Att spendera en hel dag med Pearl, och inte göra någonting kändes faktiskt riktigt bra. Vi hade spelat lite fia med knuff och bara drygat oss med varandra. Jag började under den perioden tillsammans med henne glömma bort vem jag egentligen var. Att jag hade en hel värld med tjejer som köpte mina skivor, köade utanför mina konserter med tält och hela köret. Allt började flyta bort, men absolut inte på grund av Pearl, utan för att jag gick i skola och inte tillbringade någon tid med det livet. Hon låg och sov då vi hade kollat på en film, tror inte hon gillade den speciellt mycket då hon somnade innan det ens hade gått 20 minuter, men jag såg klart den och gillade den. Min mobil vibrerade till, men jag hade inte fått något utan den varnade får dåligt batteri. När jag ändå hade den uppe passade jag på att logga in på twitter. ”Hej tjejer!” Fick bli min första tweet, innan jag började på nästa. ”Har ganska mycket i skolan, men på musiken ägnar jag all tid åt er. Ny musik på G. Är ni med?”

Jag fortsatte twittra tillsammans med alla mina fans, och dem uppskattade det till max, då dem svarade på alla frågor jag hade. Jag retweetade och följde massa nya, så jag gjorde säkert deras dagar och dem kunde twittra om det i flera veckor efteråt. Jag är glad om jag kan få någon att le, bara genom att göra en enkel sak som att trycka på en knapp. ”Oj, har jag sovit länge?” Pearl vaknade till och gnuggade sig i ögonen, vilket hon inte skulle ha gjort då hon tidigare hade envisats med att ha mascara på ögonfransarna, och det resulterade i att hon vart lika söt som en tvättbjörn, och jag började skratta. Hon kollade på sina händer och suckade. ”Ser jag förjävlig ut?” Jag skakade bara på huvudet och hasade ned mig till hennes nivå så jag kunde kyssa henne. Vi hade inte pratat om förhållande då jag tyckte det var för tidigt, men det var ingen hemlighet att jag tyckte om henne. I alla fall inte mellan oss två, och det var det jag tyckte var huvudsaken.

Låten vi skulle skriva på musiken hade jag gått med i mitt huvud hela dagen, och varje gång jag kom på en till del skrev jag ned den på mobilen, så att jag bara kunde fortsätta. Än så länge hade jag ingen melodi, för det fick bli Pearls uppgift, jag vet att hon hatar det, men vi var tvungen att dela upp det. Klarade hon inte av det fick jag hjälpa henne med det, men jag skulle låta henne ta på sig äran. Hon låg fortfarande kvar i sängen, men hade ändrat ställning så hon låg på mage, och läste en tidning. Jag satt och kollade på henne, varje liten rörelse hon gjorde var unik, och sättet hon bet sig i läppen på. Ibland ville jag bara sjunka genom golvet för att hon var så vacker. ”Justin!” Hon skrek till vilket fick mig att tappa greppet totalt, mobilen som jag hade i handen flög ned på golvet och jag lättade nog till och med från stolen. ”Herregud, vad är det?” Hon skrattade så mycket att hon la sig i fosterställning, vilket jag tyckte var elakt. Så jag satte mig över hennes ben och började kittla henne. Hon skrek ännu mer och det gjorde mig ännu gladare. ”Nå vad var det du skrek så fruktansvärt över?” Hon slutade skratta då jag slutade kittla henne, sen visade hon mig en bild i tidningen på henne och mig från picknicken. Det stod inte så mycket om det, bara att vi hade spenderat tid tillsammans.

•

Jag hade faktiskt valt att gå över till mitt rum en vända för att kanske snacka lite med Tony om han inte satt fast med Elena fortfarande. Eftersom att det var söndag fanns det inte speciellt mycket att göra runt skolan, och dem spenderade säkert tid tillsammans. När jag väl kom in på rummet var det bara han där, så jag passade på att dra igång en konversation. ”Vi behöver nog snacka med varandra, om detta ska fungera. Vi bor ändå ihop.” Han nickade och satte sig upp i sängen som han låg på. ”Jag ber om ursäkt för det som fick dig arg från början, jag vet att man inte ska leka med andas känslor, men jag var liten och förstod inte bättre.” Även om det Tony sa inte var en bra anledning nog för att få mig mindre arg, så godtog jag den ändå och hoppades på att han skulle ha skärpt till sig. ”Det är lugnt. Sen vill jag fråga dig en sak.” Han kollade lite skumt på mig, precis som att jag skulle fråga något sjukt. ”Aha, vad?” Oro fanns i hans röst, vilket gjorde mig en aning skrattfärdig. ”Vad håller Aurora och Elena på med, mot Pearl?” Han skakade ärligt på huvudet. ”Ingen aning.”

Mobilen ringde vilket påminde mig om att jag var tvungen att ladda den. ”Hej mamma.” Hon skrattade till, vilket var underbart att höra, henne skratta. Det var inte igår, även om det inte var längesedan jag var hemma i Stratford. ”Hur har du det?” Jag kunde höra både Scooter och Usher i bakgrunden, och jag blev genast lite avis på henne, jag ville också vara där. ”Jag har det bra. Hur har du det själv?” Jag klev ut på balkongen så att Tony inte skulle kunna lyssna på samtalet då det är det värsta jag vet. ”Bara bra. Hur går det med hon, Pearl?” Att mamma mindes hennes namn var bara ett stort plus i kanten, och jag önskade innerligt att dem kunde träffa varandra.  ”Det går bra, faktiskt. Jag trivs med henne, och jag tror hon trivs med mig. Jag vill att ni ska träffas.” Även om jag inte kunde se henne, så såg jag ändå framför mig hur hon log, precis som hon alltid brukade göra. ”Ta ledigt på nästa vecka så åker vi någonstans, vi kan ta med hela gänget.” Att min mamma gick så långt att jag till och med skulle vara ledig från skolan, det händer inte ofta om man säger så. ”Ska prata med Pearl.” Vi pratade ett tag men avslutade sedan samtalet.

•

”Pearl, vart är du?” Jag hade tagit med mig nyckeln till hennes rum när jag hade gått just för att jag bara skulle kunna gå in närjag kom tillbaka. Jag hade även tagit med mig lite saker från mitt rum, ifall att jag skulle sova kvar även den natten. Jag hörde hur duschen slogs av. ”Jag kommer.” Vilket hon gjorde ganska på en gång, iklädd handduk. Det droppade vatten från hennes fortfarande fuktiga hår, och dem rann längs hennes perfekta nyckelben och vidare ned, men sögs upp då dem kom på handduken. Jag kunde inte släppa blicken från henne, och det märkte hon ganska på en gång då hon tog några varsamma steg mot mig, tills hon stod så pass nära att jag kunde känna hennes andetag. ”Du gör mig galen.” Hon fnissade till men bröt inte ögonkontakten som vi hade utan placerade sina armar runt min nacke och kysste mig först på kinden och sedan mina läppar. När hon väl hade kommit dit lät jag henne inte gå i första taget. Våra hjärtan slog i takt och pulsen ökade, jag menar, vem kan klandra mig? En halvnaken tjej framför mig, vem hade inte reagerat så?

”Sover du med mig inatt också?” En lätt rodnad tog över hennes kinder och hon kollade ned på sina händer som hon rullade in i täcket. ”Hey, titta på mig. Varför rodnar du? Klart jag sover med dig, om du vill?” Hon tittade upp på mig med ett sött, underbart leende, och nickade lite på huvudet. Hennes leende fick mig nästan hypnotiserad. Jag hoppade över till henne i sängen och fick henne att lägga sig ned på rygg utan att jag ens rörde henne, hon skrattade till lite innan hon saxade sina ben över ryggen på mig och drog ned mitt ansikte mot hennes, men inte tillräkligt så att jag nådde hennes läppar. ”Du kommer aldrig förstå hur du får mig att må.” Det kittlades mot mina läppar, och jag ville bara trycka dem mot hennes. Jag ville ha henne, hela henne, jag ville kalla henne min. ”Hur?” Jag log brett mot henne, men hann inte le länge innan hon kysste mig. Jag kände hur hennes puls skenade iväg och hur hon tog initiativet till att välkomna min tunga i ett mjukt hångel.

”Min mamma vill träffa dig.” Hon stelnade till, precis som att hon slutade andas. Så jag var tvungen att kolla på henne så att hon inte gjorde det, jag ville ju liksom inte att hon skulle svimma av en sådan mening. ”Varför? Ska hon kolla så jag är bra nog för dig, då behöver vi inte ödsla hennes tid, för jag kommer aldrig bli godkänd.” Hon slog av sig täcket och gick in på toaletten. Jag hann inte ens reagera på hennes tal, det var först när hon slog igen dörren som jag vaknade till ur min trans. Var det verkligen det hon trodde min mamma skulle göra, ställa henne mot väggen? ”Kom ut gumman. Min mamma skulle aldrig göra det, hon vill träffa den personen som får hennes son att le.” Jag försökte få ut henne, men inget verkade locka henne nog. Jag kunde höra hur hon grät från insidan, vilket gjorde mig sjukt frustrerad.

På detta sätt avslutar vi helgen. :) Vad tycker ni?