Skrivet:
Kategori: √ 5. You Gave Me Strength

Chapter 90.

 

Jag hörde vad Justin sa om mig då han stod på scenen, och helt ärligt så skar det i hjärtat på mig. Jag trodde verkligen att hans sätt att älska mig, skulle skilja sig mot hans sätt att älska dem, men tydligen inte då jag aldrig mer skulle komma i vägen. Han fick det nästan att låta som att det var mitt fel att vi hade kommit försent, att jag var den man skulle skylla på. Han förstod inte att han bäddade för att få dem att hata mig mer än dem redan gjorde. När han sedan klev av scenen för att gå och byta om passade jag på att hålla mig undan, jag hade ingen lust att se honom just då. Jag ville inte att vi skulle börja bråka innan han skulle kliva upp på scen igen, så därför gjorde jag honom en tjänst. Mitt skosnöre åkte upp på skon så jag stannade, helt utan att titta vart, och böjde mig ned för att knyta det, då någon plötsligt slog upp dörren bredvid mig, och det resulterade i att jag flög som en liten vante tvärs över golvet. ”Men Pearl, vad gör du?” Jag kunde höra Kenny bakom mig, hur han höll sig för att skratta. JAG? Det var ju du som såg till att jag hamnade här.” Han fortsatte skratta vilket gjorde att jag också började.

 

 

Jag kunde inte resa mig upp för att jag skrattade så mycket plus att mitt knä värkte en aning, så jag blev sittandes där ett tag. ”Här, jag ska hjälpa dig upp.” En hand jag inte tidigare sett på nära håll sträcktes ned till mig som jag genast greppade, då jag inte kunde sitta kvar mer, för att jag var livrädd att någon skulle springa över mig, vilket nästan hänt flera gånger tidigare. ”Jag är Alex, vi har inte riktigt hälsat på varandra.” Jag kände igen honom som en av Justins dansare, och jag hade inte pratat speciellt mycket med någon av dem. ”Pearl.” Något med honom fick mig att titta lite extra, vilket absolut var förbjudet. Vi stod och skrattade ett bra tag tillsammans, om massa olika saker. Helt plötsligt kom Justin fram och pressade sina läppar mot mina, vilket gjorde mig irriterad så jag knuffade bara undan honom. Om blickar kunde döda, hade inte jag varit speciellt levande, då han inte såg glad ut. Precis när han var på väg att öppna munnen kom Scooter gåendes och ryckte tag i Justin. ”Scen om 2 minuter.” Det kändes så konstigt att låta honom gå och vi var osams, eller något. Men jag kunde inte hindra honom.

 

 

Han rörde sig som en gud på scenen och jag förstod på en gång varför alla tjejerna var som galna. Tillsammans med Pattie och resten av Justins crew stod jag på sidan av scenen och kollade när han gjorde det han gör bäst. Ibland kunde jag till och med känna mig elak, nästan som att jag ställde mig mellan han och sina fans frivilligt för att skapa en konflikt, vilket gjorde att jag tillslut började gråta. Jag snyftade inte eller gjorde några ljud, så det var egentligen ingen som skulle ha sett det, om inte Pattie kollade på mig just då. ”Men lilla gumman, vad är det?” Hon la en arm om mig, men bara det gjorde så att jag började gråta ännu mer och lämnade stället för att sätta mig på ett lugnare ställe. Jag kunde höra hur publiken skrek allt vad dem orkade och sedan hur allt blev en aning tyst på scenen. Alla dansare klev av, och Alex fick syn på mig där jag satt. Han styrde stegen mot mig medan alla andra gick mot deras omklädningsrum. ”Vad är det som har hänt?” Han satte sig ned på lådan bredvid mig, och väntade troligen på att jag skulle svara honom, men jag visste inte vad jag skulle berätta. Jag kände honom inte.

 

Jag hörde hur Justin sjöng låten jag en gång i tiden satt ett namn på, Be Alright. Jag älskade den låten och det var oftast den han nynnade för mig sent på kvällarna då jag inte kunde somna. ”Ska inte du ut på scen snart?” Jag var den första som bröt tystnaden efter att jag inte ville svara på hans fråga om vad det var som hade hänt. Han kollade bara på mig för att sedan nicka lite smått på huvudet. ”Nej, eller jo. Kommer snart.” Han hoppade ned från lådan han satt på och sprang bort till logen dansarna bytte om i. Åter igen satt jag där helt ensam, och mina tankar hann ifatt mig. Allt kändes så fruktansvärt meningslöst. Alla månader med Justin hade verkligen varit en dans på rosor, just då vi befann oss på skolan, om inte Aurora hade förstört allt så många gånger. Men nu under turnén kom det så mycket tankar angående alla Justins fans och vad dem tyckte om mig. ”Så, klar.” Jag hade inte ens märkt att Alex kommit tillbaka, fören han satt bredvid mig med nya kläder och en fräsch parfym på sig. Han luktade faktiskt riktigt gott där han satt bredvid mig. ”Oj, det gick fort.” Jag visste inte vad jag skulle säga.

 

Återigen var det fart på scenen och alla dansare var ute tillsammans med Justin. All Around The World, var låten dem tillsammans med publiken sjöng och dansade till. Jag hade ställt mig på ett annat ställe där jag fick stå själv. Jag såg hela föreställningen, men hade önskat att jag gjorde det med glädje i kroppen. Allt jag hörde var Justin ord som ekade i mitt huvud, Hon ska aldrig mer komma mellan oss. Hur kunde han säga så, och verkligen mena det? Sista låten han körde var Never Say Never, och något som inte fick hända, hände. Alex och Marwin skulle tillsammans göra massa olika karate sparkar, men sista som skulle göras gick åt skogen då Alex landade helt fel och blev liggandes på scen. Jag tror inte att Justin reagerade då han fortsatte, eller så hade dem det som regel, att oavsett vad som händer så spelar vi klart. Han kravlade av scen, och då såg jag hur benpipor stack ut från smalbenet på honom. ”Men herregud, du måste till sjukhuset.” En av Justins chaufförer kom springandes då han redan blivit informerad. Han tog honom under armen och började gå. ”Jag följer med.”

 

 

Alex kom in på operation på en gång då vi kom dit, och jag sa åt chauffören att han inte behövde stanna utan att vi skulle ta en taxi tillbaka till hotellet sen. Jag satt i väntrummet och väntade på att få träffa honom igen. Dock kändes det lite konstigt att följa med en man inte känner till akuten, men det fanns ingen annan som kunde eller som hade tid. Och jag ville inte att han skulle behöva åka själv. ”Är du Pearl?” En doktor kom ut i väntrummet, där jag satt med en tidning i högsta hugg. ”Ja?” Han tog med mig in i ett rum där Alex höll på att vakna upp efter narkosen. ”Hej, hur mår du?” Han sneglade ned mot sin egen fot och tittade sedan upp på mig. ”Jadu, ser ut som att det inte blir dans på ett tag.” Han skrattade faktiskt till, precis som att det inte gjorde honom något. Han fick åka hem en timme senare och det var svårare än jag hade trott från början då vi kom till hotellet, med tanke på att det var fullt med fans utanför, jag dog upp min luva på tröjan, och satte på mig solglasögonen, för att sedan hjälpa Alex ur taxin och upp för trapporna. Han hoppade in till sitt rum och jag fortsatte till mitt och Justins. ”Vart har du varit?” Han satt nästan innanför dörren och spände ögonen i mig när jag klev in. ”Alex bröt benet, så jag följde med honom.” Svaret var nonchalant och jag brydde mig inte speciellt mycket.


 

 

Det luktar svartsjuka från Justin. ^^ Eller vad tror ni? 

 

Min dator håller hela tiden på och varnar om att min fläkt i datorn inte fungerar, så det är skit störande att skriva när man var tredje sekund är tvungen att trycka enter. =/ Men ah, jag gör det bästa av situationen.. :P 


Kommentarer
Becka säger:

Sjukt bra! Är lite kul att det är Justin som är svartsjuk nu och inte Pearl, att han får känna som hon gjorde med Aurora. Hoppas det löser sig med datorn för det låter inte särskilt kul!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se

Emma säger:

Superbra!!!!

Skrivet: |

Hanna säger:

skitbra! :)

Skrivet: |

Ebba säger:

Avundsjuka te 1000!! Haha;)<3

Skrivet: |

Me+You 'Imma tell you one time. <3 säger:

OMB! ;o , stackars Alex! D:
mera. <3

Skrivet: |

Ewweh säger:

Omg mer, så sjukt bra :D<3

Skrivet: |

Anonym säger:

såå jääävla braaa!!! DRAMA älskar det :D

en fråga? vrf kommer inte kommentarerna upp när man skriver de, det tar ju typ jätte långt tid innan det kommer upp ? :D

Skrivet: |

Anonym säger:

Asbra, hoppas att det kommer mer snart, så galet spännande <3

Skrivet: |

Emilia säger:

Så sjukt bra :)
Bara hon inte är otrogen eller nåt sånt, då Pearl inte verkar vara den personen :)

Skrivet: |

Emilia säger:

Så sjukt bra :)
Bara hon inte är otrogen eller nåt sånt, då Pearl inte verkar vara den personen :) meeeeer

Skrivet: |

Fanny säger:

Jättebra! :'D

Skrivet: |

Emelie säger:

Jätte bra!!!! <33

Skrivet: | Bloggadress: http://bieberrstorys.blogg.se

Mickan - / My Life In My Words säger:

Jag förstår henne fullt ut, jag hade reagerat på samma sätt, och jag trodde som hon att hans kärlek till henne var en annan än kärleken till hans Beliebers. Det han sa kommer ju inte direkt att få dem att älska henne, med tanke på att han mer eller mindre sa att det var hennes fel att dem var sena, som hon tänkte. Mupp Justin! :P haha skrattade lite åt det där faktiskt, :P hum Alex, jag vet inte om jag gillar idén, men ah, vill man ha lite drama får man väl stå ut med det. :) Men jag förstår även att hon puttade bort honom, med tanke på det han sa och bara det han gjorde nu, snacka om att markera revir, får man inte skratta med någon annan liksom :P Men Pearl, jag hoppas ju att hon berättar för Justin hur hon tänker nu, för det där går ju inte. =/ Åh Be Alright, I love that song :'D Men jag vill också ha honom liggandes brevid mig och nynnandes på den låten när jag inte kan sova! Orättvist ju :P Jag gillar dock inte hur hon ser på honom, Alex, inte hans fel men ändå :P Usch det lät nästan brutalt det där, men har man varit på akuten i 4 veckor så har man sett en del, så det där var inget. :P Men kanske inte så skönt dock. :P Men det var snällt av henne att åka med, när ingen annan kunde det. Och jag förstod nästan att Justin skulle reagera på det sättet. Det stinker svartsjuka om honom, as I said before, så det ska bli spännande och se hur detta slutar. :) ♥♥♥

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se

Sandra säger:

Vet inte om jag kommenterat än...men om jag inte har gjort det, så kommenterar jag nu! :D

Du är så jävla grymt bäst, jag kommer alltid gå in på denna blogg. Även om du säger att du tänker sluta skriva efter denna novell, för man vet ju aldrig..tänk om du kommer tillbaka igen? Man får väl hoppas iallafall! ÄLSKAR DIG, NOVELLEN OCH ALLA NOVELLER DU SKRIVER <3<3

Skrivet: | Bloggadress: http://justinsmexybieber.blogg.se

Anna säger:

Jätte bra! :) Jag förstår henne helt att hon blir arg, ledsen och så. Men deras kärlek övervinner nog allt. Justin är helt klart svartsjuk. mer!

Skrivet: |

Cicci säger:

Jätte bra! Men hon får inte vara otrogen det är inte riktigt hennes stil. Hon och Justin är som gjorda för varandra :) Meer! <3

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback