Skrivet:
Kategori: √ 4. HITRISA - Part 2

Chapter one hundred-four.



 

Fredagen den 19 juni. Att vakna i sängen utan Clarissa är en av dem värsta mardrömmarna som finns. Jag vet inte varför jag tycker det, troligen för att jag faktiskt är livrädd att förlora henne. Jag har gjort det så många gånger tidigare, så jag vet hur det känns. Sängen var ändå tomt, för tom för att jag skulle klara av att sova i den en natt till, jag vill ha henne vid min sida resten av mitt liv, och speciellt när det gäller att sova. Jag vill vakna bredvid henne, se hennes underbart avslappnade ansikte, eller till och med vakna av att hon kysser mig. Jag och Ryan hade dragit in en extra säng i sovrummet så han sov på den, och jag kunde skymta massa rörelser från honom och grymtanden. ”Vaken?” Kvällen innan hade vi spenderat den stora tiden i mitt spelrum, med Xbox dosor i handen. Ovanligt? Nej, inte speciellt. Chaz hade också varit med, men han åkte hem sent på natten istället, då han ville vara hemma när Sammie kom hem från jobbet, vilket jag kan förstå. ”Ja, du med hör jag.” Vi båda skrattade, men jag för hans hemska morgonröst, det låter som han har en potatis i halsen.

 

”Hur känns det? Är du nervös?” Vi satt i köket och åt frukost, som vilket gift par som helst. ”Nej, det är jag inte. Det blir nog värre ikväll.” Ryan kollade på mig med en smörgås i handen. ”När kommer alla gäster? Scooter och gänget?” Min hjärna hade inte riktigt börja arbeta som den skulle, så jag var tvungen att tänka efter en vända. ”Imorgon, dem flesta ska bo här, så du och jag ska spendera natten tillsammans på ett hotell. Hur känns det?” Ryan spottade ut kaffet han hade i munnen över hela köksbordet och skrattade. Jag sa det så allvarligt jag kunde, och jag lyckades tydligen. ”Ge dig, varför kan vi inte vara här?” Han lät lidande. ”För att vi inte kommer få plats. Det är till och med folk som ska sova på hotell.” Han suckade högt och tydligt samtidigt som han torkade av bordet efter sin lilla skrattattack.

 

 

Jag fick prova kostymen en sista gång på eftermiddagen, då Ryan hade anlänt. Jag kommer aldrig klara mig utan honom, absolut inte när det kommer till tillställningar som dessa, även om jag inte ska gifta mig fler gånger i livet. ”Hur sitter den?” Jag snurrade några varv framför alla speglar som stod runt mig, så jag i stort sett kunde se mig från alla vinklar, utan att behöva snurra. ”Den sitter bra, eller?” ryan kom upp och ställde sig snett bakom mig, för att se mig från samma synvinkel som jag själv gjorde. ”Den sitter perfekt. Men du vet väl att fokus inte kommer ligga på dig imorgon?” Ett brett leende på hans läppar tog fart, och verkade inte stanna fören öronen fladdrade till. ”Nej, jag vet. Men jag vill att hon ska gilla det hon ser. Det är hennes dag, allt ska bli som hon drömt om.” Ryan kollade för första gången kärleksfullt på mig. ”Hon kommer älska det. Och hon kommer älska dig mer, om det ens går. Den tjejen är upp över öronen sjukt jävla förälskad i dig, lillebrorsan.” Han slog armen om mig, och nervositeten rann av mig en aning.

 

Det var länge sedan jag och han gjorde något tillsammans, så vi gick till Starbucks och tog oss en varsin kaffe. ”Hur känns det att vara tillbaka i Stratford igen då?” Ryan hade köpt sig en bulle också, så han satt och smaska på den. ”Det känns bra, nu är jag hemma igen.” Jag blickade ut mot gatan som absolut inte såg likadan ut som när jag var liten, det var många affärer som hade slagits igen, och det hade öppnats nys, samt byggt nya hus både här och där. Innan vi åkte tillbaka till hotellet sprang jag in på guldaffären, och hämtade ut ringarna. Vitt guld var det Clarissa ville ha, så då fick hon det. Jag skulle kunna göra vad som helst för henne, precis vad som helst. Så mycket älskar jag henne. När vi kom ut från affären stötte vi på Alessa, stressad som aldrig förr. ”Ah, ska du till hotellet?” Hon var tvungen att ta några djupa andetag, för att lugna ned sig. ”Ja, vadådå?” Hon tog armkrok med mig. ”Bra, jag måste ha bilen.” Vi alla hoppade in i bilen och åkte mot hotellet.

 

När hon klev ur bilen gjorde hon det med ryggen mot alla paparazzi, och jag vet exakt vad som kommer stå på internet om mindre än 5 minuter. Hon hade fixat sitt hår till dagen efter med massa löshår, så det var nog ingen som kände igen henne. Folk skulle säkert tro att jag var otrogen dagen innan jag skulle gifta mig. Ibland kan man inte annat än skratta, jag blir så trött. Hon följde med oss upp på hotellrummet och tog nycklarna av Ryan, för att sedan kila ned igen, och åka tillbaka till Clarissa. Jag saknade henne nå så fruktansvärt. Det är en natt kvar sen får jag se henne igen, och jag längtar så sjukt mycket. ”Saknar inte du Alessa?” Ryan slog sig ned bredvid Good i soffan. ”Hon var ju nyss här?” Jag himlade med ögonen, och slog mig ned på golvet av någon anledning. ”Men du vet vad jag menar, två nätter utan henne. Jag går snart under utan Clarissa.” Jag satt med mobilen i handen och valde att gå in i sovrummet för att ringa till henne.

 

Signalerna gick långsamt fram kändes det som, men tillslut svara hon med ett klingande skratt. ”Älskling, jag saknar dig.” Jag hörde hur hon stängde en dörr bakom sig, och hur alla ljud runt omkring henne försvann. ”Juju, vi har varit ifrån varandra i en dag.” Det finns inget värre förutom när hon kallar mig för Juju, jag verkligen hatar det. ”En dag räcker för att jag ska bli psykiskt instabil.” Rösten bar inte speciellt länge på mig, men det kändes bara löjligt att börja gråta över en sådan sak. ”Baby, är du verkligen ledsen?” Hon lät osäker, vilket inte var likt henne. ”Ja, det är jag. Du förstår inte hur mycket jag saknar dig. Jag är van att ha dig i mina armar. Och det är jobbigt nu, just för att du finns i samma stad som mig, men ändå så långt borta.” En enkel tår lämnade min tårkanal och gled sakta ned över min kind. Tur var att hon inte såg mig. ”Älskade lilla vännen. Vi kommer ses imorgon. Det är en natt det gäller, sedan är jag din för resten av våra liv.” Vi fortsatte våra kärleks förklaringar för varandra en liten stund, och det kändes mycket bättre när vi la på sedan.

 


 

Alessa kom in i hennes sovrum och fick sig en smärre chock. Min maskara hade runnit, troligen över hela mina kinder. Det var nog kanske inte så dagen före mitt bröllop skulle vara, jag saknade också Justin, men jag försökte intala mig själv hela tiden, att det inte var många timmar kvar fören jag skulle få se honom igen. ”Gumman, vad är det som har hänt?” Hon trodde nog det värsta då jag satt med telefonen i handen och hade gråtit. ”Jag saknar honom.” Jag viskade, men hon hörde mig och la sina armar om mig och drog in mig i sin famn. ”Nu ses imorgon, vackrare än någonsin.” Hon hade rätt, och jag släppte det där på en gång, för jag ville inte att min kväll tillsammans med mina underbara vänner skulle bli en då dem tyckte synd om mig. Jag tvättade mitt ansikte innan jag gick tillbaka ut i vardagsrummet. Jen och Celia satt framför tv:n med en varsin chipsskål i knä och kollade på American Idol. Både jag och Alessa slog oss ned bredvid dem, och blev lika inne i tv:n

 

”God natt min älskade vän.” Tjejerna hade lovat mig att jag skulle få sova ensam, då dem delade på ett rum, med massa madrasser och kuddar i. ”God natt flickor.” Alla kramade om mig samt log och gick sedan in i deras rum. Att ligga ensam i en sjukt stor säng, och inte kan sova är inget jag rekommenderar. Klockan tickade bredvid sängen och den blev bara mer och mer. Jag försökte hela tiden intala mig själv att jag skulle vara pigg dagen efter och behövde därför sömn, men sista gången jag kollade på klockan var den strax efter tre. Jag somnade i en magisk sömn, och drömde om Justin och hans fantastiska ögon. Hur dem första gången mötte mina, utanför toaletten hemma hos Ryan. Drömmen fortsatte vidare till då han nästan lugnt och försiktigt ställde sig framför mig och lät sina läppar för första gången möta mina.


 

Jag förlorade 50 läsare i förrgår, och ännu fler igår. =/ Men jag älskar er alla som finns kvar med mig.Hoppas inte att ni tyckte kapitlet var för tråkigt, och att ni fått väntat för länge i onödan. Ni vet ju att slutet snart är här.


Kommentarer
Johanna säger:

GRYYYYYYMT!!!

Skrivet: | Bloggadress: http://johannaviveca.blogg.se/

Haley säger:

Gryyyyyyyyymt bra <33

Skrivet: | Bloggadress: http://justindbieberstorys.webblogg.se/

Flizan Schönning säger:

Super Bra. och kapitlet var inte tråkigt. För ibland blir det några "mellan kapitel" och dem kanske inte innehåller så mycket handling men dem är bra. Och man måste ju ha lite "tråkiga" delar då och då...eller hur?

Skrivet: | Bloggadress: http://justinddrreewwbieber.devote.se

Alexandra säger:

Skit bra! :D

Skrivet: |

Becka säger:

Grymt bra!

Skrivet: | Bloggadress: http://beckagoesrandom.blogg.se/

Emelie säger:

Jätte bra :)

Skrivet: |

Ebba säger:

Att du förlorar läsare är kanske för att folk som följer dig via bloglovin inte går in på din blogg förutom när du skriver ett nytt kapitel ;)

Superbra kapitel

Skrivet: | Bloggadress: http://lavenderperfection.blogg.se/

Emilia säger:

Asbra!!!

Men asså dina läsare kanske har bloglovin, och då behöver dom ju int gå in på bloggen varje dag, utan bara när du har lagt ut kapitel!! :-)

Skrivet: |

Anna säger:

Jätte bra! :)

Skrivet: |

Anonym säger:

super bra :)

Skrivet: |

Emma säger:

Jäääättebra!

Skrivet: |

bella säger:

Super!

Skrivet: |

Emelie säger:

skit bra :D

love it <3

Skrivet: | Bloggadress: http://3meliii3.devote.se

Me+You 'Imma Tell you one time. <3 säger:

Jätte bra, det var verkligen inte tråkigt!

Skrivet: |

Anonym säger:

så sjukt bra! vill inte att det ska ta slut :(

Skrivet: |

josefine säger:

Bästa jag här läst! Helt awesome! :D

Kommer du skriva om den stora festen som är efter bröllopet? Smekmånaden? (Är nyfiken) ^^

Skulle du även kunna skriva ur både Clars och Justins perspektiv när det kommer till bröllopet? :D skulle vara kul att få läsa vad dom båda tycker Och tänker :)

Kramisar

Skrivet: | Bloggadress: http://bythetoaster.devote.se/

Ebba säger:

Jätte bra!!!!!

Skrivet: | Bloggadress: http://belibersmile.blogg.se/

Victoria Ljungberg <3 säger:

Sjukt bra;)

Skrivet: | Bloggadress: http://aboutvictoria.bloggplatsen.se

Emilia säger:

Du är BÄST, och glöm aldrig det. Älskar alltid dina kapitel och det du skriver. Du skriver på ett väldigt specielt sätt. Man kan inte låta bli att älska det. Du är bara för bra. Och jag hoppas att senare i livet, då du kanske slutat blogga. Kommer ihåg hur bra du är. Och alla underbara kommentarer du fått. För du är värkligen värd dem alla.!<33

Skrivet: |

Alizzdream säger:

Jättebra!

Jag fattar inte hur vissa läsare lämnar dig bara för att du tar en paus nån dag :-( en så awesome story som din novell är värdig att bli tryckt som bok!!

Skrivet: | Bloggadress: http://biebersecret.blogg.se/

idaho säger:

OTROLIGT BRA. Så jävla fint!

Skrivet: | Bloggadress: http://idaaho.blogg.se/

elena säger:

super bra

Skrivet: |

Amanda säger:

jag tycker bara att det är dålig stil av dom som lämnar pga att det inte kommit kapitel på kanske en eller två dagar... jag kommer stanna kvar även om det går en eller två VECKOR, MÅNADER! HITRISA fan föralltid!<3

superbra kapitel! :)

Skrivet: | Bloggadress: http://novelsbyyme.blogg.se/

Cajsa säger:

sjukt bra! Det var värt att vänta!! Kan inte fatta att det snart är slut...

Skrivet: | Bloggadress: http://twodiffrentworlds.blogg.se/

Mickan - / My Life In My Words säger:

Haha, potatis i halsen, haha, jag fnittrade till när jag läste det, och fnittrar nu med, så kul :P

Och tårar flödar när man läser deras stunder, jag menar, oh lord, du är mer än amazing på att skriva. <3



Fan, vad äre för nötter som har stuckit, vad är problemet, =/ Men det är vi som är kvar som är viktigast! :D



Och don't remind me :( I don't want it to end... :(

Skrivet: | Bloggadress: http://miickzz.blogg.se/

Imra säger:

Sjuk bra!!!!!!!!!!!!!

Jag tycker det är jätte spännande när du beskriver ders känslor det blir typ mer levande + din novell är jätte verklighets trogen det är ju jätte bra:D

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback