Skrivet:
Kategori: √ 2. HITRISA - Part 1

He is the reason I´m still alive - Prolog

Clarissa heter jag och när jag var 13 år förlorade jag min pappa i kriget i Irak, dem berättade aldrig hur han hade dött. Men jag minns den dagen som att det vore igår, den gången det kom en man i gröna kläder och en konstig hatt på huvudet och knackade på dörren för att meddela min mamma den hemska saken. Hon bröt ihop, och den där mannen kom in och pratade med min mamma i flera timmar, medans jag var uppe på mitt rum och gjorde mina läxor. Under den tiden bodde vi inne på ett basområde, där alla familjer bodde som hade män ute i kriget. Jag hade under den tiden en bästa vän som även bodde i huset bredvid oss, Jen. Hon var den enda jag kunde delade alla mina innersta tankar med, hon lyssnade och förstod. Det var likadant med mig, hon kunde prata med mig om allt, och det viste hon om.

Just den där upplevelsen är en av dem tre i mitt liv hittills som jag aldrig kommer att glömma. Det hände en sak när jag var 14 år, skulle fylla 15 några månader efter. Jag hade en helt underbar pojkvän, han var även som min bästa vän, och ett år äldre än mig, men hade fyllt 16. Vi gjorde allt tillsammans, och vi kunde prata med varandra. Men någonting hände en kväll då vi var på fest hemma hos en gemensam polare. Jag hade hur kul som helst med mina vänner, speciellt med Jen. Vi hade hållit ihop och blivit tajtare, speciellt efter min pappas bortgång. Vi satt i soffan då min pojkvän kom fram till mig och satte sig bredvid. Han hade druckit en hel del, och vart riktigt odräglig. Jag funderade inte så mycket på det, fören han tog mig i armen och drog upp mig på ett rum. Han våldtog mig, och på kuppen vart jag med barn.

Idag är min son Liam 2 år och det bästa som hänt mig. Min mamma stöttade mig genom allt, och då menar jag allt. Hon fanns vid min sida genom hela processen om våldtäkten, Andy som min pojkvän hette han blev dömd, det är det enda som betyder något. Graviditeten var jobbig som tusan. Alla viste om att jag hade blivit våldtagen, och det tisslades och tasslades om det var av den jag hade blivit gravid eller inte. Det var faktiskt min oskuld han tog, och jag kan fortfarande inte idag förstå till vilken nytta det var. Jag födde i alla fall en son den 1 mars, och det är den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag var i och för sig bara 15 år, men ingen som inte har egna barn kan förstå den känslan.

Min mamma märkte på mig att jag aldrig blev den samma efter det som hände mig, så hon bestämde att vi skulle flytta från Los Angeles och börja om på nytt, båda två. Vi flyttade från LA och USA till Kanada, och hamnade i Stratford. En liten stad på 30 tusen invånare, och ingen som viste om min bakgrund, eller att jag hade en son.

Idag är jag 17 år och går i skola. På dagarna är jag den där vanliga tonåringen som är med vänner i skolan och har kul, medans livet förändras direkt jag lämnar skolans område, då min mammaroll kommer fram.


Vad tycker ni? Låter det som en bra början, eller ska jag lägga ner detta med skrivandet? Ni måste hjälpa mig nu, ge mig förslag, ge mig era åsikter. Snälla, jag ber er!! :)

Kommentarer
FRIIIDAS säger:

LÅTER HELT JÄVLA AWESUME :D

Skrivet: |

Caroline säger:

LÅTER KANON BRA!! JAG VILL LÄSA MER!! :D

Skrivet: |

Anonym säger:

skitbra !!!!!!!!!!!!1

Skrivet: |

Denise säger:

Inte så bra att hon har barn :/ men det är min personliga åsikt.

Skrivet: | Bloggadress: http://justinsaysnever.blogg.se/

elin säger:

roligt att hon har barn!

aldrig läst förut..

kolla in min blogg med?

www.justajbnovel.blogg.se

Skrivet: | Bloggadress: http://justajbnovel.blogg.se/

Julia (: säger:

det här låter väldigt lovade!

aldrig läst en sån här början, verkar hur spännande som helst! vill ha mer nuuuuu!!

Skrivet: | Bloggadress: http://bieberprank.blogg.se/

Victoria säger:

Skit cool längtar ! :D

Skrivet: | Bloggadress: http://wikiii.blogg.se/

Melina säger:

Den verkar jättebra :)

Skrivet: |

Mona. <3 ;DD säger:

Herregud,nu längar jag hur MKT som helst. Älskar att hon har ett barn ! Tror jag kommer fasna för denna novellen 100 %

Skrivet: |

Terese säger:

Grym prolog! Jag tycker att det är bra att hon har ett barn för det finns ingen annan novellblogg som haft den tanken innan. Det är väldigt unikt och det är de folk fastnar för. Så jag tycker att du ska fortsätta definitivt! För jag och många andra kommer fastna här. :) Du är en bra novellskrivare!

Skrivet: |

Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Skriv din kommentar:

Komma ihåg dig?



Trackback