankade från där hon låg. Jag visste att hon gillade att bli tagen hårt bakifrån, ibland till och med att jag drog henne i håret, vilket hon fick uppleva just den kvällen. Hon låg på mage och svankade när jag återigen trängde in i henne. Hennes stön kvävdes av kudden hon pressat ansiktet emot. Jag tog allt hennes hår i ena handen samtidigt som jag drog det lite bakåt, och hon var tvungen att titta upp från kudden. Med hårda och jämna stötar pressade jag min väg in i henne. Jag förstod inte hur hon kunde vara så tight även om vi legat i några timmar, hon höll hela tiden måttet, och det gjorde så jag älskade henne ännu mer.

”Jag vill ha dig över mig.” Jag drog mig ur henne och lät henne vända sig om för att sedan placera sina ben kring min midja och sära sina ben för mig. Hon gjorde något hon tidigare inte gjort, hon sög på ett av sina fingrar och förde ned det till sin klitoris, och samtidigt som jag pressade mig in i henne fick jag skåda då hon lekte med sig själv. Hon har aldrig varit så sexig och så syndig som hon var då. Jag böjde mig ned mot henne för att smeka hennes läppar med mina, och hon rev mig på ryggen flera gånger. ”Hårdare, jag vet att du kan. Få mig att komma igen, så ska du få komma.” Hon nafsade mig i örsnibben och korsade sina ben kring min rygg. Hon kom, och gick upp i en brygga likt vilken gymnast som helst. När hon hade återfått andningen knuffade hon ned mig på rygg och tog mig i munnen. Vi har aldrig avslutat på det sättet, så det var garanterat något nytt, och inget jag hade något emot. ”Babe..” Var det enda jag hann säga innan jag kom, och hon tog allt i munnen. Min flicka svalde allt, precis som att det var något hon gjorde dagligen.

Jag vet inte om detta är ett kapitel ni har längtat efter, eller inte. Men ah, här har ni det. =) 

Imogon kliver jag återigen på min praktik, och jag vet inte hur det kommer se ut med kapitel. Men den börjar nog närma sig sitt slut, så ska försöka komma på ett avslut på den. :) Sedan är det färdit för min del. 

Har ni några förslag på vad ni vill läsa om så är ni välkomna att komma med dem. 

Efter samtalet med mamma kände jag mig genast mycket bättre. Hon fick tillbaka mig ned på jorden, och jag lovade mig själv att aldrig lyfta mer än en fot åt gången. På så sätt kunde jag både ta mig framåt och hålla mig på jorden. Jag kunde höra hur konserten tog slut, genom ljudnivån som steg några grader, och allt folk som var på väg mot logen jag sa i. Visst var jag fortfarande arg för att Justin inte bara försökt, utan även lyckats göra mig svartsjuk. Jag ville inte att han skulle vara svartsjuk på Alex, för det fanns verkligen inget mellan honom och mig, vilket bara gjorde mig frustrerad. Dörren öppnades och jag visste inte vad jag hade att förvänta mig med tanke på vad jag tidigare hade gjort som till och med Kenny fått beskåda. Justin var den enda som kom in, helt svettig och alldelens för sexig för sitt eget bästa. Ibland var det konstigt att jag kunde koncentrera mig och inte slita av honom kläderna.

Kenny måste ha berättat för honom vad jag tidigare hade varit på väg att göra för han agerade precis som att jag inte fanns i rummet. Jag kunde ibland skymta en besviken känsla genom honom, och det var inte mer än att jag själv kände mig besviken. Jag hade gjort honom arg, och det var det sista jag ville göra. Han tog med sig rena kläder och hoppade in i duschen, fortfarande som att jag inte var med honom. Dörren till badrummet stod fortfarande på glänt så jag styrde mina steg mot den och gick in, jag ville inte vara osams med honom. ”Justin?” Jag såg hur han hoppade till bakom det frostade glaset, och jag antog att jag skrämde honom en aning. Han vände sig om och kollade på mig, då det var frostat i mitten och vanligt ned mot hans fötter och mot hans ansikte. ”Vad vill du?” Jag hörde på honom att han inte var glad, vilket bara gjorde att jag fick en klump i magen. ”Varför pratar du inte med mig?” Han skakade bara på huvudet och vände sig om igen. ”Jag tar mycket från dig, men inte detta. Vi diskuterar detta när vi är tillbaka på hotellrummet.”

♥

Egentligen var det meningen att vi skulle flyga till LA på en gång efter att Justin hade haft sin konsert, men han hade bestämt att han och jag, inklusive Kenny skulle vara kvar i México en dag. När vi hade tagit oss till hotellet tog både jag och Justin våra väskor och rullade med dem upp till vårt rum. Kenny hamnade på någon våning nedanför oss, vilket inte gjorde mig något. Allt jag kunde tänka på var att Justin inte sagt många ord till mig, och han hade framför allt inte tagit i mig. Tystnaden mellan oss gjorde mig nästan illamående, och jag kände mig tvingad till att få bort den. Justin gick in i sovrummet med sin väska, men kastade sig sedan i soffan, fortfarande som att jag inte var med. ”Snälla Justin. Prata med mig.” Han tittade på mig och höjde ena ögonbrynet, nästan som att han inte förstod vem jag var, eller vad jag gjorde där. ”Jag kanske skulle ha åkt med dem andra hem. Du verkar inte vilja ha mig här.” Jag tog med mig min väska in i sovrummet och drog igen dörren bakom mig. Jag visste att jag hade gjort fel, och jag hatade tystnaden mellan oss. Jag ville till och med att han skulle skrika på mig, tala om för mig att jag hade betett mig illa.

”Förstår du att det här är mitt liv? Det är mitt jobb. Det kanske var en dum idé att du följde med. För jag vet inte vad det är som har tagit åt dig. Mellan fyra väggar på skolan var du den där tjejen som knappt vågade säga flaska, och så vitt jag har hört från Kenny är du inte längre hon. Den tjejen jag föll för, hon som fick mig att känna lycka och glädje.” Jag sa inget, jag lät honom bara prata där han stod i dörröppningen. Även om tårarna rann på mig, kunde jag inte bry mig mindre. Han var allt för mig, och jag visste att jag hade gjort bort mig, jag visste att han skulle bli besviken, och framförallt arg. ”Vi älskade varandra, och vi framför allt respekterade varandras åsikter. Och jag vet att bara för att mitt namn är stort så kan jag inte få allt jag vill i hela världen. Men jag trodde verkligen att du skulle respektera mig när jag sagt att jag inte vill att du ska vara med Alex, jag vill inte förlora dig, och absolut inte till honom. Jag vet inte vad det är med dig, eller vad som händer, men det känns som att du vill göra allt för att jag ska stöta bort dig. Att jag ska släppa taget om dig. Är det, det du vill?” Jag kunde inte svara honom, jag ville, men kunde inte. Mitt hjärta slog för fort, och pulsen ökade.

Jag vet inte hur länge han stod där, och troligen väntade på mitt svar. Svaret jag inte kunde ge honom på grund av att min tunga inte ville sammarbeta med mig. Egentligen ville jag bara kasta mig i hans famn, men inte ens det kunde jag göra. ”Svara mig.” Han höjde rösten åt mig, och det har han inte gjort tidigare, i alla fall inte på det sättet, aldrig, någonsin. Jag ryggade inte tillbaka, vilket en vanlig människa hade gjort. Sakta tog jag mig ur sängen där jag tidigare hade suttit med en kudde tryckt mot bröstet. Med bestämda steg gick jag mot honom, men stannade strax framför honom, då jag inte vågade mig för nära. ”Kan du inte prata längre? Vill du att jag ska stöta bort dig?” Jag skakade lite försiktigt på huvudet, men vågade mig inte på att se honom i ögonen. ”Se på mig när jag pratar med dig.” Jag har aldrig hört honom sådär innan, i bakhuvudet kunde jag höra hur varningsklockorna ringde, samtidigt som en annan del sa åt mig att trigga honom mer, för att se hur långt han själv klarade av att ta det.

Jag bet mig löst i läppen samtidigt som jag vek upp huvudet mot honom, hans ögon var gyllenbruna vilket bara var ett bevis på att han inte riktigt var så arg som han försökte framställa sig själv, och jag kunde inte annat än känna en liten besvikelse. Jag ville att han skulle ta tag i mig, hårt och bestämt. Jag ville nästan att han skulle vara riktigt arg. I samma ögonblick som våra ögon möttes tog han tag i mina armar och tryckte upp mig mot väggen. Jag blev inte rädd av själva grejen utan blev bara så överraskad att han gjorde det, för att sedan pressa sina läppar mot mina. ”Jag älskar dig. Förstår du det?” Han lutade sin panna mot min när våra läppar släppt varandra. En tår lämnade mitt ena öga och banade en väg ned över min högra kind och vidare ned för att slutligen lämna mitt käkben. ”Jag älskar dig. Jag vet att jag hade kunna ställt till det idag. Förlåt mig.” Ännu en gång vågade jag inte se honom i ögonen, men han såg till så att jag inte hade något val genom att lägga två fingrar under min haka och vika upp mitt ansikte mot hans igen. ”Gör aldrig mer om det. Oken?” ”Jag lovar, förlåt.”

Jag vet inte vad som hände med honom, men han lyfte upp mig så att mina ben hamnade kring hans midja, och kysste mig igen, precis som att det inte fanns en morgondag. Helt plötsligt kände jag något mjukt mot min rygg och insåg ganska på en gång att han hade lagt ned mig i sängen, men vi skiljdes inte åt, hans läppar var fortfarande hårt pressade mot mina, och hans händer letade sig in under mitt linne och bak på ryggen för att slutligen knäppa upp min BH. Han satte sig upp men lyfte med min överkropp med en av händerna som han fortfarande hade på min rygg, för att fortsätta kyssa mig på halsen. ”Jag vill ha dig, nå så fruktansvärt mycket.” Han behövde bara säga en sak för att få mig att vilja ha honom ännu mer, än vad han ville ha mig. ”Ta mig.” Jag ville inte förstöra stämningen som fanns mellan oss med massa onödigt prat, så jag försökte säga det jag ville ha sagt med ett fåtal ord, vilket fick honom att dra mitt linne över mitt huvud och kyssa mig mellan mina bröst.

Jag är inte tillbaka, men eftersom att det är en sådan stor dag för oss Beliebers, så valde jag att skriva ihop ett kapitel åt det. =) Jag vet inte om det var som ni hade förväntat er, men jag hoppas verkligen det. Jag blir fortfarande fruktansvärt yr när jag sitter vid datorn, så jag ger upp detta ett tag till nu. Men ah, kommentera. =) 

BTW, jag har läst Danger 3 ggå redan. Och jag kan inte fatta att ALAYLM nästan är som Danger fast i film. ^