Skrivet:
Kategori: √ 2. HITRISA - Part 1

Chapter ninety.





Clarissas födelsedag och jag vaknade redan när klockan var halv 8, så jag smög ur sängen och ned till hennes mamma som stod i köket och hade precis gjort klart tårtan. Jag vet att hon inte vill ha något, och att hon tycker att det inte är något att fira, men det kan hon glömma. ”God morgon, behöver du hjälp?” Precis när jag frågade henne knackade det lite löst på dörren, så jag gick dit och öppnade. Det var min familj som kommit för att vara med och fira henne. Hon kommer döda mig efter detta, men det gör mig inget. ”Du ser pigg ut, nyss vaknat eller?” Mamma var först in och kramade om mig. Min hjärna hade nog inte vaknat riktigt, så jag nickade bara. ”Du har en tjej som är äldre än dig just nu, hur känns det?” Pappa ska väl försöka sig på det där med humor, men jag vet inte riktigt om det funka. ”Ha, kul pappa.” Mormor och morfar befann sig bakom dem, med både Jazzy och Jaxon på armarna.

När vi var klara i köket med allt så gick vi tillsammans upp till rummet, och jag hoppades verkligen att hon inte hade vaknat. Vi började sjunga innan jag hade öppnat dörren, så gott ja kunde då jag hade några paket i handen. Alla andra kom tätt efter mig och sjöng dem med. Jag såg hur hon började röra på sig i sängen, och slog tillslut upp ögonen. ”Grattis på födelsedagen.” Hon gav mig en blick som mycket väl betydde att hon tänkte döda mig sedan, men det kan jag leva med. ”Tack så mycket, men ni hade inte behövt.” Hon satte sig upp och drog täcket runt sig, då både hon och jag visste att det enda hon hade på sig var trosor. ”Blås ut ljusen och önska dig något.” Erica kom fram med tårtan till henne. ”Jag har redan allt jag behöver.” Sa hon och blåste ändå ut alla på en gång. Hon började öppna paketet från mamma och pappa, ett jätte fint silver armband. Hon kollade upp på dem båda, men hann inte säga något innan mamma gjorde det. ”Jaja, vi skulle inte ha köpt det, men försent.” Sedan log hon.

Liam hoppade upp i sängen och satte sig bredvid henne, och hon fortsatte öppna paketet från mormor och morfar, det var ganska stort och inte ens jag visste vad det var. När hon hade fått bort allt papper runt, var det en stor ram, i mitten stod det ”True Love.” sedan var det massa bilder på mig och Clar. Alla vi satt och kollade på alla bilder, och jag förstår inte hur dem har fått dessa. Det var till och med på oss när vi sov. ”Tack, så hemskt mycket, denna ska jag sätta över sängen.” Hon ställde ned den försiktigt på golvet. ”Baby kan du ge mig tröjan som ligger där?” Hon pekade på golvet, antagligen för att hon inte ville sitta naken framför alla mer. Jag kastade den på henne och hon drog på sig den. ”Gumman, det finns ett paket kvar, men det var så stort så jag kunde inte slå in det, kom med mig.”

Erica tog med sig Clar ut ur rummet och gick iväg. Alla blev genast nyfikna och ingen kunde förstå vad det kunde vara. Hon hade inte gett mig heller någon hint om det, så det skulle bli kul att få höra vad det var sedan. ”Är allt klart tills ikväll?” Mamma visste vad vi skulle göra, men hon var även den enda, om man bortser från Ryan och Alessa. ”Japp, det är det. Jag tror faktiskt att hon kommer gilla det.” Vi satt kvar i hennes rum. ”Skojar du med mig? När har du gjort allt detta?” Clarissa skrek rakt ut, av glädje.



Mamma tog med mig ut ur mitt rum. ”Du vet att detta rum har vart fullt med skit innan, och att det har vart låst, just för att ingen skulle se allt skit som fanns där inne.” Jag nickade bara åt henne, och hon gav mig en nyckel så jag kunde låsa upp det. När dörren sköts upp möttes jag av ett barnrum. ”Skojar du med mig? När har du gjort allt detta?” Jag kramade om henne, ”Igår, jag hade hjälp av massa folk. Men allt har nog inte torkat här inne, så var försiktig.” Allt var nytt, och fräscht, det var helt fantastiskt. Justin kom upp vid min sida, och tappade bokstavligen hakan. ”Nu förstår jag varför du inte kunde slå in det.” Jag gick runt där inne och kollade på allt. Över barnsängen var det en bild på mig och Justin och under den stod det, Mamma och Pappa älskar dig. Jag drog med fingrarna över bilden och kände hur tårarna började rinna. Justin slöt upp bakom och la armarna om mig. ”Jag älskar dig.” Jag kysste honom. ”Älskar dig med.”

Tårta till frukost är väl kanske inte det bästa, därför tog jag ingen stor bit och käkade en riktig frukost efter. För en gångs skull var vårt köksbord för litet för oss alla, och alla var där för min skull, det förstår jag inte. Jag sa åt Justin att jag inte ville ha något, och så gör han såhär ändå. Jag är glad att jag har honom, men jag vore gladare om han någon gång kunde lyssna på mig. ”Du har ett paket kvar att öppna.” Justin kom fram med ett, inte så stort, men inte litet heller. ”Just..” Han la ett finger över min mun och pussade mig på kinden. ”Bara öppna det.” Jag gjorde som han sa och öppnade det, och jag möttes av en karton med ett Apple märke på, och i den låg det en IPad. ”Tack älskling.”

När klockan började närma sig 4 på eftermiddagen hade vi hunnit med en riktigt trevlig middag, mycket skratt och underbara människor. Jag älskar dem alla, och jag trodde inte att jag skulle få tillbringa min födelsedag med dem, aldrig. Jazz, Jaxon och Liam satt i soffan och kollade på barnprogram, jag skulle precis ta ett kort på Justins småsyskon när Jazmyn pussade Jaxon, och det blev ett riktigt gulligt kort på dem. Jag älskar dem två, och jag är glad att dem gillar mig med, annars skulle mitt förhållande med deras bror aldrig funka. ”Haft en bra dag?” Justin drog in mig i sin famn och kramade om mig. ”Den bästa, och allt tack vare dig.” Han stod bakom mig med armarna om mig och helt plötsligt såg jag ingenting. Han satte något för mina ögon. ”Nej, nej. Ge dig.” Han bara skrattade och knöt fast det bakom huvudet på mig.

Allt jag hörde var hur han pratade med min mamma om att hon skulle ta Liam tills imorgon, och jag hade ingen aning om vart vi skulle, eller vad vi skulle göra, vilket var extremt störande. Vi satte oss i bilen och han började köra. ”Vart ska vi någonstans?” Jag kunde känna hur han tittade på mig och log. ”Överraskning, baby.” Jag suckade högt och tydligt för att han skulle höra hur irriterad jag var. När vi äntligen började sakta in så klev han ur bilen och sprang runt på min sida och hjälpte mig ur, eftersom att jag inte såg något. Han plockade ur massa saker ur bilen och fattade taget om min hand och började gå. Det kändes som att vi gick i minst en timme, men det visade sig bara vara 10 minuter genom skogen. Jag hörde hur det knakade under fötterna, och jag kände alla stubbar och stenar som jag höll på att snubbla på. Justin bara skrattade åt mig. ”Okej, vi är framme nu.”

När Justin plockade av mig ögonbindeln var jag tvungen att blinka några gånger för att få tillbaka min syn. Jag kollade mig omkring och helt seriöst höll jag på att svimma. Det var så vackert, han hade verkligen ansträngt sig, men han hade inte behövt göra det. Det hängde massa levande ljus i träden runt om, och det stod två tält uppställda. Vänta, varför två? ”Justin, varför är det två tält? Vill du inte sova med mig eller?” Han ställde ned väskorna han hade med sig och kom fram till mig. ”Klart jag vill, men vart ska våra vänner sova?” Ryan och Alessa kom fram ur skogen, ”Grattis på födelsedagen bästa vän.” Alessa kom fram och gav mig en kram. Ryan likadant, ”Grattis vännen.” Mellan tälten hade dem tänt en brasa så vi satte oss vid den.



Jag älskar er alla, men det börjar bli lite segt med kommenterarerna, och min statistik bara ökar. Sluta vara så lata. Jag känner att det inte finns någon jag skriver för, jag loggar sällan in och kollar hur många som har vart in under dagen, utan jag kollar bara om någon har kommenterat kapitlet.
Trackback