Skrivet:
Kategori: √ 2. HITRISA - Part 1

Chapter twenty-five.



När jag vaknade morgonen efter var det inte av underbara kyssar och mys utan av att Pattie stod i dörren och var helt vansinnig. ”Justin, vad är det här?” För att hon inte skulle märka att jag var vaken sneglade jag lite mot dörren och såg att hon stod och höll i min bh. Den måste ha hamnat där i all hast inatt. ”Om jag är tvungen att förklara för dig vad det där är, är det något som är fel.” Svarade han henne. Dörren till sovrummet slogs igen och jag kunde resa på mig och klä på mig. ”Kan du vara lite tyst, hon sover.” Hörde jag honom fortsätta. Alla mina kläder låg utspridda över golvet, men allt fanns i sovrummet så Pattie måste ha släppt bh:n på golvet, eller så hade han tagit den av henne. Jag tvekade en sekund innan jag gick ut ur sovrummet, men jag gjorde det. När Pattie fick syn på mig såg hon inte glad ut, så jag tog min väska och lämnade dem två. ”Clar, kom tillbaka.” Justin sprang ut ur rummet och efter mig.

”Vad Justin? Din mamma tycker uppenbarligen inte om att vi spenderar tid tillsammans, så varför göra det värre. Det var uppenbarligen ett misstag.” Sa jag och vände mig om, för att upptäcka att han bara hade mjukisar på sig. Han kom närmare mig, och jag viste att det skulle sluta som han ville. Han la sina händer på mina höfter. ”Det hon tror är att vi har legat med varandra, därför beter hon sig sådär. Vi vet själva att inget sådant hände inatt, så varför ge henne fler misstankar?” Han tryckte sina läppar mot mina, men han kysste mig inte, han gav dem mjuk massage. ”Vi ska till Disneyland idag, glöm inte det.” Hans leende smittade av sig, så jag såg väl ut som ett fån i ansiktet. ”Vi möts i foajén om en timme, okej?” Han nickade och gav mig en puss.

När jag kom ned till mitt rum så satt mamma vid bordet med miljoner papper framför näsan, det såg ut som att hon inte ens hade tid att andas. ”Hej, har allt gått bra?” Hon hade inte ens tid att titta på mig, så jag fick en nickning om att allt var okej. ”Snälla mamma, det är semester också, jag vill inte att du jobbar ihjäl dig.” För första gången sedan jag kom in tittade hon upp på mig. ”Okej gumman, förlåt.” Sa hon och sköt undan alla papper. ”Så hur var natten?” Frågade hon med ett leende. Jag kände att jag blev generad, så jag kollade ned i bordet. ”Det var helt okej, ända tills Pattie kom in i morse och var vansinnig, hon trodde vi hade legat med varandra. Men det hade vi inte.” Mamma tittade oroligt på mig. ”Det är sanningen.” Jag och mamma har en bra relation, jag berättar allt för henne. Kanske inte in i minsta detalj, men jag berättade att han hade tänt ljus och grejer.

Efter att jag hade duschat och var redo så kom Liam springandes med bara nya kläder på sig, ”Mamma, ska vi åka?” Han var upp över öronen glad för att vi skulle spendera en hel dag på Disneyland. ”Du vet om att Justin och hela hans familj följer med va?” Han nickade stolt, precis som att han viste det före mig. När vi kom ner till receptionen så var alla redan där, det var lite pinsamt att det bara var mig och Liam dem väntade på, men jag kollade på klockan och såg att även vi var tidiga. Justin kom fram och kramade mig, och presenterade mig för alla. Jag hade lite svårt att komma ihåg alla namnen, men en av dem jag inte skulle glömma det var Alfredo. ”Alfredo heter jag, och Justin har tur som hittar det snyggaste.” Hans sätt att presentera sig stack ut lite från alla andra, och Justin bara skrattade.

”Mamma, är alla dem där Justins familj?” Liam var skräckslagen när han såg hur många dem var. ”Det kan du ge dig på, lillgrabben.” Alfredo föll för Liams charm på en gång, och dem fick en bra start. Jag hann inte ens svara fören Alfredo gjorde det. När vi kom fram till Disneyland var det jätte mycket folk där, och det skulle bli kaos om dem fick syn på Justin, och jag vet inte om jag var redo för det än. ”Var detta en sådan bra idé egentligen?” Justin gick bredvid mig, och jag hade Liam i famnen. ”Vadå menar du?” ”Men se dig omkring, det finns nog inte en enda tjej som inte har dig på tapeterna hemma, det vill säga, varenda en skulle känna igen dig på en mils avstånd.” Han tittade skeptiskt på mig. ”Du vill inte bli sedd med mig?” Hur orkar han lägga över allt på mig? ”Det handlar inte om det, men jag har en son med mig också, som garanterat inte vill tappa bort sin mamma i allt kaos sen.”

Vi fortsatte tjafsa ett tag, men jag insåg ganska på en gång att det var helt okej att gå med honom där inne. Vist var det folk som kom fram lite då och då, men jag trodde det skulle vara hysteriskt. Liam var väl den som hade mest krut i sig, han ville åka allt, och jag ville inte åka något. Så han och Justin åkte omkring i det mesta, jag är inte så mycket för karuseller. Under tiden dem satt i någon liten barnkarusell så kom Pattie fram till mig. ”Jag vill be om ursäkt för sättet jag väckte dig imorse.” Jag mötte hennes blick och såg att hon menade det hon sa. ”Det är lugnt, jag förstår din oro. Men det finns så mycket saker du inte vet om mig, som skulle göra det lättare för dig att förstå att jag inte kommer ligga med din son på bra länge.” Hon tittade chockat på mig, och det kan jag förstå. Inte varje dag man hör någonting sådant. ”Okej. Vill nog inte veta mer.” svarade hon och log.

När vi hade befunnit oss några timmar där så var det dags för oss att käka något. En av restaurangerna var nästan tom, och Kenny såg till så att den vart helt tom, och att den var stängd för allmänheten. ”Divafasoner.” viskade jag i örat på Justin. Han skrattade till och kollade på mig med ett brett leende. ”Kan man, klart man gör.” Han blinkade till med ena ögat och gick till bordet. Alla från Justins crew satt vid ett bord och jag satt tillsammans med Justin, Pattie, Jeremy och Jazzy, Liam satt såklart med oss också. ”Liam, vad ska du ha?” Han tittade på mig, precis som att jag inte förstod något. ”Spagetti och köttfärssås, vad tror du?” Justin skrattade till och rufsade till Liam i håret. ”Bra grabb det där, det ska jag också ha.” Vi satt och skrattade under middagen och hade riktigt trevligt. Jag trivdes i deras sällskap, dem var lätta att umgås med, och dem accepterade mig för den jag var. Justin letade efter min hand under bordet, tillslut hittade han den och flätade samman våra fingrar. Jag fick nog ett löjligt leende på mina läppar. Men jag mådde bra då.

På kvällen när vi kom tillbaka till hotellrummet så hade Liam redan somnat, Justin var snäll och bar upp honom. ”Tack för en trevlig dag.” Jag ljög inte när jag sa så, jag hade verkligen haft en trevlig dag. ”Tack själv, och för natten. Att jag fick spendera den med dig, betyder mycket.” Han kramade mig samtidigt som han sa det där. Det var väl tur, för jag skulle väl bli generad som vanligt. ”Vi syns imorgon eller?” Han tittade ned på mig en stund och såg ut att fundera lite. ”Kommer du på min konsert?” Den hade jag helt glömt bort, mamma kanske kunde ta med sig Liam. ”Jag vet inte, beror på om mamma kan ta Liam. Fan, jag vill inte göra dig besviken.” ”Shyy, du gör mig inte besviken. Men kommer du inte, så kan vi väl ses efteråt?” Jag kysste honom som svar.

Min mobil hade legat på hotellrummet hela dagen, för jag visste att jag inte skulle ha tid med den under dagen. Inget hade ändå hänt med den, så det var bara bra den låg kvar där ändå. Men under samma veva som jag tog i den kom jag och tänka på Alessa. Henne har jag inte hört något från sedan jag lämnade Kanada.

”Hej Biatch! Hur mår du? Själv upplever jag the time of my life. Det är helt underbart här i Paris, Liam trivs och har det hur bra som helst. Men det saknas något, jo, vänta. Du! Jag saknar dig, när jag kommer hem ska vi ta igen den tid vi har missat.”

”Ååååh, hon hör av sig! Jag har allt läst tidningarna. Är ni tillsammans?! Ge mig alla smaskiga detaljer, jag vill veta allt. Vad ni har gjort, och inte. ;) ALLT! Ryan hälsar, han saknar tydligen dig, vad nu ni två har tillsammans. Dem detaljerna vill jag inte höra något om. Haha, saknar dig också.”


Hennes svar på mitt sms fick mig verkligen att skratta. Hon är den bästa människan man kan ha i sitt liv, hon betyder mycket för mig. Celia däremot har varken jag eller Alessa hört ett ord från sedan hon åkte, och ingen av oss förstår varför. Det är sånt jag får ta hand om när jag kommer hem, nu ska jag bara njuta av tiden som jag har här.



Jag vet inte vad jag ska säga, i love u! :)


Kommentarer
ebba säger:

Grymt bra!!!!!!



//Ebba :D

Skrivet: |

Johanna säger:

yeah :D:D:D:D:D:D

Skrivet: | Bloggadress: http://johannaviveca.blogg.se/

melina säger:

grymt :)

Skrivet: |

J säger:

Awesome :)

Skrivet: |

Jenna säger:

Så himla braa :D

Skrivet: |

Quinee säger:





heeeeelt AWESOME !

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback