Skrivet:
Kategori: √ 5. You Gave Me Strength

Chapter 21.


 

BIEBER...!!!” Att vakna till skrik av min lillasyster Jazmyn kan vara det bästa som finns. Det är då man vet att man har en bra familj, en som bryr sig, och faktiskt älskar en för den man är. Hon är den som får mig att hålla fötterna på jorden, hon och alla andra i min underbara familj. ”Godmorgon gullunge.” Jag brottade ned henne i sängen lugnt och försiktigt och började kittla henne så att hon tillslut gallskrek. Hon sprang ned till pappa och Jaxon medan jag hoppade in i duschen och vaknade till liv en aning. När jag stod där inne tänkte jag tillbaka på telefonsamtalet jag hade haft med Pearl kvällen innan. Jag kan inte förstå hur hon kan få mig att må så bra, en liten snärt människa som hon. Jag hade velat se hennes min när jag frågade vad hon hade på sig, då jag vet att hon inte är en sådan tjej. Jag kan ha skrämt henne en aning, jag vet inte. Men jag hoppas hon förstod att jag skojade med henne. Den tjejen kan lätt göra mig galen bara genom att andas, jag fattar inte vad som är på väg att hända med mig.

 

Pappa satt vid köksbordet tillsammans med Jazmyn och Jaxon. Jazzy smaskade på en smörgås och sken upp i ett brett leende när jag kom in, ett leende jag helst sluppit då hon hade en tuggad smörgås bit i munnen samt kladd i hela ansiktet. Pappa tittade strängt på henne. ”Jazzy, stäng munnen, för guds skull.” Hon fortsatte bara skratta, precis som att inget hade hänt. Jag satte mig ned bredvid pappa och tog mig en skål med flingor och mjölk. När både Jazmyn och Jaxon hade ätit klart hoppade båda ned från stolen och sprang iväg. ”Hur trivs du i skolan?” Han var den första i min familj som faktiskt tog upp skolan, vilket jag uppskattade. Jag svalde det jag hade i munnen, för jag vet hur mycket pappa hatar när man pratar med mat i munnen. ”Jag trivs som fisken i vattnet. Jag har bra vänner och det är kul.” Jag kunde med handen på hjärtat säga det där, för jag talade sanning. Visst hade det känts jobbigt i början, men det gör det nog för alla när man kommer ny till ett ställe. ”Skönt att höra.”

 

Jag hjälpte pappa att städa upp i köket när han klädde på barnen sina vanliga kläder då dem inte ska springa omkring i pyjamas hela dagarna. Vi hade planerat att vi skulle ta med dem till den stora lekparken som finns en bit in mot centrum. Jazmyn älskar att vara där oavsett om det är snöstorm eller inte. Så för henne var det ingen tvekan om att hon jublade, Jaxon var det lite sämre med då han inte tycker det är speciellt kul. Fråga mig inte varför, men sån är han. Han säger inte så mycket, fast det är inte det enda, han blir nöjd bara man sätter på en barnfilm åt honom. Han gillar inte direkt läget. Jag och pappa hade en varsin vagn som vi sköt på, och paparazzi i buskarna. Pappa suckade högt och tydligt, jag trodde nästan han skulle blåsa bort löven med sin utandning, men sådan tur hade vi inte. ”Säg till om vi ska gå hem igen.” Jag blev förvånad av min egen mening, men jag ville inte att pappa eller mina småsyskon skulle känna sig obekväma på grund av mig. ”Det ska vi inte. Det är dem som ska lägga av.”

 

 

Vi hade varit i parken i en timme när Jazmyn hoppade i en gunga och gjorde fart alldelens själv, Jaxon hade somnat i vagnen, så han behövde man inte ha någon större koll på. ”Du, jag hörde att du pratade i telefon igår. Vem kan en grabb prata med i nästan två timmar?” Pappa hånlog mot mig, och jag kände att jag fick en röd nyans i ansiktet. Det borde vara lätt att prata med honom om tjejer, men jag vet inte vad det var som stoppade mig, eller vad som gjort att jag inte berättat för honom att jag har hittat en som jag har sjukt kul tillsammans med. Jag kollade bort mot Jazmyn i hopp om att han skulle förstå att det inte var ett ämne att föra på tal, men jag hade helt fel då han tydligen inte ville ge sig. ”En tjej, hah?” Jag nickade svagt men kollade fortfarande inte på honom. ”Vem är hon?” Det var ingen idé att inte svara, han skulle inte ge sig. Jag berättade lite om henne, och till och med jag kände hur jag lyste. Det var nästan som att jag hade en gloria kring mig. ”Du lyser, tycker du om henne?” Visst hade jag tänkt på det själv, men inte från någon annans perspektiv, då blev allt mycket klarare. ”Jag vet inte. Tror det, men jag vet inte vad hon tycker. Och jag tänker inte visa något fören jag vet vad hon vill.” Han nickade förstående och gav mig ett riktigt Bieber-leende.

 

Att få spendera tid med min familj i en park utan att ha massa folk omkring mig var något jag hade längtat efter. Även om jag spenderar mina dagar på en skola, där det inte heller var folk som förföljde mig, men det var ändå annorlunda. Jazzy hade hoppat av gungan för att sedan börja leka med en annan tjej, dem två satt på en gungbräda och skrattade tillsammans. Jag har alltid sagt att jag vill ha en stor familj, en fru och många barn, men det kommer aldrig att hända, med tanke på att jag är den jag är. Det sätter käppar i hjulet för mina planer, men jag skulle inte byta ut mitt liv mot något. ”Kan inte vi fika?” Jazzy hade hoppat ned och sagt hejdå till den där andra tjejen. Både jag och pappa tittade på varandra och nickade. ”Klart vi ska fika.” Hon hoppade i vagnen som jag hade och vi styrde våra ben mot fiket som låg på andra sidan vägen. Jaxon hade precis vaknat, så han missade inte fikan.

 

 

Jag hamnade i mina egna tankar inne på fiket. Pearls vackra ansikte prydde min näthinna, och hennes ljuva doft svajade förbi en kort sekund. Det var precis som att hon satt bredvid mig, vilket jag verkligen hade önskat. Jag ville att hon skulle följa med och träffa min familj, men jag hoppas verkligen att det kommer andra tillfällen. För jag vet att både min mamma och pappa skulle älska henne, oavsett om vi är vänner eller tillsammans. ”Bieber, Bieber, Bieber…!!” Jazmyn hade verkligen fått fnatt eller något. ”Vad är det gumman?” Pappa log bara mot mig, och hon hoppade ned från sin stol och satte sig bredvid mig. Pappa tog upp kameran och tog ett kort på oss två knäppgökar. Jag vill ha henne så liten jämt, hon är så söt, även om jag inte tvivlar på att hon kommer bli sötare. Om det ens går.

 

”Ska vi bjuda hit din mormor, morfar och mamma på middag ikväll? Det var längesedan vi gjorde något alla tillsammans.” Vi hade för en stund sedan kommit hem och både Jazmyn och Jaxon satt i vardagsrummet och kollade på tv. Vi hade stannat till vid affären innan vi gick hem, så vi stod och packade upp påsarna vi hade handlat. Det var både det ena och det andra. ”Det skulle vi kunna göra. Ringer du dem? Tror dem blir lite överraskade om du bjuder dem.” Pappa skrattade till och gick mot telefonen, medan jag fortsatte packa in kylvarorna. Jazmyn kom insmygandes i köket och fick syn på godispåsen som pappa hade plockat. Jag såg hennes avsikt, men hann fånga henne i min famn innan hon hann fram. ”Du får efter maten.” Hon blev inte glad, men man kan inte få allt här i världen. Tillslut sprang hon ut ur köket och var helt galen, men jag skrattade bara och önskade för allt i världen att jag inte skulle få en dotter med det temperamentet.

 

 

”Gud vad överraskad jag blev när Jeremy ringde.” Mormor kramade om mig och jag lät dem stiga förbi mig in i hallen. Jazmyn har alltid tyckt om min mamma, men efter utbrottet brydde hon sig inte, utan satt fortfarande kvar i soffan med armarna i kors. ”Vad är det med henne?” Mamma pekade mot Jazzy i soffan och log. ”Hon fick inge godis, så då blev hon arg.” Hon skrattade bara mot mig. ”Du var likadan.” Jag blev ståendes kvar i hallen, chockad. Morfar kom fram till mig och drog in mig i en kram. Utan honom hade jag aldrig varit den jag var då. Det var till honom jag gick om något hände i skolan, aldrig mamma. Middagen tillsammans med hela min familj var riktigt trevlig, jag saknar sådana tider när vi alla är samlade och bara pratar. Timmarna flöt på, riktigt fort om ni frågar mig. Mamma, mormor och morfar lämnade oss, och åkte tillbaka hem till mormor, jag stannade dock kvar hos pappa då jag hade lovat honom att spendera lite tid med honom.


 

Efter en hel dag i Västerås på IKEA är jag helt slut, men har ändå skrivit klart Chapter 25 åt er. :) haha, får se när ni får läsa det bara, är ju några kapitel kvar dit. ^

 

Har helt glömt bort att tala om detta för er, men på måndag börjar jag jobba, så jag har ingen aning om hur uppdateringen kommer se ut. =/ Då blir jag inte längre arbetslös, och kan skriva när jag vill. Så vi får se, jag hoppas kunna ge er massa kapitel i alla fall.


Kommentarer
Anonym säger:

Liite segt när de inte är tillsammans. Men å andra sidan gör det att det kommer bli ännu roligare att läsa om dem då :) Superbra, såklart

Skrivet: |

Anna säger:

Jätte bra!

Skrivet: |

Becka säger:

Sjukt bra!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se/

lolo säger:

riktigt bra du förbättras för varje novell!

Skrivet: |

Me+You 'Imma Tell you one time. <3 säger:

I FREAKIN' LOVE IT! <3

Skrivet: |

Miriam säger:

Jättebra! Fortsätt såhär och du kommer gå långt :)

Skrivet: | Bloggadress: http://likebieber.webblogg.se/

Vicki säger:

AWESOME ♥

Skrivet: | Bloggadress: http://vickiso.com

linda säger:

Superbra! Längtar definitivt till nästa kapitel!

Skrivet: |

Felicia säger:

Sjukt bra! Blir så glad när jag ser att ett nytt kapitel har kommit ut !!! :D

Skrivet: |

elena säger:

super bra tjejen <3

Skrivet: |

Mickan - / My Life In My Words säger:

Några av ovanstående kommentarer reagerar jag lite på, nämner inga men ah.



Jag gillar hans små tankar om Pearl :) blir lite glas och småler när jag läser om det. :)

Gillar även att läsa om Justin och Jazzy, dom är ju så adorable! "bieber bieber bieber" haha hör hennes lilla söta stämma säga det.



Klockan är ny 3:14 och jag ligger här och läser, så du kan sluta skälla på mig för att jag inte haft tid till det, haha :)

<3

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se/

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback