Grabbarna hade redan lämnat lägenheten och all röra efter sig, så det var bara att börja plocka ihop efter tre snorungar. Det såg ut som att en bomb hade exploderat och det störde mig verkligen. Jag höggravid och bara någon dag kvar tills födseln får plocka reda på efter tre vuxna män. Jag blev dock avbruten av att det ringde från receptionen, mamma och Pattie hade gjort entré. Så jag kunde sätta dem två i arbete istället, då jag vet att ingen av dem skulle låta mig göra det. Ibland kan det vara ganska skönt att vara gravid, men nu börjar det stiga mig över huvudet. ”Pearl gumman.” Mammas röst ekade över hela lägenheten när hon klev innanför dörren. Jag orkade inte röra mig så jag låg kvar i soffan med fötterna på bordet och såg allmänt tjock ut. ”Här inne.” Både mamma och Pattie kom in i vardagsrummet och ställde ned alla påsar dem hade med sig på golvet innan dem satte sig ned bredvid mig och började känna på magen. ”Farmor och mormor är här nu.”

Dem gjorde faktiskt som jag hade trott, dock svor dem lite mer än jag hade tänkt mig, men dem plockade upp efter grabbarna. Pattie hon måste ha varit van vid att plocka upp efter grabbarna, så att hon svor gjorde mig lite fundersam. Mamma hade handlat med sig massa ost och kex innan hon hämtade upp Pattie, så hon och jag stod i köket medan Pattie svor över Justins strumpor. ”Hur mår du egentligen? Du ser lite trött ut.” Mamma la en arm över mina axlar och pussade mig på huvudet. ”Jag är trött, framför allt på att bära på denna mage.” Jag såg mammas medlidande blick, och det var det sista jag ville ha från henne. ”Hon kommer snart.” Jag visste att min mamma hade rätt, men det var ändå tröttsamt. Jag ville hålla min dotter i famnen, inte bära omkring på henne som en känguru, i magen. ”Nu är allt städat, se till nu så grabbarna fixar efter sig själva.” Jag nickade och kramade om mig.

♥

”Ni kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar er just nu.” Mamma höll på och massera in hårinpackning i mitt hår, medan Pattie gav mig fotmassage. Jag var i himmelriket och inte ens Justin kunde ge mig det där som dem gav mig nu. Jag höll nästan på att somna men det var något som inte fick hända då vi skulle ha myskväll, och det var något som jag behövde. Både mamma och Pattie skrattade åt mig, då jag låg och njöt så mycket jag kunde. Min mobil plingade till så jag var tvungen att sträcka mig efter den. ”Baby, hoppas att våra mammor tar väl hand om dig. Jag saknar dig, det gör jag och jag vill inget annat än lämna detta ställe och komma hem till dig, men mina idioter till vänner tillåter mig inte. Hur mår magen? Några sammandragningar? Jag älskar dig, så fruktansvärt mycket. Puss ♥” Jag började nästan gråta över Justins sms, han brukar sällan vara så känslig mot mig, men nu gjorde det mig lite ledsen. Mina hormoner spelar mig ett spratt.

Pattie såg på mig att det var något, så hon frågade. ”Det var från Justin. Han är så söt mot mig. Även fast han är ute med sina bästa vänner så tänker han på mig, och saknar mig. Det gör mig rörd. Jag älskar honom så fruktansvärt mycket, och vet inte vad jag skulle göra utan honom.” Hon såg på mig när jag berättade min kärlek gentemot hennes son. ”Jag vet att han älskar dig med. Jag har aldrig i hela mitt liv sett honom så förstörd som dem dagarna du var borta. Han såg ut som ett levande lik, och det vill jag aldrig mer uppleva. Du har stulit hans hjärta, och det gör mig glad.” Återigen rann mina tårar ned för mina kinder. Jag fattade redan från början att Pattie hade uppfostrat honom till en bra människa. Hon hade gett honom all den kärlek han förtjänade, och hade lärt honom mycket om livet. Hon skulle bli en underbar farmor och det finns ingen i världen som skulle kunna ta hennes plats.

♥

Timmarna rullade framåt och det började bli sent på kvällen. Vi satt tillsammans i köket och pratade om livet samtidigt som dem smuttade på ett glas vin, och jag på min Fanta. Det kändes lite udda, men jag var glad över det. Det värkte till i magen på mig nå så fruktansvärt, så jag hukade mig framåt och tog mig i sidan. ”Mamma, det gör ont som fan.” Hon ställde ned sitt glas och hoppade över på min sida för att ta emot mig innan jag ramlade av stolen, det var en sådan smärta jag aldrig tidigare kände. ”Vi måste åka till sjukhuset.” Pattie var den som ringde efter en taxi, även om en ambulans hade varit bättre. ”Pearl, lyssna på mig nu. Du måste andas, oavsett hur ont det gör. Hetsa inte upp dig, då kommer dina krafter ta slut fortare.” Min mamma hade gjort detta en gång, och det var med mig. Och jag var fruktansvärt glad att jag hade henne med mig, hon lugnade ned mig snabbt. ”Taxin kommer om 5 minuter.”

Skötväskan var packad och stod redo innanför dörren så Pattie greppade tag i den samtidigt som mamma hjälpte mig ut genom dörren. Hade jag vetat från början att det skulle göra så fruktansvärt ont, hade jag nog sytt igen den intima delen och aldrig någonsin legat med Justin. Tanken var lockande, men jag skulle aldrig göra det. Jag ville ha en stor familj, och jag hade precis påbörjat den. ”Någon måste få tag i Justin.” Pattie kollade på mig med lidande ögon. ”Har redan ringt honom flera gånger, men han svarar inte.” Jag trodde inte mina öron. Om han inte svarade betydde det bara en sak, han skulle inte få vara med då hans första dotter skulle till att födas, och jag behövde honom verkligen vid min sida. Visst, min mamma var bra på att lugna ned mig, men han kunde det bättre. ”Ring honom igen. Ring Ryan eller Chaz, ni måste få tag i honom.” Mamma strök mig över pannan och hyschade mig. ”Gumman, andas. Han kommer.”

Väl inne på sjukhuset togs vi emot av en barnsköterska, och hon visade oss till ett rum som såg ut att tillhöra vilken lägenhet som helst, förutom sängen som verkligen var en riktig sjukhussäng. Vi befann oss på en sluten avdelning, då personalen väl kände igen både mig och Pattie. ”Ta på dig den här, och så kommer jag in om en stund.” Jag såg efter henne som att hon vore galen, fattade hon inte att jag höll på att föda barn och hon ber mig sätta på mig nått jävla nattlinne och sedan går hon. Jag behövde hjälp mot smärtan som ilade i hela min kropp. ”Gumman. Gör som hon säger, hon kommer tillbaka.” Mamma såg nog mitt ansiktsuttryck och ville återigen få mig lugn. Jag slet åt mig tyget som låg på sängen och vankade in på toaletten för att kunna byta om. När jag kom ut igen satt hon i en stol med mamma och Pattie. ”Så, vart är pappan? Ska inte han vara med?” Hennes ord var som ett fruktansvärt slag i magen. ”Han.. han” Jag stammade, visste inte vad jag skulle säga, så Pattie tog över. ”Han kommer snart.”

Sorry för bildlöst. =/ 

Tror ni att Justin kommer att komma, eller kommer han missa sin dotters födsel? ^