”Snart ska jag bli en mäktig kung, som fienderna slår.” Lejonkungen har alltid varit en av mina favorit filmer, den skulle jag kunna berätta i sömnen, replik för replik. ”-Ja, men djurens konung brukar väl, ha lite mera hår?” Jag älskar att sjunga just den låten, i två olika röster. ”Snart blir jag djungelns nummer ett. En kung, en stor idol. Jag tränar på min nya stil. Jag ryter fram ett vrål.” Jag stod och lagade mat på eftermiddagen, samma dag som Justin kysst mig precis innan han gått. ”-Ursäkta mig, du verkar lite ung.” Panerad fisk och potatis stod på menyn till middag. Jag skulle kunna leva på fisk, så fruktansvärt gott. Om man bortser från alla äckliga ben, som typ vill döda min hals om man missar ett. ”Vänta, snart är det jag som är kung.” Potatisen började koka och fisken var nästan klar när jag la av med mitt sjungande. Mina grannar måste trott jag vart galen. När jag är hemma själv springer jag gärna omkring i bara bh och trosor, och det var ingen skillnad just den gången heller, men när det ringde på dörren fick jag snabbt lite panik. Jag hade min långa t-shirt hängandes över ryggstödet på soffan i vardagsrummet, så jag drog på mig den innan jag öppnade dörren.

”Hej, jag ville egentligen bara hälsa dig välkommen till området.” På min trapp stod en tjej som troligen var i min ålder. Jag hade ingen aning om hon visste vem jag var, eller om hon gjorde det för att hon var snäll, och för att jag skulle känna mig välkommen. ”Tack så hemskt mycket.” Hon plockade fram ett cigg paket och erbjöd mig en, men jag tackade artigt nej. Hon skrattade till. ”Kanske ska presentera mig. Milena.” Hon sträckte fram sin hand som jag artigt tog. ”Roxanna.” Hon nickade till, och verkade inte veta vem jag var, vilket jag faktiskt tyckte var väldigt skönt. ”Bor du här själv?” Hon nickade mot huset som kanske var lite väl stort för bara en person, men jag nickade tillbaka precis som att det inte vore något. ”Ja, jag gör ju det. Flyttade faktiskt in igår. Så har sovit en natt här.” Även om jag inte kände henne så kunde jag ändå se att hon skulle komma att bli en bra vän. ”Jag bor där.” Hon pekade mot huset mitt emot mitt och fortsatte. ”Tillsammans med mina föräldrar och min lillasyster, Emma.” Jag skulle verkligen komma att trivas i detta område.

”Du får ursäkta mig, men jag har maten på spisen. Men om du vill kan du komma tillbaka lite senare ikväll och ta ett glas vin med mig?” Hon fimpade sin cigarett och rättade till sitt hår. ”Absolut, det låter trevligt. Jag kommer runt sex, om det är okej?” ”Absolut.” Vi sa hejdå, och hon sprang över min uppfart och mot sitt eget hus. Potatisen hade kokat alldeles för länge, och fisken hade blivit bränd på ena sidan. Jag skrattade till för mig själv. Första matlagningen på egen hand och det går helt åt pipan. Jag kommer att få träna många gånger innan allt kommer att gå som jag vill. Maten placerade jag på tallriken jag hade plockat fram och lagt på alla grönsaker som jag hade skurit upp. Att sitta ensam vid bordet var ingen höjdare, men det var också en sak jag var tvungen att vänja mig med. När mamma och pappa inte var hemma hade jag i alla fall Anastasia som höll mig lite sällskap när hon befann sig i köket. Jag var nog så illa tvungen att skaffa mig en egen, någon som kunde ta hand om mitt hem åt mig, för kände jag mig själv rätt skulle mitt hus förfalla totalt inom en vecka.

Milena dök upp precis klockan sex vilket visade att hon var en punktlig människa. ”Hej, kom in.” Jag stängde dörren bakom henne och gick in i köket. ”Du kan se dig omkring om du vill. Ska bara hämta en vinflaska så kan vi sätta oss på altanen.” Hon nickade och försvann in i vardagsrummet som inte var helt klart, jag hade fortfarande inga tavlor eller personliga tillhörigheter uppsatta. Jag hade lovat mig själv att jag skulle fixa det den kommande veckan, en av dem få dagarna jag inte hade något att göra. Redan på tisdagen skulle jag till Victoria Secrets stora huvudkontor och prova mina kläder jag skulle ha på visningen, årets hetaste, eller vad det är folk säger. ”Du dricker rött vin va?” Ett leende speglades på hennes läppar. ”Absolut, det gör jag.” Tillsammans gick vi ut på altanen och slog oss ner i varsin stol. Solen hade än inte börjat gå ner, men den skymdes bakom träden jag hade på min gård. ”Så vad gör du om dagarna?” Jag kände mig lite tvingad till att få igång ett samtal.

”Jag är 18 och går på college. Du då?” Det var just där som jag inte riktigt visste vad jag skulle svara. Nog visste jag allt hur gammal jag var, men skulle jag tala om vad jag hette i efternamn och att jag var en av världens mest etertrackade underklädesmodeller? Skulle jag våga chansa? Jag ville så gärna ha en vän jag faktiskt kunde lita på, en som jag kunde bygga upp en vänskap med. ”Jag fyllde 20 igår. Så idag är jag egentligen mer bakis än vad jag klarar av.” Började jag och skrattade till. Hon spärrade upp sina ögon. ”Men gud, grattis i efterskott då.” ”Tack.” Vi båda två smuttade på vinet och placerade glasen exakt samtidigt på bordet mellan oss. ”Jag jobbar som modell. Eller ja, rättare sagt underklädesmodell.” Hon flinade mot mig igen. ”Mitt fulla namn är Roxanna VanDerHoltz.” Hon slog sig för munnen. ”Men gud, hur kunde jag inte känna igen dig?” Jag vet inte om hon tyckte att det blev pinsamt, eller vad det var som hände. ”Du behöver absolut inte be om ursäkt för det. Ganska skönt att jag fick tala om själv vem jag är.” ”Ja, det förstår jag.”

Jag hade aldrig sett min egen trädgård då jag blev förälskad i huset redan då jag klev in i hallen, och min pappa köpte det åt mig. Jag blickade omkring mig, för att se vad det var för hus jag hade runt mitt eget. Milenas skulle jag inte hitta då det låg på framsidan av mitt, men jag hittade Justins. Om jag inte såg helt fel fanns det till och med en liten stig mellan våra hus. Vilket jag tyckte var komiskt, jag skrattade till och Milena kollade konstigt på mig. ”Vad tittar du på?” Jag nickade bara mot huset för att se om hon visste vem som bodde där. Hon blinkade till och skrattade hon med. ”Du har ju värsta bra läget här ju för att se när Bieber badar naken i poolen.” Jag spärrade upp ögonen och kollade på henne. ”Ja, det är i alla fall vad jag har hört att gör. Har aldrig träffat honom fast vi bor typ hundra meter från varandra.” Hon tog en klunk av vinet. ”Och hans fester vill man ju gå på. Det rullar in kändisar här med jämna mellanrum.” Vi fortsatte prata lite om honom, men jag gav inte en enda vink om att jag faktiskt träffat honom, och ännu mindre legat med honom.

”Baby, vad gör du? Puss”

Jag behövde egentligen inte ens titta vem det var ifrån, för det finns bara en människa som kallar mig baby, och som verkligen får göra det utan att jag blir arg. Jag hade redan förstört allt jag en gång byggt upp. Jag hade tagit med mig Justin hem, hem till min fristad och legat med honom i min säng. Det var något nytt, men något jag absolut skulle kunna tänka mig att göra igen. Hemma hos honom kunde vi inte vara igen, och inte heller ta in på ett hotell. ”Har du pojkvän?” Milena avbröt mina tankar så jag låste mobilen och la ner den på bordet mellan oss, med displayen nedåt. ”Nej, jag är fri som en fågel. Du då?” Hon skakade på huvudet och fyllde på våra glas med skvätten som fanns kvar i vinflaskan. ”Jag hade ett förhållande för bara en månad sedan. Men vi gled ifrån varandra.” Så det var inte bara jag som hade haft ett konstigt förhållande, hon var också en. ”Min senaste pojkvän var otrogen mot mig, i min egen säng.” En häpen min satte sig i hennes ansikte och hon kollade på mig precis som att jag skulle fortsätta. ”Med min bästa vän.”

”Inte mycket, tar ett glas vin med min granne och tänker på dig. ;P Du då? Puss”

”Har du några syskon?” Vi hade flyttat in oss i vardagsrummet och slagit oss ner i soffan. ”Nej, jag är ensambarn. Lite tråkigt ibland, när både mamma och pappa har vart borta.” Det såg verkligen inte ut som att någon bodde i detta hus. Möblerna var vita och helt opersonligt. Jag var verkligen tvungen att plocka fram lite kort eller köpa mig något som gjorde att huset inte såg ut som ett modellhus. ”Det förstår jag. Jag har ju i alla fall haft min syster hela tiden. Hon är underbar, och du kommer älska henne.” Det är inte ofta jag hör att andra människor kommer överens med sina syskon, så jag blev faktiskt lite chockad när hon sa att jag skulle gilla henne minst lika mycket som hon gjorde. ”Vill verkligen träffa henne.” Hon log mot mig samtidigt som hon kollade på klockan. ”Oj, är den klockan redan halv tolv? Jag ska nog ta och dra mig hem över. Skola imorgon.” Det sista sa hon med lite ledsnare ton. ”Ja, jag ska också upp, ska iväg och jobba. Men ta mitt nummer så kan vi i alla fall höras.” Hon plockade fram sin mobil och knappade in siffrorna som jag rabblade upp, och lika gjorde jag. ”Det var trevligt att träffa dig.” Hon log och gav mig en kram. ”Detsamma.”